Det säger Agneta Herlitz som är professor i åldrandets psykologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, vid Karolinska institutet, i Stockholm. Hon har varit gästforskare vid Max Planck Institute for Human Development and Education, Berlin, Tyskland, och även arbetat vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Här intervjuas hon av journalist Tomas Dalström
Ur intervjun:
– Hur presenteras våra minnen när de blir medvetna? I bilder, dofter, ljud, text?
-Det beror på vilka minnen det är. Vi kan minnas i bilder, såväl som i doft, ljud och text.
– Man säger ofta att hjärnan minns i bilder. Är det så?
– Olika minnen är kodade på olika sätt. En del minnen har ingen bild med sig.
– Men om det finns en bild har den en framträdande roll då?
– Ja, men det finns individuella skillnader. En allmän regel när det gäller minnen är att ju rikare en inkodning har varit, ju fler sinnen som har varit involverade, ju mer vi har bearbetat det som ska kommas ihåg, desto bättre kommer vi ihåg det. Har vi fått en visuell presentation också, så är det bättre än när det inte har funnits.