Filmen vill visa hur en person som möter webbplatsen första gången ska aktivera de olika knapparna för att söka information. Eftersom webbplatsen är utformad för personer med utvecklingsstörning vet vi att det i den gruppen finns personer som även har ett rörelsehinder eller synnedsättning. Dessa personer kan ha alternativa styrsätt och de aktiveras mestadels via tangentbordet. I FUBkoll förflyttar man sig med tangentbordets piltangenter framåt och bakåt och aktiverar en knapp med eller med mus och ett musklick.
Den som inte ser eller kan läsa texterna på knapparna får hela tiden information av det inspelade talet. Talet ger vägledning om var man är på webbplatsen samt vetskap om ett innehåll kopplat till en bild. Tal och bild ska vägleda en användare till ett önskat innehåll. Piltangenterna symboliserar att det finns mer innehåll att välja bland.
När innehållet visas på Youtube fungerar det att aktivera programmet med både tangentbord och med mus. Vissa andra webbplatser fyller bildskärmen på andra sätt och kan inte bäddas in i FUBkoll. I dessa fall kan man endast använda musklick för att komma tillbaka till FUBkoll.
”Att leva i informationssamhället” är ett treårigt utvecklingsprojekt inom FUB med medel från Allmänna arvsfonden. Målet var att utveckla en webbplats för publicering av multimedial information där design, dialog och innehåll i första hand ska rikta sig till personer med utvecklingstörning med låg eller ingen läskunnighet. Interaktionsdesignen är därför viktig i detta fall. Det betyder att gränssnittet som är den del av webbsidan som användaren ser måste utformas på ett speciellt sätt. Den som designar webbsidan måste synliggöra funktioner och ge webbsidan en lämplig grafisk profil så att användaren kan interagera med webbsidan. Informationen som ges måste vara begriplig för användaren.
Under projektets första år genomfördes en målgruppsanalys och tester när det gäller behov av interaktionsdesign och begriplighet när det gäller dialogform styrsätt m.m. för personer med utvecklingsstörning som också deltog i dessa tester. Denna grupp måste kunna navigera med olika styrsätt såsom mus, piltangenter, kontakter, Flexiboard eller med fjärrkontroll. Detta gör webbsidan tillgänglig även för personer med flerfunktionshinder. Utvärderingen under år två visade att de allra flesta fann att det var mycket lätt eller lätt att flytta sig runt och förstå hur man skulle finna önskad information.
Arbetet andra året startade med att det grundläggande interaktions- och grafikdesignarbetet gemomfördes. Därefter följde en process av teknisk utveckling och programmering i Drupal. Parallellt med utvecklingsarbetet påbörjades arbetet med att skapa och testa olika typer av innehåll på webbplatsen som döptes till FUBkoll och fick adressen www.FUBkoll.se. Under projektet har FUBkoll Stockholm stått modell för hur webbplatsen ska utformas. Det är också den webbsida som använts för att testa både funktionalitet och innehåll.
Utvärderingen under år två gjordes med drygt trettio personer med utvecklingsstörning i olika grader. Utvärderingen visade att det multimodala, möjligheten att ta till sig information med fler sinnen, ökade begripligheten. Detta uttrycks bland annat när en person som kan läsa förstår bokens innehåll bättre när den läses upp. Det innebär alltså att det ena mediet påverkar det andra. Det innebär att begriplig information utnyttjar fördelarna med multimedia, så som information presenteras i FUBkoll.
Webbplatsen riktar sig även till personer som inte läser och då är det nödvändigt att all information kompletteras med tal. Talet ska förstärka en ikons eller bilds information. Utvärderingen visade att för de som inte läste eller läste långsamt, var det absolut nödvändigt med ljudstöd för att kunna förflytta sig till önskad information. De som läste ansåg också att det underlättade och förenklade informationen.
Textmaterial kan behöva kompletteras med bilder som belyser texten och gör den mer begriplig och intressant. Längre textmängder läses upp via webbsidan Läsaren, det är uppläst skriven svenska. De böcker som fanns under utvärderingsperioden har inlästa digitala röster. Andra texter läses upp med talsyntes. Kortare texter visas men läses inte upp ordagrant. Det är texter som berättas med ett talspråk och som ska ge ett koncentrat av den skrivna svenska texten. Den bearbetade berättande texten ska ge information som motsvarar ett berättat budskap.
Antalet knappar har begränsats till nio kategorier vilket bygger på kunskapen om att personer med utvecklingsstörning inte kan hålla allt för många enheter i minnet. För personer som har svårigheter att hantera så många som nio olika kategorier i minnet, ska man dessutom kunna minska antalet kategorier.
Innehållet på webbplatsen skulle tillgodose behov hos unga och vuxna personer med utvecklingsstörning. Att finna roliga, stimulerande och spännande aktiviteter på fritiden är något som anhöriga brukar sakna. Idag finns utbudet som gäller fritidsaktiviteter i textform och det kräver läsförmåga. En hel del information om aktiviteter finns på webbsidor som också kräver skriv- och sökförmåga för att man ska finna den. Annan information skickas via e-post som i sin tur kräver e-postadress och tillgång till dator. Våra enkäter under projektår två visade att många saknade tillgång till egen dator. Det är ytterligare ett skäl till att personer med utvecklingsstörning inte nås personligen via e-post.
