Många som har ”praktiska yrken” lever i uppfattningen att de inte läser och skriver i sin yrkesroll, men vi läser, skriver och räknar betydligt mer idag än för bara tjugo år sedan. Professor Anna-Malin Karlsson har sett på skrift- och sifferanvändning ur ett etnografiskt perspektiv. Hon konstaterar: När lastbilschauffören Erik börjar sin arbetsdag går han först och hämtar en bunt texter på lagerkontoret. Lassinformationen, måste han läsa noggrant för att kunna packa lastbilen på rätt sätt. Varje leverans under dagen dokumenteras och intygas sedan av både Erik och kunden genom att speciella texter ögnas igenom, kompletteras och signeras. När körningen är klar lämnar Erik in dessa texter till lagerkontoret som ett bevis på att han gjort det han ska under dagen. Han fyller dessutom i en blankett med uppgifter om antal stopp, längd på raster, starttid och ankomsttider. Eriks yrke betraktas inte som ett läs- och skrivyrke. Han är chaufför och kör lastbil. Passagerarsätet fungerar som både skrivbord och hurts. Som chaufför, byggnadssnickare, butiksbiträde eller undersköterska, läser man inte på traditionellt sätt. Man läser lite, pratar lite, skriver några ord, gör några matematiska beräkningar, kontrollerar något, går iväg en stund, kastar ett öga på en annan text eller tabell, frågar någon om något, går sedan tillbaks och kompletterar det man skrev tidigare. Eller kanske vanligare: Något som någon annan påbörjat.
Insikten om hur läsning, skrivning och sifferhantering faktiskt fungerar i yrkeslivet, väcker hos mig en del tankar om hur vi som ofta gömt oss i de ”praktiska yrkena” kan hantera de nya förutsättningarna. Det handlar ju om självbild, men också om makt! Skrift och sifferhantering i arbetslivet kan, som vi såg i Eriks fall, delvis användas för att kontrollera den anställde. Det kan också skapa möjligheter för den som har specifika behov. Genom större kunskaper om hur arbetslivet fungerar i detta avseende får vi bättre förutsättningar att välja rätt yrke, eller att klara de yrken vi redan har. Det är också en kunskap som yrkesvägledare, fackliga företrädare, arbetsgivare och föräldrar behöver för att kunna skapa rätt förutsättningar och förväntningar hos den som har läs-, skriv och sifferskrivsvårigheter.
Dyslexiförbundet FMLS ligger nu i startgroparna för ett treårigt arbete, som ska tydliggöra hur arbetslivet ser ut i detta avseende. Det kommer att ske i nära samverkan med fackförbund, arbetsgivare och forskare. Själv tror jag att nyckeln till framgång, är den enskilde individens bild av verkligheten. Är den sann, då kan jag själv finna lösningar som passar just mig. Med felaktig bild är jag lost! Och vi är för många som tidigt avstått från våra drömyrken, i tron att vi inte ska klara det, men som senare tagit ny sats. Med bättre insikter och vägledning kan vi gå en rakare väg utan att känna den malande besvikelsen.
Text: Torbjörn Lundgren
Krönika i tidningen Läs&Skriv.