Detta menade kommunikationsforskaren Marchall McLuhan på 1960-talet. Han ansåg att samma sak gällde för penningen, hjulet, skriften… ja det gällde alla uppfinningar fram till radion och TV:n och idag skulle han nog dra linjen vidare till dator, internet, chatt osv.
Att människan, med hjälp av den fonetiska skriften, började använda ögat som öra, var enligt honom den mest radikala explosionen och det elektriska ljuset gjorde slut på växling mellan natt och dag, mellan utomhus och inomhus: ” Vad jag menar, säger McLuhan, är att media, såsom utbyggnader på våra sinnen, skapar nya relationer inte bara mellan våra personliga sinnen, utan också media emellan, då de samverkar med varandra. Radion ändrade tidningarnas nyhetstexter i lika hög grad som den ändrade filmbilden i ljudfilmen. TV:n gav upphov till drastiska omläggningar inom radioprogrammen, och i litteraturens sätt att skildra.”
McLuhan gick ännu längre. Han påstod att mediet var budskapet. Det ledde till långvariga debatter och hans bok har kommit i ständigt nya utgåvor, även på svenska. Själv ser jag hans påstående mindre som vetenskap och mer som väckarklocka. Jag tänker på MTV:s musikvideos. Visst kan jag hålla med om att mediet – förpackningen av film och musik – där är själva budskapet. Men viktigare är, att ett medium påverkar de andra, och därmed våra möjligheter att kommunicera och ta till oss information. En isolerad text, på ett vitt papper, fungerar på ett annat sätt, än en text i kombination med illustrationer. En text i kombination med film kan tillåta sig att tränga djupare in i ett ämne än en utan osv.
Att ha ögonen öppna för de nya vägarna, är alltså viktigt om man vill skapa möjligheter för oss som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, koncentrationssvårigheter/ADHD, utvecklingsstörning eller andra specifika begränsningar. Att slå fast en presentationsform som den riktiga, hindrar därmed utvecklingen. Det gäller istället att skapa alternativa vägar och att se hur det ena mediet påverkar det andra – hur det ur kombinationen av två sätt att uttrycka sig uppstår ett tredje. Att stålyxan påverkar samhällsutvecklingen och därmed makten över tänkandet.
Marshall McLuhans åsikter var kontroversiella på 60- och 70-talen. De utmanade den rådande kunskapssynen. Men när man ser i backspegeln, satte han fingret på något väsentligt, även om man inte behöver instämma i alla slutsatser.
Torbjörn Lundgren