Innehållet i FUBkoll ska alltså både vara tillgängligt och motiverande för de personer som använder FUBkoll. Webbportalen FUBkoll kan bli en självständig aktivitet som en person med utvecklingsstörning kan använda för att söka och ta del av information som berör relationer till samhälle, mellan livsmiljöer och för personliga upplevelser.
I dag kräver sökfunktioner god läsförmåga vilket leder till att en person med svag läsförmåga inte klarar att söka information på egen hand. De träffar man får är textbaserade och det kan ibland bli väldigt många. Information måste sammanställas av andra personer och presenteras på en webbsida lik www.fubkoll.se. Webben ställer större krav på läsförmåga jämfört med text i en bok.
Under det tredje projektåret förbättrades och vidareutvecklas FUBkolls grundfunktioner utifrån erfarenheter från utvärderingen tillsammans med personerna med utvecklingstörning. Vidare byggdes arkitekturen i FUBkoll ut så att man kan erbjuda både FUB riksförbund och lokala FUB föreningar att lägga upp en egen FUBkoll med eget innehåll. De lokala www.fubkoll.se/lokalförening ser lika ut och ligger centralt på samma server. Ett fungerande adminstratörsgränssnitt har också utvecklats som gör det enklare för administratörer att lägga upp material. Riksadministratören har möjlighet att skapa lokalföreningar samt tilldela funktionen administratör för dessa lokalföreningar.
Under våren 2011 har några av FUB:s lokalföreningar som visat intresse har fått utbildning i att administrera sitt eget lokala ”FUBkoll”. Utbildningen har förlagts på hemorten och på två platser har även personal samt arbetstagare vid daglig verksamhet varit med på utbildningen. Inför varje utbildningstillfälle har de via telefonsamtal och mejl fått information om förberedelser samt handledningar till samtliga program. Projektet har bekostat videokameran FLIP som använts vid kurstillfället. . Under utbildningen har samtliga lokalföreningar sett möjligheterna att på egen hand lägga in mer innehåll på sin webbplats. Vid avslutad utbildning har man haft ett antal nya innehåll på sin lokala del av FUBkoll.
FUBkoll har provats och utvärderats av 7 lokalföreningar eller aktörer. Dessa har gruppvis svarat på en enkät om funktionalitet samt innehåll i FUBkoll. Att komma på vilket innehåll man ska ha i en lokalförenings egna FUBkoll diskuterades mycket under kurstillfällena. Utvärderingen visar att de flesta uttryckte att handgreppen att skapa material var enkla. Handledningarna fungerade bra, de fungerade även bra för personer med lindrig utvecklingsstörning.
Tyvärr finns inte portalen kvar. Men det är en bra illustration till hur man kan utveckla med målgruppens förmågor i centrum.
Tidsuppfattning innebär t ex att veta vad man hinner göra under en viss tid, att ha en känsla för hur lång ”en stund” är, att ha överblick över veckans dagar/månader/år, se framåt och bakåt i tiden. Att känna sig säker på när det är dags för en viss händelse, kunna välja vad man vill göra och planera sin tid stärker självkänslan.
Psykolog Anders Bond har utvecklat Kvarturet som illustrerar tid med prickar. Varje prick representerar en kvart och visar hur många kvartar det är kvar till en aktivitet. På så sätt kan man förstå om det är lång eller kort tid kvar till en händelse. Kvarturet kan signalera när aktiviteten inträffar. På det här sättet kan man själv planera och ta ansvar för kommande aktiviteter.
Jakob Åsberg, som är fil. dr. i psykologi vid Göteborgs universitet försöker här ta ett grepp om de senaste två decenniernas forskning om läsning hos barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar (utvecklingsstörning).
Han gör nedslag i litteraturen om detta och visar vad som borde göras ytterligare.
Föreläsningen hölls på den sjätte Nordiska Kongressen om dyslexipedagogik 11-13 aug. 2011 i Stockholm.
Gunnar Kylén använder ordet begåvningshandikappade, ett uttryck som idag ersatts med personer med utvecklingsstörning. Han presenterar en helhetssyn på människan som kan liknas vid ICF, internationell klassifikation av funktionstillstånd. Människan deltar med hela sin personlighet i ett samspel med miljön.
Utveckling av känslor, sociala färdigheter och intellektuell förmåga hänger nära samman. Varje ny situation som en människa kommer i, varje ny uppgift hon ställs inför och på det sätt vilket det sker, får konsekvenser för kunskaper och begreppsbildning. Det ger också människan kunskaper om sig själv som individ.
Meningen är att vi ska skaffa oss en helhetsbild av den förståndshandikappade och då måste vi ha ett mönster att gå efter. Ett sådant mönster, eller schema, har utarbetats vid ALA. Schemat omfattar dels en beskrivning av personen, dels en beskrivning av miljön. Sist i schemat tas samspelet mellan person och miljö upp.
