Christina Carls Ingels berättade om Digidel-kampanjens syfte, bredd och om det engagemang som finns.
Filmen är del 6 av seminariet Det nya språket.
Digital delaktighet – krav för demokratin
Det nya språket – om digital delaktighet och begriplighet.
Måndag 26 mars 2012 hölls seminariet Det nya språket i samarbete mellan Dyslexiförbundets medieprojekt och Digidel/Internettstiftelsen. Alla presentationer filmades.
Här inleder Torbjörn Lundgren och Christine Cars-Ingels. Innan det visades en film med Jana Holsanova.
Program i sin helhet:
13.00 Välkomna
Torbjörn Lundgren från fungerandemedier.se och Christine Cars-Ingels från kampanjen Digidel.
13.10 Det nya språket
Hur är vi som människor funtade för att kunna kombinera skrift, bild, film, animation, tal och grafisk form? Vilka krav och möjligheter utsätter den digitala utvecklingen oss för? Hur tillgodogör vi oss information i tryckt form och på nätet?– Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap tar upp myter och sanningar.
13.40 Människans förutsättningar och mediernas möjligheter.
Torbjörn Lundgren om fungerandemedier.se som plattform för att lyfta olika målgruppers behov och förutsättningar och om vikten av att lyfta begriplighet som aspekt på tillgänglighet.
14.00 Digital delaktighet
Enligt undersökningen ”Svenskarna och Internet 2010” använder 1,5 miljoner svenskar aldrig eller sällan Internet och e-tjänster. Det finns ett starkt samband mellan användning av digitala tjänster och socioekonomiska villkor. Men hur ser det ut för personer med specifika förutsättningar och vad vet vi om delaktigheten för personer med kognitiva och språkliga funktionshinder? Olle Findahl och Janne Elvelid, som arbetar med undersökningen, belyser behovet av att få fram bättre underlag för olika målgruppers digitala delaktighet.
14.20 Paus
14.40 Digital delaktighet – ett krav för en väl fungerade demokrati
Kampanjen Digidel, som sjösattes för ett år sedan, står nu mitt uppe i arbetet med att få en halv miljon svenskar att börja använda Internet före slutet av 2013. Hur arbetar nätverket? Vilka resultat ser vi redan nu? – Christine Cars-Ingels.
15.00 Vikten av kognitiv standardisering
En översikt av standardiseringen inom ergonomiområdet: – användbarhet och tillgänglighet – behov och möjlighet att få in kognition och språk – begriplighet – i standardiseringsarbetet. – Tomas Berns, Msc, PhD. Ergolab AB Ordförande i SIS TK 380 Ergonomi och SIS TK 380/AG 2 Människa-systen interaktion
15.30 Samtal
Samtal om begriplighetens roll och olika målgruppers behov på den digitaliserade, multimodala, arenan. Vad kan och borde göras?
16.30 Avslutning
Digital teknik i särskolan
Föreläsningen hölls på Pedagogiskt Centrum / Skoldatateket i Södertälje februari 2012 På sajten Write to Read med iPads – En blogg om att skriva sig till läsning i Södertälje finns det mer om Helen Sjöstedts arbete. Följande är hämtat därifrån:
”Den 8:e september 2011 tas jag emot av en elev i ett klassrum på Stålhamra skolan. Eleven visar mig stolt och tydligt runt i klassrummet bland alla elevernas alster som pryder rummets väggar. Eleven läser på affischer och berättar med inlevelse till de bilder som finns av eleverna själva i rummet – jag låter mig ledsagas runt.
Efter en liten stund kommer Helen Sjöstedt, elevernas lärare in i klassrummet. Vi samlas och går igenom dagen. Allt är mycket tydligt med kalender och funktioner kommunicerade i rummet. Idag ska eleverna arbeta med SmartBoarden och sedan med datorn.
