Webbplatsen FUBkoll vänder sig direkt till personer med utvecklingsstörning, en nedsatt begåvningsförmåga, varför dess utformning och innehåll måste skapas med utgångspunkt i hur dessa personer tänker och agerar. I begåvningen byggs en verklighetsuppfattning upp genom att sinnesupplevelserna bearbetas och ordnas av tänkandet. ”Med hjälp av tänkandet använder man sig av den ordning man fått i uppfattningen av omvärlden. Som en hjälp för tänkandet finns symboler (bilder och språk). Bilder och språk är viktiga för kommunikation med andra.” (Kylen, 1981, s. 7)
Utvecklingsstörningen hos en person påverkar mer eller mindre förmågan att förstå information men framför allt av hastigheten hur informationen bearbetas. Personen har då hjälp av symboler som hon eller han kan koppla ihop med det begrepp som är aktuellt (Granlund & Göransson, 2006).
En del personer med utvecklingsstörning kan också ha svårt att förstå muntlig information och då är det en fördel att kunna erbjuda bilder, symboler och filmer som stöd för att individen ska förstå bättre.
Alla knappar har en inläst information och de allra flesta texterna läses också upp.
Filmen producerades av myndigheten Handisam (Numer nedlagd) Denna version är med text. Här nedanför finns en engelsk version. som också har syn-tolkats.
Funktionsrätt Sverigeär en organisation som samlar flera organisationer. Den hette tidigare Handikappförbunden. I denna text ger de sin syn på de olika begreppen som förändrades 2011.
”Begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning och handikapp används olika i dagligt tal och i skrift. (skrivet 2011) I media läser vi ofta ”handikappad” i rubriker, medan det i texten står ”funktionsnedsatt”. Hos många myndigheter och inom handikapprörelsen är begreppsförvirringen också stor. Medlemsförbunden använder begreppen olika, och så gör också de som arbetar på Handikappförbundens kansli. Ska vi vara framgångsrika i vårt påverkansarbete, är det viktigt att vi är tydliga i vår begreppsanvändning.”
Med den utgångspunkten beslöt styrelsen i Handikappförbunden den 7 februari 2011:
att vi fortsätter heta Handikappförbunden tillsvidare.
att vi är en del av funktionshindersrörelsen och arbetar med funktionshinderspolitik.
Språkrådet rekommenderar att vi skriver funktionshindersrörelsen – alltså att vi använder ett så kallat foge-s mellan funktionshinder och rörelsen (-politik, -forskning och så vidare). Detta eftersom det första ordet – funktionshinder – i sig är en sammansättning av två ord. Det känns otympligt, men så ska det vara enligt svenska språkets grammatiska regler.
Slut på Funktionsrätt Sveriges text och vår kommentar 2024.
Begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder, är centrala i synen vi står för och som utvecklas i ICF (mer om det i sökordet här nedanför).
Logiken är enkel: Om man har en nedsatt förmåga, så kan det bli ett hinder om inte omgivningen anpassas efter individens förutsättningar.
Graden av nedsättningen kan bedömas.
I ICF görs det enligt en skala:
Inget problem
Lätt problem
Måttligt problem
Stort problem
Totalt problem
Av denna anledning använder vi inte benämningen funktionsvariation, som ibland förekommer i debatten.
Vi rekommenderar även andra att följa ICF:s språkbruk.
Elkhonon Goldberg började sin bana i Moskva, men flydde till väst strax före sin planerade disputation, och började om i USA. Han har betytt mycket för den moderna synen på hjärnans funktioner, framför allt de exekutiva funktionerna såsom planering och uppföljning av beteende, omdöme och motivation.
Goldberg talar utifrån amerikanska förhållanden och den debatt som pågår där. Men centralt för den som vill skapa fungerande medier är Goldbergs konstaternade att: Uppmärksamhetsstörningen vid ADD ofta är selektiv. ”Den förekommer bara vid ”ointressanta” aktiviteter men inte om aktiviteterna är ”intressanta”. Om patienten trivs med uppgiften (ett dataspel eller sportevenemang) och finner nöje i den fungerar hans uppmärksamhet utan problem. Men uppmärksamheten glider iväg så fort uppgiften saknar omedelbar belöning, som att lyssna på en föreläsning eller läsa i en lärobok. Denna observation visar en klar koppling mellan ADD och frontallobsdysfunktion”. (se filen adhdgoldberg.pdf
Ett stort tack till professor Goldberg, till Oxford University Press och Studentlitteratur, som alla utan kostnad låter oss publicera denna text. Den är översatt av Gunnel Wallgren och ingår i boken ”Den civiliserade hjärnan – Frontalloberna och människans exekutiva funktioner.”
