Röster om FMLS – Dyslexiförbundets första 25 år
Dyslexiförbundet samverkar med Läsrörelsen
Dyslexiförbundet samverkar med Läsrörelsen i olika sammanhang.
Initiativtagaren till Läsrörelsen Elisabet Reslegård var initiativtagare till Dyslexikampanjen 1996 -97 som förändrade den allmänna bilden av vad dyslexi är och hur det påverkar individen.
Elisabeth sitter idag bland annat med i juryn för Dyslexipriset.
Har läsandet bland vuxna kommit i skym undan
Har vuxnas läsande kommit i skymundan bakom rapporterna om att barns och ungdomars läsfärdighet sjunkit? Det diskuterades vid ett av Dyslexiförbundets FMLS seminarier i Almedalen 2014.
Läsningens betydelse diskuteras vitt och brett. På grund av dalande skolresultat sker det oftast i ett skol- och elevperspektiv. Men frågan är bredare än så. Är inte vuxnas läsvanor också viktiga och en nödvändighet för en levande demokrati. Det finns också många positiva exempel på hur man kan entusiasmera vuxna ickeläsare till att bli läsare och läsfrämjare.
Medverkande i debatten: Lena Kallenberg författare och läsfrämjare, Gina Persson IF Metall, Staffan Forsell generaldirektör Statens Kulturråd, Anne Stigell MTM, Inger Rålenius Dyslexiförbundet FMLS, Anne Marie Brodén (m) riksdagsman, Ulf Nilson (fp) riksdagsman, Tina Ehn (mp) riksdagsman, Isak From riksdagsman. Moderator: Stefan Engström, Sveriges Biblioteksförening.
Två skrifter nämns under debatten. Det är ”Läsandet bär demokratin” och Kulturrådets handlingsprogram Delrapport maj 2014. De hittar du i länkarna till här:
Karl-Petter Thorwaldsson om läsandets betydelse
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:S ordförande besökte seminariet Boken på arbetsplatsen i år. Han satte med sitt tal in det idoga arbete som utförs runt om på olika arbetsplatser i ett större sammanhang.
Litteratur, läsande/lyssnande till litteratur och det kulturklimat vi får av det har betydelse både politiskt och fackligt.
I filmen finns ”Kolles” tal och deltagares reflektion över vad han säger.
Med läsning som mål – frukostseminarium
”Med läsning som mål” hette ett seminarium som Arbetsgruppen för ett läslyft i Sverige arrangerades i maj 2015 när Jonas Andersson var i slutfasen med sin rapport med amma namn. Ett arbete som han utfört på Kulturrådets uppdrag.
Här i filmen finns seminariet i förkortat skick:
Läsande och demokrati – Transports ordförande
Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren talar om litteraturens betydelse på tredagarsseminariet Boken På Arbetsplatsen år 2015.
Vikten av läsning – Läslyftsgruppen.
Allas tillgång till sitt språk är en hörnsten i demokratin. Läskunnighet och läsförståelse är förutsättningar för en individs möjlighet att kunna påverka sin livssituation och vara fullt delaktig i samhällslivet.
Vidare höjer läsning självförtroendet och stärker identiteten. Läsning utvecklar inlevelseförmågan genom att ge möjlighet att ta del av andra människors erfarenheter och känslor och därmed förstärka empati och solidaritet.
Skillnaderna i läsande är starkt kopplat till socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Barn och vuxnas läsande hänger samman. Om inte föräldrar läser för barn och uppmuntrar barnens läsande förs inte läsandet vidare till nästa generation. Därför är uppsökande läsfrämjande verksamhet – riktad till såväl barn som vuxna – ett viktigt demokratiarbete.
Den sjunkande läskunnigheten och läsförmågan i Sverige är ett stort demokratiproblem. Arbetsgruppen för ett läslyft i Sverige bedrev ett långsiktigt opinionsarbete kring behovet av ett läslyft, med fokus på aktiva insatser gentemot läsovana grupper.
Arbetsgruppen ville:
-
- Utveckla formerna för att sprida läsandet bland läsovana grupper av barn, unga och vuxna.
- Bilda opinion för ett läslyft bland folkrörelser och beslutsfattare.
- Tillgängliggöra forskning inom området, och skapa kontaktytor mellan forskare och beprövad verksamhet.
- I samverkan med andra aktörer utarbeta modeller för lokala läslyft.