Det märks att eleverna gjort detta tidigare, att det de gör idag är en repetition. De samarbetar runt långa och korta ord. Helen har digitaliserat hela Bornholmsmaterialet och använder det i sin undervisning.
Sedan ska gruppen arbeta med datorerna, men då får de plötsligt post…”
iPad för alternativ kommunikation
Filmen visar 27-årige Josua som inte kan prata och kommunikationen med andra skedde via en inplastad karta med bokstäver och bilder. Mamman såg att han hade så mycket att berätta, men hon hittade itne några vägar att kommunicera med honom.
Med iPad kan Josua nu berätta vad han vill, tänker och tycker. Han kan peka på bilder med inspelat tal för att berätta och samtala. Det som hade varit låst inom honom kan nu bubbla ur honom. Appar som han använder är
I filmen berättar personalen vid en skola för barn med autistism om de möjligheter de ser med iPad att bland annat socialisera med barnen. På iPaden är rösten konstant, bilderna är konstanta, vikten är konstant. Kanske är det detta som bidrar till att det fungerar. Människor kan uppfattas som oberäkneliga. Barn med autism vill ha ordning och förutsägbarhet.
Filmen visar också hur flickan Jennifer som inte fångas alls av papper, blir intresserad med IPaden.
En pojke på 10 år troddes ha väldigt låg intelligens, men det visade att han kunde många ord och att han älskar opera. Ingen visste detta innan man kunde börja kommunicera med honom på iPpad.
Forskning pågår om autism. Neuroforskaren Walter Schneider tror att det beror på störningar i hur talet ”förgrenar” sig i hjärnan, att det finns någon störning som gör att det ”förgrenar” sig annorlunda i en hjärna med autism. Filmen visar en bild av en hjärna med autism och jämför med en bild av en hjärna utan autism.
Temple Grandin med högfungerande autism är professor i zoologi. Hon berättar i inslaget om hur svårt hon hade att börja prata. Vid tre års ålder kunde hon säga ”ba” för boll. Kanske kan man skanna autism tidigare i framtiden
Opinionsbildning lyckas på sociala medier
Man måste våga göra fel och delta i kommunikationen för att lyckas med de sociala medierna. Toleransen är stor.
Filmen är framtagen av Sensus och Folkbildningsrådet 2011.
Känslans inverkan på våra beslut
Uttryck som är viktiga för mig: du kanske ser arg ut och det processar jag väldigt snabbt. Det är alltid någon signal i hjärnan som startar processen – och känslor är mycket viktiga för oss människor. När du säger något, aktiveras de delar i hjärnan som arbetar med det. Jag kommer att överväga både lång- och kortsiktiga mål – och även här kommer känslorna att spela roll. Om jag tycker att du verkar osympatisk finns det risk för att mina känslor tar över. Då kan inte min kognitiva del – den smarta delen – ta lika mycket plats.
Mitt emotionella system är alltså involverat i hela den här processen och det instruerar mig, när jag ska ta mitt beslut. Och om jag ger mig själv lite tid, kommer jag hinna att fundera på vad du har sagt – och komma fram till om det stämmer med mina intentioner. Jag väger också in vad ditt erbjudande är värt för mig. Min hjärna försöker räkna ut hur lätt det kommer att vara att genomföra det och hur stor insats som krävs. Vi människor vill inte att ansträngningen ska vara större än belöningen.
Journalisten Tomas Dalström har samtalat med Katarina Gospic om detta.
Katarina Gospic,27 år, har disputerat i neuroekonomi. Hennes avhandling handlar om vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut – och hur vi reglerar våra känslor. Länken mellan beslutsfattande och känsloreglering, är att känslor påverkar våra beslut. Och om vi kan påverka våra känslor kan vi också reglera våra beslut. Hon är också utbildad läkare och har en magisterexamen i fysiologi. Intervjun är gjord när hon arbetar på Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid Karolinska institutet. Den 2 januari 2012 började hon arbeta i det egna företaget Brainbow Labs, för att sprida kunskap om hjärnan till både stora och små.