Tomas Dalström är journalist. Han har arbetat som copywriter, scriptwriter/byråproducent samt manusförfattare för radio, film/TV, webben och interaktiva produktioner. I artikeln ”36 steg för bättre texter”, som vi nu publicerar på fungerande medier.
Tomas brutit ner den forskning som finns kring hjärnan och dragit slutsatser vad det innebär för alla som skriver. Artikeln ”36 steg…” är en uppdatering av de slutsatser Tomas gör i boken ”Bäst i text – Läseboken/Skrivboken”. Där finns också bakgrundsmaterial till slutsatserna.
Det mänskliga tänkandets natur – kognitionen – är en förutsättning för allt vad medier heter. Utan kunskap om hur vi tänker, famlar vi i blindo när vi skapar verktyg för att kommunicera eller informera.
Kunskapen om vårt tänkande berör också många områden och måste därför vara tvärvetenskaplig. Här ingår så vitt skilda områden som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi. Både mikroperspektivet – hur våra gener styr vårt handlande – och det bredare perspektivet– sammanhanget mellan den mänskliga tillvaron och hennes natur – måste vägas in i helhetsbedömningen.
Tidigare fokuserade forskning proportionerligt mycket på en tänkt ”normalmänniska” – någon form av medeltal för hur människan med stort M, såg ut och betedde sig. Utifrån dagens kunnande, och med hjälp av modern teknik, kan vi vrida perspektivet och se hur den enskilde individen ser ut och beter sig.
En slutsats är att våra hjärnor – och därmed vårt tänkande – skiljer sig lika mycket som utseendet i övrigt. Det finns gemensamma nämnare, men bland dina vänner har du säkert någon som är mycket bra på att hitta i en stad de bara varit i en gång. En annan har svårt att hitta även i en känd miljö.
Någon skummar snabbt över ett textdokument och gör ett uttalande, medan en annan vill ha gott om tid för att läsa ordentligt.
En tredje kan snabbt göra ett överslag vad ett telefonabonnemang skulle kosta, när en annan måste ta fram sin miniräknare eller ta hjälp av en vän. Ändå klarar sig de flesta ganska bra.
Men för en del kan nedsättningen i en, eller några förmågor, vara handikappande. För en kan förmågan att översätta bokstaven till ljud, som är grunden för god läsning, vara avsevärt nedsatt. En annan har svårt att hantera abstrakta resonemang, eller att vara koncentrerad under en längre tid, utan att störas av ljud och rörelser i omgivningen.
Genom kunskap om kognitiva (inklusive språkliga) funktionsnedsättningar, blir det enklare att skapa produkter, tjänster och information, även för dem som inte direkt handikappas av sina mindre starka sidor. Men det är inte så att det ultimata för en målgrupp automatiskt är det bästa för en annan, det gäller därför att väga det ena mot det andra och helst skapa flera möjligheter så att mottagaren utifrån sina förutsättningar kan välja det som passar honom eller henne bäst.
På denna portal presenterar vi artiklar och filmer som tar upp olika aspekter på kognition, inklusive specifika funktionsnedsättningar. Därmed får du som skapar eller förmedlar information, program eller tjänster, bättre förutsättningar att lösa din uppgift. Men du kan också ha frågor vi inte tagit upp. Då kan du vända dig direkt till någon av organisationernas företrädare som du finner under organisationsfliken. Du kan också titta in på vår facebook grupp och där göra ett inlägg.
Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap. Han berättar i filmen om människans olika förmågor i förhåpllande till språk och kommunikation.
Utvecklingsstörning är ett funktionshinder som rör personens begåvningsutveckling och faktorer som påverkat den under utvecklingssåldern, d.v.s. före 16-18 års ålder.