Arbetsgruppen bestod av ett antal personer som arbetar med litteratur och läsfrämjande i olika former och inom olika fält:
Lena Kallenberg, Sveriges Författarförbund, sammankallande
Barbro Moberg, Kommunal
Gina Persson, kulturansvarig IF Metall
Stefan Estby, Författarcentrum Öst
Marianne Högmark, ABF
Krister Hansson, regionbibliotekarie Stockholms län
Gunnar Klaesson, En Bok För Allas vänner
Maria Legge, Transport
Torbjörn Lundgren, författare
Inger Rålenius, Dyslexiförbundet FMLS
Arbetsgruppen sammanfattade arbetarrörelsens erfarenheter i skriften Läsandet bär demokratin. Det är en historia från fackföreningsrörelsens tidiga historia till idag.
Du finner den här:
Läsandet bär demokratin – Om folkrörelsernas läsfrämjande erfarenheter och arbetsformer
Arbetsgruppens verksamhet är vilande, men sidan ligger fortfarande uppe för att göra det möjligt att komma åt det material som gruppen tagit fram.
Dyslexipriset
Filmen är från utdelningen av 2023 års pris i Bernadottebiblioteket på Stockholms slott
Varje år delas Dyslexipriset ut.
Bakom Dyslexipriset står Dyslexiförbundet och Oribi. Syftet med priset är att främja insatser utöver det vanliga som bedöms leda till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-, skriv- och räknesvårigheter. År 2013 var det det åttonde gången som vi delar ut priset ssom är på 25 000 kr och delas ut till en pristagare.
Syftet med priset är att uppmärksamma, uppmuntra och stimulera personer som gjort något bra för människor med läs-, skriv- och räknesvårigheter.
Bakgrunden till priset är att Anders Abrahamsson från Svensk Talteknologi AB tog kontakt med förbundet och erbjöd sig att ställa en summa till förfogande för ett dyslexipris.
I juryn för Dyslexiprisetsitter Inger Rålenius, Dyslexiförbundets styrelse; Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen; Helene Kindstedt, kanslichef på Dyslexiförbundet; Anders Abrahamsson, grundare av Dyslexipriset; Susanna Cederquist, föreläsare, författare och vinnare av Dyslexipriset 2019, samt Kim Waller, generalsekreterare på Prinsparets stiftelse.
Prins Carl Philip har vid flera tillfällen delar ut priset. Han är sedan 2016 Dyslexiförbundets beskyddare. Prinsen är starkt engagerad i frågor om dyslexi, vilket delvis beror på hans egna erfarenheter av att leva med dyslexi.
Genom Prinsparets stiftelse arbetar prinsen för ökad respekt och förståelse för personer med dyslexi.
2023 års pristagare – Gulistan Kavak
Juryns motivering löd: (filmen ovanför är från det tillfället)
“Gulistan Kavak synliggör det osynliga genom sitt arbete för att kunskapsbilda om analfabetism och dyslexi.
Som ung fick hon förmedla sjukdomsbesked och ha vårdnadshavarkontakt i sina föräldrars ställe, till följd av att det inte fanns anpassningar för att möta hennes föräldrars behov.
Med yrkeskunskaper och personliga erfarenheter som grund visar Gulistan att myndigheter och samhället kan ha kunskap om och anpassa för att tillgängliggöra information. Gulistan bidrar till en värld där alla ges förutsättningar till delaktighet.”
2022 pristagare – Saga Lööf
Juryns motivering löd:
Saga Lööf är 17 år gammal, hon studerar på samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och simmar på fritiden. Hon fick sin dyslexidiagnos i fjärde klass och sedan dess har hon arbetat för att förbättra villkoren för elever med dyslexi. Nu belönas Saga med Dyslexipriset för sitt arbete.
– När jag fick veta det blev jag väldigt rörd och började gråta, sedan blev jag väldigt glad och nervös, säger hon.
Saga säger att hon ofta använder sina kunskaper om dyslexi i sitt skolarbete, och det kommer hon att fortsätta göra. Prispengarna ska hon sätta in på ett bankkonto, men kanske blir det också lite nya kläder.
