Den meninsgssökande människan

Att söka mening i tillvaron ligger till grund för vår kommunikation och vårt språk. Det bör därför också vara motorn för pedagogiken.

Filmen är en introdukton till en av Peter Gärdenfors böcker liksom Utbildningsradions film som finns i separat länk här.

The Medium is the Message

text med McLuhan

McLuhans idéer är svåra att sammanfatta, men det finns några centrala element som är värda att poängtera, konstaterar Peter Dahlgren, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Han säger det i förordet till McLuhans bok Massmedia när den i Sverige gavs ut på nytt 1999.

”Bakom han mest kända slogan, att mediet är budskapet, kan vi se en djupgående tes konstaterar Peter Dahlgren och fortsätter. ”McLuhan anser att de olika medierna utgör olika ’språk’ det vill säga att varje enskilt medium har sina specifika villkor som möjliggör vissa framställningsformer, vissa tankesätt, vissa sorters upplevelser – och utesluter andra…

Med begreppet om den globala byn pekade professor Marshall McLuhan tidigt på att medierna höll på att bli multimedia. Hans tankar var omtvistade, men de pekade åt ett håll som idag har bekräftats.

McLuhan har naturligtvis inte alla svar på frågorna kring mediesamhället men han har fortfarande mycket stimulerande att erbjuda den nyfikne som vill försöka förstå den medialiserade värld vi idag på gott och ont lever i.”

Fungerande medier tar inte ställning till utsagorna utan ser de bara som viktiga infallsvinklar.

Marshall McLuhan i pogrammet ’world connectivity’ från 1965

McLuhan berättar

McLuhans idéer är svåra att sammanfatta, men det finns några centrala element som är värda att poängtera, konstaterar Peter Dahlgren, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Han säger det i förordet till McLuhans bok Massmedia när den i Sverige gavs ut på nytt 1999. ”Bakom han mest kända slogan, att mediet är budskapet, kan vi se en djupgående tes konstaterar Peter Dahlgren och fortsätter.

”McLuhan anser att de olika medierna utgör olika ’språk’ det vill säga att varje enskilt medium har sina specifika villkor som möjliggör vissa framställningsformer, vissa tankesätt, vissa sorters upplevelser – och utesluter andra… McLuhan har naturligtvis inte alla svar på frågorna kring mediesamhället men han har fortfarande mycket stimulerande att erbjuda den nyfikne som vill försöka förstå den medialiserade värld vi idag på gott och ont lever i.”

Varken projektet Begripsam eller vi som driver fungerandemedier tar ställning till utsagorna McLuhan gör, Vi har bara sett dem som viktiga infallsvinklar till synen på människan och hennes medier.

Mediet är budskapet

Bakom Mc Luhans  mest kända slogan, att mediet är budskapet, kan vi se en djupgående tes konstaterar Peter Dahlgren och fortsätter. ”McLuhan anser att de olika medierna utgör olika ’språk’ det vill säga att varje enskilt medium har sina specifika villkor som möjliggör vissa framställningsformer, vissa tankesätt, vissa sorters upplevelser – och utesluter andra…

McLuhan har naturligtvis inte alla svar på frågorna kring mediesamhället men han har fortfarande mycket stimulerande att erbjuda den nyfikne som vill försöka förstå den medialiserade värld vi idag på gott och ont lever i.” Fungerande medier tar inte ställning till utsagorna utan ser de bara som viktiga infallsvinklar.

Om fubkoll.se

Fubkoll – är en webbplats för publicering av multimedial information där design, dialog och innehåll i första hand ska rikta sig till personer med utvecklingstörning med låg eller ingen läskunnighet. Det betyder att gränssnittet som är den del av webbsidan som användaren ser, måste utformas på ett speciellt sätt. Webbsidan måste synliggöra funktioner och ha en lämplig grafisk profil så att användaren kan interagera med webbsidan. Informationen som ges måste vara begriplig för användaren.

Navigationen måste kunna ske med olika styrsätt såsom mus, piltangenter, kontakter, Flexiboard eller med fjärrkontroll. Detta gör webbsidan tillgänglig även för personer med flerfunktionshinder.

Antalet knappar har begränsats till nio kategorier vilket bygger på kunskapen om att personer med utvecklingsstörning inte kan hålla allt för många enheter i minnet. För personer som har svårigheter att hantera så många som nio olika kategorier i minnet, ska man dessutom kunna minska antalet kategorier.

Talet ska förstärka en ikons eller bilds information. Detta är nödvåndigt då webbsidan riktar sig till personer som inte läser. Utvärderingen visade att för de som inte läste eller läste långsamt, var det absolut nödvändigt med ljudstöd för att kunna förflytta sig till önskad information. De som läste ansåg också att det underlättade och förenklade informationen.

Textmaterial kan behöva kompletteras med bilder som belyser texten och gör den mer begriplig och intressant. Längre textmängder läses upp via webbsidan Läsaren, det är uppläst skriven svenska. De böcker som fanns under utvärderingsperioden har inlästa digitala röster. Andra texter läses upp med talsyntes. Kortare texter visas men läses inte upp ordagrant. Det är texter som berättas med ett talspråk och som ska ge ett koncentrat av den skrivna svenska texten. Den bearbetade berättande texten ska ge information som motsvarar ett berättat budskap.

Innehållet på webbplatsen skulle tillgodose behov hos unga och vuxna personer med utvecklingsstörning. FUBkoll ska alltså både vara tillgängligt och motiverande för de personer som använder webbsidan så att den kan bli en självständig aktivitet som en person med utvecklingsstörning kan använda för att söka och ta del av information som berör relationer till samhälle, mellan livsmiljöer och för personliga upplevelser.

Om digitala läromedel

Bild på Annica Lantz

Annika Lantz-Andersson doktorerar på digitala läromedel. Torbjörn Lundgren har träffat henne och samtalar om nyttan och svårigheterna med sådana. Men också om synen på olika media i ett historiskt perspektiv.