Professorn Caroline Liberg föreläser om betydelsen av en god läsmiljö för att skapa läsvanor hos barn.
Film och klippning: Torbjörn Lundgren
Om läsmiljöns betydelse
Att inte kunna läsa och skriva
Hur är det att inte kunna läsa och skriva om alla gör det på ett annat sätt? Filmen är producerad av myndigheten Handisam. Handisam arbetade för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Vem har egentligen ett funktionshinder?
Hur det kan vara om man inte passar in i samhällsnormen. Filmen som är gjord av Handisam (en nedlagd myndighet som arbetade för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Slutrapport om Begriplig samhällsinformation
Det material projektet Begriplig samhälsinformation arbetade med var riktig information som kommuner, landsting och myndigheter lagt ut på webben.
Det material som finns på kommunernas, landstingens och myndigheternas webbplatser kallar vi originaltext. Med originaltexten som informationskälla har vi sedan bearbetat om informationen till olika format. Exempel på bearbetningar är:
-
- Förenklad, mer begriplig text
- Lättläst text, skriven enligt LL-konceptet
- Filmer och animationer
- Fotografier och illustrationer
- Multimediala presentationer
- Inläst eller syntetiskt tal
Ansvarig för kunskapsinhämtandet var Stefan johansson senare även var en central person i Dyslexiförbundets projekt Begripsam.
Den som läser eller hör… om tyst- och högläsning
Historiskt sett har det varit ”naturligt” att läsa högt – inte tyst, konstaterar författaren Göran Hägg. Hägg och litteraturpedagog Susanna Ekström är också överens om att läsning är en klassfråga.
Det handlar om läsvanor och möjligheten att ingå i kulturella mönster. Moderator är John Chrispinsson och samtalet är från seminariet Högläsningens och berättandets magi på bokmässan i Göteborg hösten 2010. Ett seminarium som arrangerades av Läsrörelsen i samarbete med Sveriges Författarförbund och Stiftelsen SAF.
Grundtanken löd: Det är aldrig för tidigt att möta berättande i ord och bild – och aldrig för sent vilket var inledningen till Läsrörelsens projekt om högläsning och berättande.
Man blir hungrig… om högläsning
Här samtalar litteraturpedagogen Susanna Ekström och författaren René Vazquez Díaz om berättandets magi och högläsningens centrala roll.
Samtalet leddes av journalisten John Chrispinsson och ingick i seminariet Högläsningens och berättandets magi på bokmässan i Göteborg hösten 2010. Ett seminarium som arrangerades av Läsrörelsen i samarbete med Sveriges Författarförbund och Stiftelsen SAF.
Grundtanken löd: Det är aldrig för tidigt att möta berättande i ord och bild – och aldrig för sent och var inledningen till Läsrörelsens stora projekt om högläsning och berättande.
Där stod han framför klassen… om berättande
Berättande och lyssnande är färdigheter som inte direkt har med dyslexi att göra, utan kan vara starka sidor, förutsätt att personen får behålla sitt självförtroende.
Här samtalar författarna René Vazquez Díaz, Göran Hägg och Karin Alvtegen om berättandet som är en del i alla författarskap. Moderator är John Chrispinsson och samtalet är från seminariet Högläsningens och berättandets magi på bokmässan i Göteborg hösten 2010. Ett seminarium som arrangerades av Läsrörelsen i samarbete med Sveriges Författarförbund och Stiftelsen SAF.
Grundtanken löd: Det är aldrig för tidigt att möta berättande i ord och bild – och aldrig för sent vilket var inledningen till Läsrörelsens projekt om högläsning och berättande.
Samtal om lättlästa texter för barn
Till medierna hör skriften, som kräver vissa specifika förutsättningar, men också vana och erfarenhet. Alla är vi barn i början men vilka behov har ovana unga läsare.
Författarna Helena Bross och Katarina Kieri, som båda skriver för denna målgrupp, resonerade om det på Bok&Bibliotek i Göteborg hösten 2010. De har olika ingång till sitt skrivande, men gemensamt är att de inte ser texten som något mekaniskt pussel, utan som ett medium att förmedla ett innehåll med.
Läsförståelsen har sjunkit hos 15-åringar i Sverige – PISA 2009
Professor Karin Taube redogör för resultat från PISA- undersökningen 2009, som visar att andelen svaga läsare i Sverige har ökat med 5%. Samtidigt har andelen goda läsare minskat med2%.
Presentationen hölls på Sjätte Nordiska Kongressen om Dyslexipedagogik 11-13 aug 2011, arrangerad av Sv. Dyslexiföreningen/stiftelsen.
En längre passage om elever med annan etnisk bakgrund har inte tagits med i denna film.
Mediakurs på Hagaberg
Projekt hade en kurs för sina lokalföreningar på Hagaberg Kursgård i Östertälje.