Slutseminarium Begriplig text – Filmer

Välkomstanförande och presentation av dagen.

Ester Hedberg som varit projektledare presenterar bakgrund och hur vi arbetat.

Panelsamtal med företrädare för olika myndigheter som berättar om sin medverkan eller sina erfarenheter av projektet Begriplig text-

Samtal mellan deltagare som varit aktiva i projektet.

Deltagarna i projektet svarar på frågor från publiken.

Gabriella Sandström från Språkrådet, en av deltagarna i projektet berättar utifrån sina erfarenheter om projektet.

Panel med företrädare för de olika förbunden som stått bakom projektet.

Stefan Johansson, Moa Glans och Ester Hedberg berättar om våra arbetsmetod och vad den gett oss för erfarenheter.

Åsa Wengelin, filosofie doktor i allmän språkvetenskap, Maria O´ Donnell, från Myndigheten för Tillgängliga Medier och Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet intervjuas av Markus Trautmann om Projektet Begriplig texts betydelse i ett större perspektiv

 

Om fubkoll.se

Anita Hildén presenterar FUB-koll

FUB – för barn och unga med utvecklingsstörning, har i ett projekt utformat en portal för de personer med utvecklingsstörning som själva inte läser. Det har skett parallellt med att Dyslexiförbundet utvecklat dyslexi.org och fungerandemedier.se.

Att leva i informationssamhället” var ett treårigt utvecklingsprojekt inom FUB med medel från Allmänna arvsfonden. Målet var att utveckla en webbplats för publicering av multimedial information där design, dialog och innehåll i första hand skulle rikta sig till personer med utvecklingstörning med låg eller ingen läskunnighet. Interaktionsdesignen är därför viktig i detta fall. Det betyder att gränssnittet som är den del av webbsidan som användaren ser måste utformas på ett speciellt sätt.

Den som designar webbsidan måste synliggöra funktioner och ge webbsidan en lämplig grafisk profil så att användaren kan interagera med webbsidan. Informationen som ges måste vara begriplig för användaren.

Under projektets första år genomfördes en målgruppsanalys och tester när det gäller behov av interaktionsdesign och begriplighet när det gäller dialogform styrsätt m.m. för personer med utvecklingsstörning som också deltog i dessa tester. Denna grupp måste kunna navigera med olika styrsätt såsom mus, piltangenter, kontakter, Flexiboard eller med fjärrkontroll. Detta gör webbsidan tillgänglig även för personer med flerfunktionshinder. Utvärderingen under år två visade att de allra flesta fann att det var mycket lätt eller lätt att flytta sig runt och förstå hur man skulle finna önskad information.

Arbetet andra året startade med att det grundläggande interaktions- och grafikdesignarbetet gemomfördes. Därefter följde en process av teknisk utveckling och programmering i Drupal. Parallellt med utvecklingsarbetet påbörjades arbetet med att skapa och testa olika typer av innehåll på webbplatsen som döptes till FUBkoll och fick adressen www.FUBkoll.se.

Under projektet har FUBkoll Stockholm stått modell för hur webbplatsen ska utformas. Det är också den webbsida som använts för att testa både funktionalitet och innehåll. Utvärderingen under år två gjordes med drygt trettio personer med utvecklingsstörning i olika grader. Utvärderingen visade att det multimodala, möjligheten att ta till sig information med fler sinnen, ökade begripligheten.

Detta uttrycks bland annat när en person som kan läsa förstår bokens innehåll bättre när den läses upp. Det innebär alltså att det ena mediet påverkar det andra. Det innebär att begriplig information utnyttjar fördelarna med multimedia, så som information presenteras i FUBkoll.

Webbplatsen riktar sig även till personer som inte läser och då är det nödvändigt att all information kompletteras med tal. Talet ska förstärka en ikons eller bilds information. Utvärderingen visade att för de som inte läste eller läste långsamt, var det absolut nödvändigt med ljudstöd för att kunna förflytta sig till önskad information. De som läste ansåg också att det underlättade och förenklade informationen.

Textmaterial kan behöva kompletteras med bilder som belyser texten och gör den mer begriplig och intressant. Längre textmängder läses upp via webbsidan Läsaren, det är uppläst skriven svenska. De böcker som fanns under utvärderingsperioden har inlästa digitala röster. Andra texter läses upp med talsyntes. Kortare texter visas men läses inte upp ordagrant. Det är texter som berättas med ett talspråk och som ska ge ett koncentrat av den skrivna svenska texten. Den bearbetade berättande texten ska ge information som motsvarar ett berättat budskap.

Antalet knappar har begränsats till nio kategorier vilket bygger på kunskapen om att personer med utvecklingsstörning inte kan hålla allt för många enheter i minnet. För personer som har svårigheter att hantera så många som nio olika kategorier i minnet, ska man dessutom kunna minska antalet kategorier.

