Den 3 oktober 2014 höll Begripsam-projektet ett andra dialogseminarium för att belysa forskningsläget kring kognition. Det första seminariet hölls ett år tidigare. Ann Lantz, Stefan Johansson och Anita Hildén som redogör i filmen för de tre rapporter vi tagit fram. Därpå följer dialogen.
Ann Lantz från KTH pratar inledningsvis om litteraturstudien kring den ”grå litteraturen” som hon har utfört tillsammans med Jan Gulliksen och Johan Borg. ”Grå litteratur” refererar till publiceringar av studier som inte har publicerats i vetenskapliga tidskrifter.
Stefan Johansson från KTH/Funka berättar om resultaten av de gråa/vita litteraturstudierna. Många av studierna handlar om Internet, om hur vissa grupper behöver enklare webbläsare, eller behöver få bättre kontroll över vad som visas i läsaren. De flesta studier har fokus på personer med dyslexi eller utvecklingsstörning. De flesta studier är också väldigt små, med väldigt få försökspersoner. Stefan påpekar att resultaten visar mycket på individuella skillnader i funktioner hos personer, snarare än skillnader utifrån diagnos.
Anita Hildén i Begripsam berättar om en studie över BBC:s hemsida. Studien visar att alla gillar egenskaper som att kunna förstora text, att ha luftig design och att kunna spela upp text med talsyntes.
Vidare pratar hon om ICF, som är en klassificering utifrån funktion, funktionsnedsättning och hälsa, som Begripsam har tanke att utgå ifrån.
Hon pratar också om projektet ”Vägar till arbete” som var ett projekt för gymnasieungdomar. Tanken var att utgå från vad eleven behövde i form av kognitiv kompensation – hjälp för att sova bättre, hjälp för bättre koncentration, hjälp för bättre tidsuppfattning… 600 elever ingick i studien som kommer att följas upp senare, och presenteras i en forskningsrapport.
Cirka 44 min in i filmen, går seminariet över i en dialog.
Frågorna som deltagarna diskuterar är:
-
- Hur ska vi kunna få mer material publicerat inom detta område?
- Hur ökar vi antalet deltagare i studierna?
- Är det rätt tänkt att tona ned diagnos och fokuserar på de specifika kognitiva nedsättningarna i stället?
Här hittar du de tre rapporterrna:
Kognitiv tillgänglighet till elektronisk kommunikation – populärrapport (1)
Kognitiv tillgänglighet till elektronisk kommunikation Rapport 2
Sammanfattande rapport-vetenskaplig och grå litteratur_slutversion