2021 års pristagare – Torbjörn Lundgren
Juryns motivering löd:
“Årets mottagare av Dyslexipriset har visat att läsandet och författandet alls inte är oförenligt med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. I tidiga tonåren skröt han om att han var en icke-läsare. Han tog aktivt avstånd från skola och allt som hade med böcker och läsande att göra. Men sedan hände något. En märklig bok av Dylan Thomas, förmedlad av kamrat, öppnade dörren till en ny värld. Och han blev en läsare av stora mått.
Torbjörn Lundgren har sedan sitt litterära uppvaknade blivit författare till skönlitterära verk, som bland annat handlar om de spår som läs- och skrivsvårigheter kan sätta i en människa. Men de handlar också om språkets magi. Han har också under åren skrivit faktaböcker om läsandet, skrivandet och tänkandet.
Inom dyslexivärlden är Torbjörn Lundgren en nestor. Han har föreläst och skrivit mängder av artiklar om ämnet. Han har också tagit initiativ till ett antal projekt som fått genomslag i samhället, däribland Fungerande medier, Begripsam och Begriplig text. Inte minst var han en av förgrundsgestalterna i Dyslexikampanjen i slutet av 90-talet.”
2019 års pristagare – Susanna Cederquist
Juryns motivering löd:
Få kan ge en lika bred bild av dyslexi som Susanna Cederquist, eller En Bild av Dyslexi, som hon också kallar sig och sitt koncept. Med sin egen dyslexi har hon ett inifrånperspektiv, som lärare har hon en pedagogs perspektiv och som handledare stor erfarenhet från sitt arbete med människor med dyslexi. Dessutom har hon ett forskarperspektiv i och med sitt examensarbete vid Kungl. Musikhögskolan i ämnet dyslexi och musik och boken Dyslexi + styrkor = sant.
Musik och dyslexi är inte det mest centrala området för arbete mot ett mer inkluderande samhälle. Däremot en viktig pusselbit. Under de senaste tio åren har Susanna Cederquist föreläst och arbetet aktivt för inkluderande text, för adekvat stöd till bland andra människor med dyslexi på alla de estetiska högskolorna.
Susanna Cederquist har på ett mycket konstruktivt sätt lyft upp att dyslexi alltid innebär svårigheter men i vissa fall även styrkor.
Eller som sagts om Susanna Cederquist: ”Hon har ett speciellt sätt att få människor med dyslexi att fungera, inte minst förändrar hon sättet vi ser på oss själva.”
År 2018 års pristagare – Ulla Föhrer
Utdrag från juryns motivering
Ulla Föhrer får priset för sitt långvariga och banbrytande engagemang inriktat på unga och vuxna med dyslexi / läs- och skrivsvårigheter. I sin profession som logoped tog hon tidigt initiativ till att utbilda sina kolleger om dyslexi. Det var en tid då logopeder betraktades som “främmande fåglar” i skolans värld. Somliga ansåg att logopeder inte hörde hemma i skolan.
Tillsammans med Elisabeth Reslegård arrangerade hon under ett antal terminer en mängd mycket välbesökta föreläsningar på ABF-huset i Stockholm. Under dyslexikampanjen 1996 / 97 fick den yrkeskompetens Ulla Föhrer hade som logoped stor betydelse, och som styrelseledamot i svenska Dyslexiföreningen fortsatte hon arbetar för frågan.
Efter kampanjen genomförde Ulla Föhrer, tillsammans med kollegan Eva Magnusson, en serie djupintervjuer med 40 personer med dyslexi. Hur deras liv varit, från tidig ålder upp i vuxen ålder och arbetsliv. Ett banbrytande arbete, som pågår ett osentimentalt sätt ger röst åt dem som har dyslexi.
Ett grundarbete som landade i riktiga slutsatser, som inspirerat till fortsatt arbete i Dyslexiförbundets projekt Orden på jobbet.
Ulla Föhrer har med sin gärning visat att logopedens kompetens är naturlig, självklar och viktig, i både skola och arbetsliv.
År 2017 års pristagare blev – Föreläsarduon Dysse; Niklas Nilsson och Petra Nylén
Juryns motivering:
Dysse har på ett engagerat och personligt sätt informerat om hur det kan vara att ha läs- och skrivsvårigheter. Åhörarna har bjudits in till att uppleva problematiken inifrån deras hjärnor och därmed kunnat sätta sig in i hur en vardag kan vara när man har dyslexi. Många har blivit berörda och fått ökad förståelse.