Innehållet på webbplatsen skulle tillgodose behov hos unga och vuxna personer med utvecklingsstörning. Att finna roliga, stimulerande och spännande aktiviteter på fritiden är något som anhöriga brukar sakna. Idag finns utbudet som gäller fritidsaktiviteter i textform och det kräver läsförmåga. En hel del information om aktiviteter finns på webbsidor som också kräver skriv- och sökförmåga för att man ska finna den.

Annan information skickas via e-post som i sin tur kräver e-postadress och tillgång till dator. Våra enkäter under projektår två visade att många saknade tillgång till egen dator. Det är ytterligare ett skäl till att personer med utvecklingsstörning inte nås personligen via e-post.

Innehållet i FUBkoll ska alltså både vara tillgängligt och motiverande för de personer som använder FUBkoll. Webbportalen FUBkoll kan bli en självständig aktivitet som en person med utvecklingsstörning kan använda för att söka och ta del av information som berör relationer till samhälle, mellan livsmiljöer och för personliga upplevelser.

I dag kräver sökfunktioner god läsförmåga vilket leder till att en person med svag läsförmåga inte klarar att söka information på egen hand. De träffar man får är textbaserade och det kan ibland bli väldigt många. Information måste sammanställas av andra personer och presenteras på en webbsida lik www.fubkoll.se. Webben ställer större krav på läsförmåga jämfört med text i en bok.

Under det tredje projektåret förbättrades och vidareutvecklas FUBkolls grundfunktioner utifrån erfarenheter från utvärderingen tillsammans med personerna med utvecklingstörning. Vidare byggdes arkitekturen i FUBkoll ut så att man kan erbjuda både FUB riksförbund och lokala FUB föreningar att lägga upp en egen FUBkoll med eget innehåll. De lokala www.fubkoll.se/lokalförening såg lika ut och ligger centralt på samma server.  Ett fungerande adminstratörsgränssnitt har också utvecklats som gör det enklare för administratörer att lägga upp material. Riksadministratören har möjlighet att skapa lokalföreningar samt tilldela funktionen administratör för dessa lokalföreningar.

Under våren 2011 har några av FUB:s lokalföreningar som visat intresse har fått utbildning i att administrera sitt eget lokala ”FUBkoll”. Utbildningen har förlagts på hemorten och på två platser har även personal samt arbetstagare vid daglig verksamhet varit med på utbildningen. Inför varje utbildningstillfälle har de via telefonsamtal och mejl fått information om förberedelser samt handledningar till samtliga program. Projektet har bekostat videokameran FLIP som använts vid kurstillfället. . Under utbildningen har samtliga lokalföreningar sett möjligheterna att på egen hand lägga in mer innehåll på sin webbplats.  Vid avslutad utbildning har man haft ett antal nya innehåll på sin lokala del av FUBkoll.

FUBkoll har provats och utvärderats av 7 lokalföreningar eller aktörer. Dessa har gruppvis svarat på en enkät om funktionalitet samt innehåll i FUBkoll. Att komma på vilket innehåll man ska ha i en lokalförenings egna FUBkoll  diskuterades mycket under kurstillfällena. Utvärderingen visar att de flesta uttryckte att handgreppen att skapa material var enkla. Handledningarna fungerade bra, de fungerade även bra för personer med lindrig utvecklingsstörning.

Slutsatsen utifrån projektets synvinkel var en rekommendation att FUB tar ett framtida driftansvar och erbjuder alla lokalföreningar möjligheten att skapa ett eget FUbkoll, en lokal webbsida. Tyvärr blev det inte så.

Dyskalkyli ställer till det i arbetslivet

Det finns väldigt lite forskning om dyskalkyli. Därför beställde Orden på jobbet en undersökning om hur personer som har svårt med siffror får det att fungera på jobbet. Att ta hjälp av en nära kollega är en vanlig strategi, men hälften berättar inte om sina räknesvårigheter på jobbet.

Företaget Begripsam genomförde den webbaserade undersökningen, som besvarades av 427 personer. Personer med dyskalkyli tycks möta större svårigheter än personer med dyslexi.

Det är vanligt att personer med dyskalkyli redovisar flera svårigheter.
Till exempel:
• Problem att orientera sig och läsa kartor
• Skilja på höger och vänster
• Göra jämförelser och förstå i vilken ordning saker ska komma
• Drygt var fjärde (26,5 procent) har svårt att förstå ett lönebesked
• Fler än hälften (57,4 procent) har svårt att få sifferkunskaper att fastna.