Avsikten med schemat är att vi bättre ska förstå gravt förståndshandikappade och vår roll i deras liv. Schemat hjälper oss att strukturera vår planering samt att finna åtgärder som förbättrar den förståndshandikappades miljö och ökar hans förmåga att utvecklas.
Detta är en filmad föreläsning från HLS år 1981 med docent Gunnar Kylén . Han var verksam vid FUB:s forkningsstiftelse Ala (anpassning till liv och arbete). Stiftelsens mål är att samla och sprida kunskap som gagnar personer med utvecklingsstörning.
I denna föreläsning tar han upp vad begåvning är. Han använder uttrycket begåvningshandikapp, ett begrepp som vi idag ersatt med ”personer med utvecklingsstörning”. Egentligen såg Gunnar Kylén hela tiden begåvning som en enklare och konkretare verklighetsuppfattning och att handikappet var ett resultat av störningar i miljön.
Han säger i denna föreläsning att begåvningen har tre viktiga funktioner. För det första ordnar den sinnesupplevelser till en verklighetsuppfattning, för det andra vägleder den tankar och handlingar mot ett mål och för det tredje förstår man symboler, man utvecklar ett språk.
Han säger vidare att man lär sig verkligheten genom sinnesupplevelser. Dessa delar han in i fem olika uppfattningar och ger konkreta exmpel på vad de innebär.
Rumsuppfattning
Tidsuppfattning
Kvalitetsuppfattning
Kvantitetsuppfattning
Orsaksuppfattning
Det genomgående för personer med utvecklingsstörning är att de uppfattar verkligheten konkretare och enklare och i olika grad. Han beskriver hur man förstår sin verklighet på tre olika stadier.
Åsa Wengelin har tittat närmare på skrivande i relation till olika funktionshinder: dövas andraspråkskivande på svenska, skrivande hos personer med afasi efter förvärvade hjärnskador och skrivande hos vuxna med läs- och skrivsvårigheter.
– Jag tittar på skrivandet som process, säger Åsa. Jag är inte så intresserad av hur den färdiga texten ser ut; i alla fall inte utan att ta reda på hur det har gått till när man skriver dem.
– Du kan tillämpa skrivprocessens tre huvudgrupper – 1. Planera 2. Genomför planen/skriva 3. Redigera – på vilken textprocess som helst.
Skillnaden är att nu du skriver på exempelvis Facebook, så minskar förmodligen planeringen jättemycket. Det vill säga om du och jag sitter och chattar, och vi är närvarande samtidigt, så kommer ditt och mitt skrivande att se helt annorlunda jämfört med om du skriver en artikel till en tidning och jag min akademiska text. Planeringen ökar på en skala från online till tungt textskrivande. Om jag skulle pausa så länge, som jag gör när jag skriver min akademiska text, skulle du tröttna på mig för länge sen när vi chattar.
Vi klarar oss inte utan metaforer, menar Anders Bond som är psykolog med inriktning mot kognition och kommunikation. Han resonerar här om detta språkliga uttryck i förhållande till personer med utvecklingsstörning.”För att förstå abstrakta ting måste vi föra ner det till liknelser som vi kan förstå.”
Anders Bond har i ett projekt givit personer med utvecklingsstörning tillgång till datorer och program som de arbetat med utan hjälp utifrån.
De lär sig då i olika takt, men de lär sig, menar Bond. En viktig orsak till det är den intuitiva kunsakp de besitter. En kunskap omgivningen ofta inte känner till eller ser.
I filmen samtalar han med specialpedagog Anita Hildén om erfarenheterna från projektet.
Elever i åldern 7 till 15 år som går i skolor i Lidingö stad har läst böcker i DAISY text och ljud. Varje titel har testats av 10 barn och 10 lärare. De besvarade en enkät efter att de läst varje bok.
Böckerna har lästs med läsprogrammet Amis som installerats i Lidingö stads nätverk för skolprogram. Programmet har i stort sett fungerat bra tekniskt och eleverna har lätt kunna förstå och använda programmet. En av böckerna som kunde läsas i två hastigheter testades även i programmet EasyReader.
Eleverna var vana att använda dator men ovana vid att läsa talböcker. För de flesta elever var detta deras första möte med en talbok. Eleverna i särskolan hade däremot läst enstaka talböcker tidigare.
Lärarna valde ut böcker i förhållande till elevernas ålder. Böckerna innehöll bilder och eleverna tyckte att bilderna gjorde det blev roligare och lättare att förstå innehållet i boken.
Textstorleken kunde förstoras och det var något som de flesta elever gjorde. Texten markerades när den lästes upp. Lärare och elever svarade att det många gånger blev lättare att läsa på detta sätt jämfört med en tryckt bok.Eever och lärare menade också att de kunde läsa böcker med svårare textinnehåll när de läste en bok med DAISY text och ljud.
De flesta elever ville fortsätta att läsa böcker på det här sättet och samtliga lärare svarade att de ville fortsätta att använda DAISY text och ljud i sin undervisning.