I denna film berättar deltagarna om hur de arbetat i projektet Begripsam med universell utformning i praktiken.
Så här arbetar Begripsams med kognitiv tillgänglighet – slutkonferensen pass 2
Begripsams topplistor – slutkonferensen pass 3
Här berättar en av Begripsams deltagare Joakim Uppsäll-Sjögren om hur deltagarna prioriterade olika saker som borde förbättras. Det jämförs med hur en samling forskare prioriterade.
Vidare redogör Joakim för vad Begripsam vill prioritera att arbeta med framöver efter projektet.
Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet. Slutkonferensen pass 4
Paneldiskussion – Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet’
I panelen: Malin Wahlqvist PTS, Karl Erik Westman MfD, Suzanna Petersson Kero FK, Mia Ahlgren HSO, Joakim Uppsäll Sjögren, Begripsam.
Klicka på Pass här under för att komma till de andra passen i konferensen.
Begripsammodellen – Slutkonferensen pass 6
Under projektets tre år växte ett arbetssätt fram, som deltagarna och projektledningen fann användbart. Det kom att döpas till Begripsammodellen.
Här beskrivs den.
Exempel på tester och samarbeten – pass 7
The Ticketmachine – Hur vi arbetar med prototyper – Pass 8
The Ticketmachine – Ett exempel på hur vi arbetar med prototyper för att kunna ställa krav på biljettautomater. (Michael Wallon, Begripsam)
Begripsams arbete med standardisering – pass 9
Begripsams arbete med standardisering av kognitiv tillgänglighet Presentation och paneldiskussion om hur vi arbetar med standarder och hur vi gör standardiseringsarbete mer kognitivt tillgängligt. Joakim Falk från Sveriges Institut för Standardisering, SIS, Anita Hilden Begripsam, Mia Larsdotter Begripsam (på distans), Hans Hammarlund Begripsam.
Översätt innehållet
Här kan du översätta hela vår sida till andra språk. Du väljer språk med länken här intill. Översättningen blir inte alltid helt rätt, men den kan ge dig en föreställning om innehållet.
Om brukarmedverkan
Trots att intresset för forskningsfrågor är stort inom Handikappförbunden är det bara en tredjedel av förbunden som har en forskningspolicy. Bara en femtedel av förbunden har haft styrelseuppdrag i en forskningsorganisation. Förbunden önskar större brukarmedverkan, men resurserna räcker inte till, visar Handikappförbundens projektet Från forskningsobjekt till medaktör, som Allmänna Arvsfonden finansierar. Läs mer i filen Forskning och brukarmedverkan.
I projektet Bättre tillsammans, som drevs av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med olika funktionshindersgrupper, undersöktes:
- erfarenheterna av brukarmedverkan inom IT-området
- metoder för användaroienterad IT-design
- hur utbytet mellan forskare och funktionshindrade IT-användare kan stimuleras
- hur man kan hjälpa barn med funktinsnedsättning att uttrycka sina önskemål om IT-användning
Man utformade också råd om användarmedverkan, till IT-branschen och den offentliga hjälpmedelsverksamheten.
Om forskning och brukarmedverkan – forskning_och_brukarmedverkan_0
Brukarstyrda projekt ger praktisk kunskap och erfarenhet
Många projekt som drivits, och drivs, av brukarorganisationer har stor betydesle för kunskapen om hur vi fungerar som människor. Därmed har de också betydelse för hur medier bör formas.
Här presenterar vi några sådana projekt. (i menyerna till höger om filmen)
Filmen visar ett exempel: Lokalt arbete i Dyslexiförbundets mediaprojekt.