I denna film berättar deltagarna om hur de arbetat i projektet Begripsam med universell utformning i praktiken.
Så här arbetar Begripsams med kognitiv tillgänglighet – slutkonferensen pass 2
Begripsams topplistor – slutkonferensen pass 3
Här berättar en av Begripsams deltagare Joakim Uppsäll-Sjögren om hur deltagarna prioriterade olika saker som borde förbättras. Det jämförs med hur en samling forskare prioriterade.
Vidare redogör Joakim för vad Begripsam vill prioritera att arbeta med framöver efter projektet.
Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet. Slutkonferensen pass 4
Paneldiskussion – Om behoven av att arbeta med kognitiv tillgänglighet’
I panelen: Malin Wahlqvist PTS, Karl Erik Westman MfD, Suzanna Petersson Kero FK, Mia Ahlgren HSO, Joakim Uppsäll Sjögren, Begripsam.
Klicka på Pass här under för att komma till de andra passen i konferensen.
Begripsammodellen – Slutkonferensen pass 6
Under projektets tre år växte ett arbetssätt fram, som deltagarna och projektledningen fann användbart. Det kom att döpas till Begripsammodellen.
Här beskrivs den.
Exempel på tester och samarbeten – pass 7
The Ticketmachine – Hur vi arbetar med prototyper – Pass 8
The Ticketmachine – Ett exempel på hur vi arbetar med prototyper för att kunna ställa krav på biljettautomater. (Michael Wallon, Begripsam)
Begripsams arbete med standardisering – pass 9
Begripsams arbete med standardisering av kognitiv tillgänglighet Presentation och paneldiskussion om hur vi arbetar med standarder och hur vi gör standardiseringsarbete mer kognitivt tillgängligt. Joakim Falk från Sveriges Institut för Standardisering, SIS, Anita Hilden Begripsam, Mia Larsdotter Begripsam (på distans), Hans Hammarlund Begripsam.
Översätt innehållet
Här kan du översätta hela vår sida till andra språk. Du väljer språk med länken här intill. Översättningen blir inte alltid helt rätt, men den kan ge dig en föreställning om innehållet.
Sida ett
För att veta om mitt sätt att uttrycka ett budskap motsvarar mottagarens förmåga att tolka det, måste jag ha kunskap om hur människors tänkande fungerar. På denna portal förmedlar vi kunskap om detta. I ena vågskålen människans förmågor och oförmågor, i den andra tekniska möjligheter.
Människans förutsättningar
Både mikroperspektivet – hur våra gener styr vårt handlande – och det bredare perspektivet– sammanhanget mellan den mänskliga tillvaron och hennes natur – måste vägas in i helhetsbedömningen. Tidigare fokuserade forskning proportionerligt mycket på en tänkt normalmänniska – någon form av medeltal för hur människan med stort M, såg ut och betedde sig. Utifrån dagens kunnande, och med hjälp av modern teknik, kan vi vrida perspektivet och se hur den enskilde individen ser ut och beter sig.
En slutsats är att våra hjärnor – och därmed vårt tänkande – skiljer sig lika mycket som utseendet i övrigt. Det finns gemensamma nämnare, men bland dina vänner har du säkert någon som är mycket bra på att hitta i en stad de bara varit i en gång. En annan har svårt att hitta även i en känd miljö. Någon skummar snabbt över ett textdokument och gör ett uttalande, medan en annan vill ha gott om tid för att läsa ordentligt. En tredje kan snabbt göra ett överslag vad ett telefonabonnemang skulle kosta, när en annan måste ta fram sin miniräknare eller ta hjälp av en vän. Ändå klarar sig de flesta ganska bra. Men för en del kan nedsättningen i en, eller några förmågor, vara handikappande. För en kan förmågan att översätta bokstaven till ljud, som är grunden för god läsning, vara avsevärt nedsatt. En annan har svårt att hantera abstrakta resonemang, eller att vara koncentrerad under en längre tid, utan att störas av ljud och rörelser i omgivningen.
Genom kunskap om kognitiva (inklusive språkliga) funktionsnedsättningar, blir det enklare att skapa produkter, tjänster och information, även för dem som inte direkt handikappas av sina mindre starka sidor. Men det är inte så att det ultimata för en målgrupp automatiskt är det bästa för en annan, det gäller därför att väga det ena mot det andra och helst skapa flera möjligheter så att mottagaren utifrån sina förutsättningar kan välja det som passar honom eller henne bäst.
På denna portal presenterar vi artiklar och filmer som tar upp olika aspekter på kognition, inklusive specifika funktionsnedsättningar. Därmed får du som skapar eller förmedlar information, program eller tjänster, bättre förutsättningar att lösa din uppgift. Men du kan också ha frågor vi inte tagit upp. Då kan du vända dig direkt till någon av organisationernas företrädare som du finner under organisationsfliken. Du kan också titta in på vår facebook grupp och där göra ett inlägg.
Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap. Han berättar i filmen om människans olika förmågor i förhållande till språk och kommunikation.