Utvecklingsstörningen är olika hos olika personer, men alla behöver personligt stöd och hjälpmedel. Vad man klarar av beror också på vilket stöd och vilken träning man får. Man behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor.
Utvecklingsstörningen kan vara grav(svår), måttlig eller lindrig.
Tillsammans med utvecklingsstöningen kan personen ha andra funktionshinder, t.ex. rörelsehinder, synnedsättning, autism.
Det är viktigt att komma ihåg att varje person är unik och har sin personlighet.
Visionen Design för Alla kan berikas genom att inriktningen på genomtänkta statiska lösningar kompletteras med ett design-för-alla-tänkande också för det dynamiska och situationsbundna. Själva görandet i stunden öppnar för nya möjligheter genom att handlingspotentialen och därmed även tillgängligheten bestäms i själva aktiviteten. Beskrivning och makt är nära förknippade med varandra, och en beskrivningsförskjutning ger följaktligen också en maktförskjutning. I detta fall sker förändringen i riktning mot den berörda människan och mot hennes möjligheter att improvisera och handla i nuet snarare än att vara tilldelad en färdig förutbestämd “lösning”.
Per-Olof Hedvalls licentiatuppsats baseras främst på arbete med datorspelstillgänglighet i Spelhålan och med interaktiva upplevelsemiljöer. Den utgår praktiskt och teoretiskt från människan som en aktiv, kreativ och meningssökande varelse. ”Människan” ses genomgående i uppsatsen som människan med sin teknik. Som aktiv, kreativ och meningssökande kan hon dra fördel av en design inriktad inte bara på lösningar för alla utan också på rik handlingspotential. Med det förändrade synsättet blir tillgänglighet inte främst en utifrån fördefinierad egenskap utan en inifrån och i stunden egenupplevd. Den mest tillgängliga tekniken är den anpassningsvänliga och följsamma som kan kröka sig efter människan och erbjuda henne improvisationsmöjligheter och flow.
Beskrivningsförskjutningen har dynamiska effekter, inte bara på tekniksidan (där en aktiv teknik får en annan och starkare ställning) utan också på människosidan.
En människa som vänjer sig vid att det i stunden finns möjligheter inom räckhåll och att hon klarar sig med hjälp av dessa präglas av sina erfarenheter till att också få andra förväntningar på att klara sig nästa gång. Förväntningarna gäller både henne själv och hennes mänskliga och tekniska omvärld.
Doktorand Annika Lanz-Andersson tar i boken Kunskap och människans redskap upp förhållandet mellan teori och praktik. Torbjörn Lundgren har träffat henne och samtalar om frågan.
Inverkar dyslexi på musikens område? Har notläsning en koppling till lässvårigheterna som är typiska hos personer med dyslexi? Susanna Cederquist, som själv har dyslexi och musicerar, ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik. Hon ville också belysa vilka pedagogiska konsekvenser det innebar. Hon gick igenom litteratur på området och intervjuade 9 musicerande dyslektiker. Hon använde också sina egna erfarenheter, samt teorier som hon utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker.
Resultatet av intervjuerna överensstämde med litteraturen och hennes egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi. Det sätt man fungerar på när man har dyslexi, som leder till problem med läsning och skrivning, påverkar även musiken – framför allt när det gäller notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är nedsatt, vilket är viktigt att veta, särskilt om man som elev inte skall bli stoppad och utestängd inom musikens område. Det sätt man tänker på, kan också påverka musicerandet positivt, menar Susanna Cederquist i den 15 poängsuppsats hon lagt fram vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm år 2009:
Det snabba tänkandet, och den närhet till bilder och kreativitet, som är typiskt för dyslektiker, är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. Friheten inom spel, via gehör och improvisation, beläggs i positiva ordalag, i både litteraturen och av informanterna, konstaterar hon och tillägger att den effekten verkar vara primär och naturlig och verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken. Läs hela uppsatsen i pdf:en.
Vid seminariet Boken på arbetsplatsen 2009 läste regissören Arne Andersson delar av sin text En läsande arbetare. Den bygger på hans egna erfarenheter av att ha dyslexi och mycket annat.
