Anna-Lena Eriksson Gustavsson har studerat de krav arbetslivet ställer på människors skriftliga kompetens och hur dessa hanteras av den enskilde individen. Studien är från 2003 men mycket av det hon säger är lika aktuellt idag som då. Hela artikeln finns i filen. Här kommer sammanfattningen:
Det råder inga tvivel om att läsning och skrivning är en del av det dagliga arbetet. Studien visar dock att deltagarna inte var medvetna om betydelsen av läs- och skrivförmågan innan de kom ut på arbetsmarknaden. De var inte heller medvetna om omfattningen och nivån på de krav som ställdes på den skriftspråkliga kompetensen.
Ett annat resultat är att läs- och skrivsituationer och läs- och skrivkrav i arbetet har ökat i omfattning och i nivå under de år de varit yrkesverksamma. Arbetslivets utveckling och förändring leder till nya arbetsuppgifter, som i sin tur ställer nya krav på läs- och skrivförmågan. Detta är en ständigt pågående process. Ett exempel på detta är att manuella arbetsmoment förändras med hjälp av dator- och robotteknik. Exempelvis berättade en deltagare att hans manuella lackeringsarbete ersattes av arbetsuppgifter som innebar övervakning av en datorstyrd lackeringsprocess.
Ett viktigt resultat av studien är kunskapen om de handlingsstrategier som industriarbetarna använder för att möta de dagliga läs- och skrivkraven. De använder både så kallade undvikande och bearbetande strategier och en del av dessa har utvecklats redan under den första läs- och skrivträningen i grundskolan. Tidiga upplevelser av att läsning och skrivning är svårt finns ofta kvar ända upp i vuxen ålder.
Även om läs- och skrivutvecklingen är en livslång utvecklingsprocess visar resultaten på betydelsen av att varje individ, i ett tidigt skede av sin skriftspråksutveckling, måste få tydlig och välstrukturerad handledning, för att på ett konstruktivt och kreativt sätt kunna använda skriften under utbildning, arbete, på fritid och som medborgare i ett demokratiskt samhälle, hela livet. Den upplevelse av begränsning och hinder för utveckling, på grund av en låg läs- och skrivförmågenivå, som flera av studiens deltagare beskriver, främjar inte individens välbefinnande och möjligheter att aktivt använda sina förmågor och utvecklas vidare i olika avseenden.
Studier av gymnasieelevers behov av fortsatt handledning i läsandets och skrivandets konst, och också deras upplevelser av och uppfattningar om läsningens och skrivningens roll i studier och i ett kommande yrkesliv, ser jag som viktiga forskningsuppgifter i framtiden.
Skriften är ett nödvändigt redskap i dagens samhälle, och läsning och skrivning är en del av livet. Kunskap om hur vi på bästa sätt ska utveckla en god läs- och skrivförmåga och möta livets läs- och skrivkrav är grunden för individens välbefinnande och samhällets fortsatta utveckling.