Efter skolan får man ingen strukturerad hjälp att hantera sina svårigheter med siffror. Många skäms för sina svårigheter och berättar inte om dem. Förutom miniräknare finns få hjälpmedel och 72 procent har inte har några hjälpmedel alls. 52 procent räknar även små tal på fingrarna.

 Det var sämre än vi befarade. Personer vittnar om att de skäms, blir skrattade åt eller betraktade som dumma i huvudet. Deltagarna kan beskriva allvarliga konsekvenser i arbetet på grund av svårigheterna och på grund av det bristande stödet och avsaknaden av strategier och systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Stefan Johansson på Begripsam AB.

En stor majoritet svarar att de antingen arbetar inom vård- och omsorgsverksamhet eller inom industri. Undersköterska är det vanligaste yrket för personer med dessa svårigheter i denna undersökning. Många vittnar om att deras svårigheter har hindrat dem att skaffa utbildningar och att syssla med det, som de egentligen är intresserade av.

Ändå säger drygt hälften av deltagarna att svårigheterna inte fått några konsekvenser i arbetet. Men för nästan tre av tio har dyskalkylin fått konsekvenser. Tre procent har tvingats sluta på ett arbete på grund av sina matematik- och räknesvårigheter.

Arbetet har skett genom intervjuer, en litteraturstudie och en enkät. En studie på svenska, men inte en enda studie på engelska har hittats, som tar upp dessa problem ur ett arbetsperspektiv.


20 % av deltagarna har tillgång till hjälpmedel. Miniräknare i mobilen är vanligast. Enstaka personer har svarat att de använder omvandlingsscheman, larm i telefonen, digital kalender, anteckningsblock, tidtagarur, talsyntes, Excel ark och adressmallar.

Text: Ylva Bjelle

Mer om dyskalkyli finner du här!

Vad kan facket Kommunal göra?

Per Holmström är förste vice ordförande Kommunal och medverkade på Orden på jobbets slutkonferens, då dyskalkyli-rapporten presenterades. Så här säger han om att så många som 77 av de 427 intervjuade arbetar som undersköterskor.

 Eftersom de är vår största yrkesgrupp får de stort genomslag bland svaren. Vi behöver ta detta på största allvar, tyvärr är det nog bara toppen på isberget och det är säkert många fler som är berörda. Den här arbetsmiljöfrågan behöver vi på olika sätt arbeta med.

Hur kan Kommunal hjälpa undersköterskor med dyskalkyli i yrkeslivet?
– Vi kan dels utbilda våra lokala skyddsombud i dessa frågor, så att det ställs krav i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Det är viktigt att lokalt påtala för arbetsgivarna.

Vi i Kommunal kan också sprida kunskapen om räknesvårigheter inom vår organisation, så att våra sektioner runt om i landet kan vara ett stöd. Samt att vi bidrar med förslag på vad de kan göra, till exempel att ta hjälp av  Dyslexiförbundet lokalt, säger Per Holmström.

En deltagare i enkäten säger  ”Jag är tvungen att begära hjälp av mina kollegor, vilket tar upp deras arbetstid.”

Hur ser du på det?
– Du ska självklart inte behöva känna att du är ensam i detta. Eftersom du är medlem i Kommunal ska du känna att du får stöd. Du behöver få den hjälp och det stöd som just du behöver i ditt arbete. Det är inte alltid lätt att ställa krav som anställd. Här ska Kommunal på olika sätt driva frågan på arbetsplatsen, så att både du och dina arbetskamrater får det bättre, säger Per Holmström, Kommunals förste vice ordförande och tillägger:

 Vi har nu deltagit i Dyslexiförbundets projekt Orden på jobbet. Nu börjar ett internt arbete med att arbeta aktivt med dessa frågor.

Text: Ylva Bjelle

Transport i Almedalen 2018, Orden på jobbet.

Seminarium i Almedalen 2018, Orden på jobbet.

Idag måste man läsa och skriva i alla jobb. Vad är onödiga hinder och realistiska möjligheter i arbetsmiljön för den som har dyslexi? Det tar vi reda på i Orden på jobbet.
Vi visar på möjligheter och smarta tips.
Träffa vårt Arvsfondsprojekt Orden på jobbet i Almedalen!

Den 3 juli 2018 presenterade projektet sitt arbete och därefter följde en debatt.

I panelen satt:

    • Anna Jensen Naatikka, Förbundssekreterare, IF Metall
    • Lisa Bengtsson, Kommunals 3:e viceordförande
    • Lars Mikaelsson, Förbundssekreterare Transportarbetareförbundet
    • Lisa Gustafsson, IRIS-Hadar tillgänglighets expert
    • Stefan Johansson testledare/forskare Begripsam
    • Ylva Bjelle, Moderator