I denna film berättar deltagarna om hur de arbetat i projektet Begripsam med universell utformning i praktiken.
Så här arbetar Begripsams med kognitiv tillgänglighet – slutkonferensen pass 2
Begripsams topplistor – slutkonferensen pass 3
Här berättar en av Begripsams deltagare Joakim Uppsäll-Sjögren om hur deltagarna prioriterade olika saker som borde förbättras. Det jämförs med hur en samling forskare prioriterade.
Vidare redogör Joakim för vad Begripsam vill prioritera att arbeta med framöver efter projektet.
Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet. Slutkonferensen pass 4
Paneldiskussion – Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet’
I panelen: Malin Wahlqvist PTS, Karl Erik Westman MfD, Suzanna Petersson Kero FK, Mia Ahlgren HSO, Joakim Uppsäll Sjögren, Begripsam.
Klicka på Pass här under för att komma till de andra passen i konferensen.
Begripsammodellen – Slutkonferensen pass 6
Under projektets tre år växte ett arbetssätt fram, som deltagarna och projektledningen fann användbart. Det kom att döpas till Begripsammodellen.
Här beskrivs den.
Exempel på tester och samarbeten – pass 7
The Ticketmachine – Hur vi arbetar med prototyper – Pass 8
The Ticketmachine – Ett exempel på hur vi arbetar med prototyper för att kunna ställa krav på biljettautomater. (Michael Wallon, Begripsam)
Begripsams arbete med standardisering – pass 9
Begripsams arbete med standardisering av kognitiv tillgänglighet Presentation och paneldiskussion om hur vi arbetar med standarder och hur vi gör standardiseringsarbete mer kognitivt tillgängligt. Joakim Falk från Sveriges Institut för Standardisering, SIS, Anita Hilden Begripsam, Mia Larsdotter Begripsam (på distans), Hans Hammarlund Begripsam.
Översätt innehållet
Här kan du översätta hela vår sida till andra språk. Du väljer språk med länken här intill. Översättningen blir inte alltid helt rätt, men den kan ge dig en föreställning om innehållet.
Du har inte behörighet till denna sida
T lj
Text har därför en annan grammatisk form än talet och utnyttjar betydligt fler ord och benämningar.
Upplästa texter är därmed något annat än tal. Det är text, som är uppläst och det får sina konsekvenser.
Om man på grund av läsovana har ett begränsat ordförråd och är ovan vid den skriftliga gammatiken, kan upplästa texter bli svåra, även om man är hemmastadd i det ämne texten behandlar. Text är oftast mer abstrakt än vardagstal. Man pratar om bord och stolar, men skriver inte så sällan möbler. Man talar om byrådirektör Pettersson och kanslichef Ryd, men skriver ibland byråkraterna. Abstraktionsnivån kan göra texter svåra för mottagaren även om de går att få upplästa.
Å andra sidan har många personer svårt att få upp läshastigheten till det som anses normalt. För många, kanske majoriteten av dem som har dyslexi, är det svårt att hinna med. Upplästa texter ger möjlighet att, trots svårigheter, få tillgång till texterna. Men inte bara innehållet utan också den skriftliga formen, den skrivna grammatiken och ordförrådet.
Undersökningar visar att personer med läshinder blir bättre på att läsa på traditionellt sätt, genom att lyssna på mycket litteratur. Det ger dem skriftspråklig vana och därmed större möjlighet att ge sig i kast med texter.
Dessa olika sidor av skriven text i kombination till uppläst texter behandlar vi här.