Läsplattor är gjorda för att läsa på
Den stora skillnaden mellan olika läsmedier är att läsplattor är gjorda för att läsa på, menar Gustaf Öqvist Seimyr. När man designat dem har man strävat efter att efterlikna en bok i så hög grad som möjligt. Texten presenteras som sidor man bläddrar mellan och det är ofta en reflektiv skärm, som använder infallande ljus från omgivningen för att visa information.
Det fungerar precis som när vi läser från papper. Är det ljust i omgivningen reflekterar skärmen mycket ljus och är det mörkt reflekteras det mindre. Detta ger en mindre kontrast mellan skärm och omgivning vilket resulterar i en bättre läsbarhet; i starkt solljus är den reflektiva skärmen överlägsen. Exempelvis Amazons Kindle har en sådan skärm.
De reflektiva skärmar som finns idag kan inte visa färger, vilket gör att de hittills bara använts för läsplattor. På sikt kommer tekniken nog att bidra till bättre läsbarhet på surfplattor och smartphones också
Gustaf Öqvist Seimyr, är doktor i datorlingvistik och expert på ögonrörelsemätningar, vid Bernadottelaboratoriet, Karolinska institutet, Stockholm.Han har undersökt hur det är att läsa på dator, läsplatta, surfplatta och smartphone. Det har resulterat i boken ”Evaluating Readability on Mobile Devices”.
Han intervjuas av Tomas Dalström.
Minnen är kodade på olika sätt och stress påverkar dem negativt
”När du lär dig en ny teknik, så måste du använda den. Och det ska du helst göra direkt och du ska göra det många gånger. Du måste arbeta praktiskt med det också – och den omväxlingen tror jag är väldigt viktig.”
Det säger Agneta Herlitz som är professor i åldrandets psykologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, vid Karolinska institutet, i Stockholm. Hon har varit gästforskare vid Max Planck Institute for Human Development and Education, Berlin, Tyskland, och även arbetat vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Här intervjuas hon av journalist Tomas Dalström
Ur intervjun:
– Hur presenteras våra minnen när de blir medvetna? I bilder, dofter, ljud, text?
-Det beror på vilka minnen det är. Vi kan minnas i bilder, såväl som i doft, ljud och text.
– Man säger ofta att hjärnan minns i bilder. Är det så?
– Olika minnen är kodade på olika sätt. En del minnen har ingen bild med sig.
– Men om det finns en bild har den en framträdande roll då?
– Ja, men det finns individuella skillnader. En allmän regel när det gäller minnen är att ju rikare en inkodning har varit, ju fler sinnen som har varit involverade, ju mer vi har bearbetat det som ska kommas ihåg, desto bättre kommer vi ihåg det. Har vi fått en visuell presentation också, så är det bättre än när det inte har funnits.
Att vara med och påverka
Det är inte det enklaste att sammanfatta vad man själv vet och kan. Sen ska man dra slutsatser av det och komma med rekommendationer om hur en tjänst ska utvecklas. Men det är vad vi gör i Begripsam. Åsikterna framkommer i samtal och det är inte självklart att en lösning passar alla. Som brukare kan man ha olika förutsättningar och därför behöver tjänsterna ofta vara anpassade så att de går att ställa in individuellt.
Här är några av Begripsams deltagare igång och filmen är gjord av Charles Löfblad, en av deltagarna.
Vad är sociala medier?
Vad är och hur fungerar sociala medier? Vad får/bör man som privatperson, och anställd skriva på sociala medier och inte?Är det okej för anställda att använda sociala medier på arbetstid?Vilka gränsdragningar finns det kring att använda sociala medier på arbetstid vilka ska göra det osv?Vad bör kommunen ha för policy för användning av sociala medier?
Frukostmöte i Katrineholms kommun med chefer 2010-03-23