Regering och riksdag hade i början av 2000-talet som mål att Sverige skulle vara tillgängligt år 2010. Även offentlig information skulle vara tillgänglig för alla. Men så blev det inte. Även om många myndigheter, landsting och kommuner genomfört insatser som förbättrat situationen så återstår mycket att göra. I många verksamheter kommer ofta problemen med otillgänglig information i skymundan av att man har haft större fokus på bristandefysisk tillgänglighet. En kommun som vinner pris för att de förbättrat gatumiljöer och entréer till byggnader kan fortfarande ha en webbsida som är otillgänglig. Afasiförbundet som står bakom projektet har gått samman med fyra organisationer för att under söka hur man på ett systematiskt sätt kan förenkla samhällsviktig information. De organisationer som medverkat i projektet har medlemmar som, av olika anledningar, har mycket svårt att hantera information. Den bild organisationerna har är att mycket av inf ormationen helt enkelt inte fungerar. Istället för att bara kritisera ville vi bli mer konstruktiva och delaktiga i att förbättra situationen. Vi tror att de brister som finns enklare kan rättas till om den offentliga sektorn får hjälp att förstå hur de ska göra samhällsviktig information mer tillgänglig Projektet har drivits av Afasiförbundet tillsammans med följande organisationer:
- Afasiförbundet
- Dyslexiförbundet, FMLS
- Föreningen för barn, ung och vuxna med utvecklingsstörning, FUB
- Riksförbundet Attention
- Sveriges Dövas riksförbund
Resultat för olika grupperGenerellt kan vi se att projektets användartester visar att det finns stora variationer inom varje grupp. Personlig läggning, kunskap och tidigare erfarenheter är viktigare faktorer än funktionsnedsättningen. Motivation gör ibland ” det omöjliga möjligt”. Det gör att personer som har mycket svårt att förstå nästan all information kan ha ganska lätt att förstå lika svår information inom ett ämnesområde de är mycket intresserade av. ”Om jag är intresserad är det inga problem”. (Kvinna med afasi,35år) Vi kan också se vissa generationsskillnader samt att det kan vara skillnad om man är nyskadad eller fått sin skada/nedsättning för länge sedan (personer med afasi). Att slippa läsa uppskattas av många – men långt ifrån alla. Personer som av olika skäl har svårt att läsa undviker gärna situationer där de behöver läsa. Finns det ett alternativ till texten så vill många gärna använda sig av det alternativet. Men vi ser också många exempel på personer som har stora lässvårigheter. I princip alla testdeltagare, såväl kontrollgrupp som de med stor läsproblematik, förstod ochuppskattade den allra enklaste texten bäst, texten enligt konceptet lättläst svenska. ”Nu blev det ju mycket bättre (skratt)!” (Kvinna med afasi, 35 år För målgruppen personer med dyslexi ser vi i användartesterna att det första intrycket när testpersonen tittar på en text är viktigtför hur personen sen klarar att ta till sig informationen, det vill säga, ser texten enkel eller svår ut, lång eller kort, tät eller luftig? En tolkning kan vara att en del av testpersonerna har dåligt självförtroende när det gäller att läsa. Vi ser också att speciellt den här målgruppen har stor nytta av begripliga sammanfattningar om de måste läsa texter men att många välkomnar alla alternativ till text eller vill kunna se både film och text. ”Jag föredrar film framför text och ljud, ja hellre läsa en lyssna”. (Kvinna, 26 år) I testerna var det en långsam process att läsa, många ljudade sig igenom texterna ”Det tar väldigt lång tid för mig att läsa”. (Kvinna, 26 år) Sammanställningen av användartesterna visar att
- målgruppen personer med dyslexi är den grupp som tydligast klassar alla andra format som bättre än text
”Jag ser mycket hellre film än läser texter. Även att lyssna är bättre än att läsa”. (kvinna, 24 år)
- detta är den enda målgruppen som föredrar teckning som informationsformat
”Man vet ju mer med bilder”. (Kvinna, 53 år
Personer med utvecklingsstörning
Det här är en målgrupp som har svårt med samhällsinformation. Projektets tester visar att nästan inget blir så begripligt att testpersonerna klarar att besvara kontrollfrågor na korrekt
Det här är också en målgrupp som kraftigt överskattar hur lätt något är.
”För mig är inget svårt”. (kvinna, 52 år)
Vi ser också att det är en grupp som faktiskt har utvecklat individuella och smarta sätt att hitta på webben, exempelvis att använda bildsökningar.
Sammanställningen av användartesterna visar att
- målgruppen personer med utvecklingsstörning skattar originaltexten som enklare än övriga målgrupper
- film och ljud fungerar bäst för att förmedla information till den här gruppen
”Det är trevligt att lyssna”. (man, 48 år
I rapporten finns också övriga målgrupper redovisade.
