Vad är lässvårigheter?
Lässvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Det gemensamma för dem som har svårt att läsa, är att de har svårt att tillgodogöra sig textbaserad information; kunskapen i böcker och tidningar, informationsbrev, reklam och läromedel. Svårigheterna gäller såväl tryckt som IT-baserad text.
Konsekvenser av lässvårigheter
För en person som har lässvårigheter blir ofta möjligheterna att välja studieväg och yrkesbana utifrån intresse begränsade. Deltagandet i samhällslivet kan också påverkas negativt. Ytterst blir då lässvårigheterna ett hot mot det demokratiska systemet, eftersom en stor grupp av befolkningen står utanför.
Vem har lässvårigheter?
Lässvårigheter förekommer hos många grupper. Förståndshandikapp är vanligen förenat med lässvårigheter. En grupp som alldeles uppenbart kan ha svårt att läsa, utgörs av de som är synskadade och helt enkelt inte ser texten. Man kan också ha lässvårigheter för att man läser på ett språk som inte är ens modersmål. Döva som kommunicerar med teckenspråk brukar ha problem med svenskan – de hör inte ljuden som vi representera med bokstäver i alfabetisk skrift. Svenskan är helt enkelt inte deras modersmål. Många
människor har dålig skolunderbyggnad och läser inte tillräckligt bra för att klara av de stora krav på läsfärdighet som ställs på oss idag. Extremfallet av detta är analfabetism, när man inte fått möjlighet till skolgång. Det händer också att man tappar sin läsförmåga efter stroke, vid afasi. Till sist kan lässvårigheter bero på att man har en medfödd funktionsnedsättning som
gör det svårt att läsa och skriva – utan något samband med begåvning i övrigt och utan förekomst av andra funktionsnedsättningar. Detta kallas dyslexi och finns hos 5 – 8 % avbefolkningen.
Dyslexiförbundet har – bland annat i projektet *Språka loss * som drevs under åren 1999-2003 – främst fokuserat på personer med läs- och skrivsvårigheter som inte beror på utvecklingsstörning, syn- eller hörselskador. Det betydde på intet vis att de andra grupperna skulle vara oviktiga – tvärtom. Men behoven hos målgrupperna varierar och alla skulle förlora på det om vi behandlade läsarna som en enhetlig samling och utgick från något slags ”genomsnittsbehov”.
Hur visar sig lässvårigheter?
Svårigheter att känna igen ord, med den säkerhet och snabbhet som kännetecknar en ”normal-läsare”, är vanligt bland personer med lässvårigheter. Man brukar säga att själva ordavkodningen är ovanligt mödosam. Väldigt mycket energi går åt till att dechiffrera texten
för att komma åt innehållet och man får inget ”flyt”. Ord som ”dela” och ”leda” kan förväxlas och en del har svårt med riktningar: ”bra” kan bli ”dra”. Ett annat vanligt problem för många som har lässvårigheter/dyslexi, är att de har svårt att följa raderna i texten. Man kommer in på den rad man redan läst eller en rad för långt ner.
För att innehållet i det man läser ska verka rimligt, måste man då ta om textstycken många gånger. Det i sin tur gör läsningen tidsödande. Är man student och har lässvårigheter, hinner man kanske inte med allt material man borde läsa. Riktigt svaga läsare kan ha blivit så vana vid att text inte är begriplig, att de passivt läser vidare – utan att förstå. Ordförrådet är en del av språket som fortsätter att utvecklas under hela vår livstid. Det är visat
att de flesta nya ord vi lär oss efter högstadieåren tillförs via läsning och inte genom samtal. Det betyder att den som läser lite riskerar att få ett begränsat ordförråd, vilket fungerar som en broms vid läsning av ny text. En negativ spiral uppstår således lätt; lika lätt som en positiv lässpiral skapas hos dem som läser utan svårigheter.
Lässvårigheter kan komma att dominera hela självbilden hos en person. För att hantera situationen utvecklar många ett undvikandebeteende, där livet inrättas efter lässvårigheterna. Som på en snitslad bana försöker man ta sig runt alla sammanhang, där man måste läsa – man låter bli att söka ett lockande jobb, man ber någon annan göra ärenden åt sig, man tackar nej till föreningsuppdrag och slänger myndighetsbrev oöppnade. Inte för att man är ointresserad, utan för att undgå förnedring. … och nu då?
Forskare har visat att lässvårigheter/dyslexi ibland är förenat med talanger utöver det vanliga inom andra områden – kreativ fantasi, konstnärlighet, sinne för teknik och konstruktioner. Det är en utmaning för ett samhälle, som är så uppbyggt på skriftlig kommunikation som vårt, att upptäcka och tillvarata dessa sidor.
Utvecklingsstörning är i grunden inte en språklig funktionsnedsättning. Det är mer en fråga om tänkandet. Att med utgångspunkt från sina sinneserfarenheter ordna sina upplevelser till en verklighetsuppfattning. Den som har en utvecklingsstörning kan alltså vara stark på det personer med dyslexi har svårt för och tvärt om.
På samma sätt kan man titta på koncentrationssvårigheter/ADHD, afasi, och andra specifika förmågor och oförmågor. Den stora utmaningen
Den stora utmaningen är därför att försöka skriva text, men också att presentera textens innehåll, på ett sådant sätt att personer med skiftande förutsättningar kan ta del av den.
Den stora utmaningen är att förmedla ett budskap så att så många som möjligt kan ta del av tankarna. Kunskap om vårt språk och vårt tänkande är därför central baskunskap för alla som arbetar med informationsspridning och teknikutveckling.