År 2016 års pris gick till Gro Granqvist, Louise Lindqvist och Ingrid Lind fick Dyslexipriset 2016 för arbetet med innehållet i DysseAppen.
Dyslexipriset delades ut i samband med Dysleximässan i Solna.
DysseAppen lanserades i våras och har redan laddats ner av tusentals personer. Den innehåller tips och idéer som gör skolan enklare att klara för elever med dyslexi. Appen vänder sig främst till eleverna själva, men är användbar även för lärare och föräldrar.
–Det är jättehäftigt att vi fått priset, säger Louise. Vi har bidragit till att fylla appen med innehåll. Jag och Gro har själva dyslexi. Ingrid har arbetat som speciallärare i många år. Vi vet vad elever med dyslexi behöver.
– Priset är ett väldigt erkännande, säger Ingrid. Appen hjälper eleven bli medveten om sina förmågor och att sätta ord på de egna behoven. Igenkänningen med Gro och Louise ger mod att prata med läraren.
Gro hoppas att priset ska göra att kunskapen om appens existens når ut till ännu fler.
– Vi vet att appen gör skillnad för eleverna. Vi vill att ännu fler ska veta att den finns, säger hon.
Bakom appen står också Agneta Stalder och Fredrik Helgesson från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB). Pengar till utvecklingen kom från Skandia Idéer för livet.
Det första årets pris 2015 gick till arbetsförmedlaren Kent Sköld
Arbetsförmedlaren Kent Sköld har fått 2015 års Dyslexipris för sina insatser för personer med läs-, skriv- och räknesvårigheter. Priset delades ut i samband med invigningen av Dysleximässan i Göteborg.
Kent Sköld har ägnat många år till att hjälpa långtidsarbetslösa ungdomar med funktionsnedsättningar. Han har tagit initiativ till verksamheter som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för personer med läs- och skrivsvårigheter och han har delat med sig av kunskaper och erfarenheter till kollegor.
Under sitt tacktal berättade Kent om sina egna läs- och skrivsvårigheter, men också om sin lätthet för det muntliga. Han beskrev arbetet på Arbetsförmedlingen, bland annat hur han bidragit till bättre rutiner för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos arbetssökande. Resultatet är att man numer snabbare kan ge rätt stöd.
Juryns motivering:
”Pristagaren har främjat insatser som lett till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-, skriv- och räknesvårigheter. Pristagaren har under nästan hela sin yrkesverksamma tid arbetat för att motivera, informera och stödja ungdomar med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att finna, få och behålla ett arbete.
Pristagaren har varit viktig för tillskapandet av Dyslexilagets förberedande utbildningar som resulterat i att Arbetsförmedlare idag kan avropa pedagogiskt stöd och arbetshjälpmedel i direkt anslutning till en Arbetsmarknadsutbildning för arbetssökande med funktionsnedsättningar. Pristagaren har spelat en viktig roll för Orienteringsveckorna kommit till stånd och själv varit aktiv i verksamheten.”
Dyslexi – förbannelse eller möjlighet – i skola och arbetsliv.
Hur klarar man sig i skola och arbetsliv om man har dyslexi? Det har logopederna Ulla Föhrer och Eva Magnusson frågat sig och gjort 40 djupintervjuer med personer som har dyslexi. 20 av de 40 intervjuerna publicerades i boken “Dyslexi förbannelse eller möjlighet? Levnadsberättelser” som utkom på BTJ Förlag år 2010.
I pdf-filerna här nedanför publicerar vi med författarnas och förlagets tillstånd de resterande intervjuerna.
Föhrer och Magnusson analyserade resultatet av intervjuerna och drog slutsatser i boken “Dyslexi – förbannelse eller möjlighet? Att lära sig leva med läs- och skrivsvårigheter.”
Här nedanför finns några av intervjuerna.
Webbinariesamtale om utredning, skola och hur det är att leva med dyskalkyli.
Se webbinariesamtalet som spelades in under Dyskalkylidagen den 3 mars 2024.
Medverkande under samtalet:
-
- Ilana Jode, som själv har dyskalkyli och som berättar om hur det påverkar hennes liv.
- Jonas Walfridsson, som är logoped och utreder dyskalkyli.
- Martina Östergren, som är speciallärare i matematik.
- Helene Kindstedt, som är rådgivare på Dyslexiförbundet.
Se mer om dyskalkyli och räknesvårigheter på Dyslexiförbundets webbsida