Kategori: Sida

Publicerat

T lj

Text har därför en annan grammatisk form än talet och utnyttjar betydligt fler ord och benämningar.

Upplästa texter är därmed något annat än tal. Det är text, som är uppläst och det får sina konsekvenser.

Om man på grund av läsovana har ett begränsat ordförråd och är ovan vid den skriftliga gammatiken, kan upplästa texter bli svåra, även om man är hemmastadd i det ämne texten behandlar. Text är oftast mer abstrakt än vardagstal. Man pratar om bord och stolar, men skriver inte så sällan möbler. Man talar om byrådirektör Pettersson och kanslichef Ryd, men skriver ibland byråkraterna. Abstraktionsnivån kan göra texter svåra för mottagaren även om de går att få upplästa.

Å andra sidan har många personer svårt att få upp läshastigheten till det som anses normalt. För många, kanske majoriteten av dem som har dyslexi, är det svårt att hinna med. Upplästa texter ger möjlighet att, trots svårigheter, få tillgång till texterna. Men inte bara innehållet utan också den skriftliga formen, den skrivna grammatiken och ordförrådet.

Undersökningar visar att personer med läshinder blir bättre på att läsa på traditionellt sätt, genom att lyssna på mycket litteratur. Det ger dem skriftspråklig vana och därmed större möjlighet att ge sig i kast med texter.

Dessa olika sidor av skriven text i kombination till uppläst texter behandlar vi här.

Publicerat

Sida ett

För att veta om mitt sätt att uttrycka ett budskap motsvarar mottagarens förmåga att tolka det, måste jag ha kunskap om hur människors tänkande fungerar. På denna portal förmedlar vi kunskap om detta. I ena vågskålen människans förmågor och oförmågor, i den andra tekniska möjligheter.

Publicerat

Människans förutsättningar

Både mikroperspektivet – hur våra gener styr vårt handlande – och det bredare perspektivet– sammanhanget mellan den mänskliga tillvaron och hennes natur – måste vägas in i helhetsbedömningen. Tidigare fokuserade forskning proportionerligt mycket på en tänkt normalmänniska – någon form av medeltal för hur människan med stort M, såg ut och betedde sig. Utifrån dagens kunnande, och med hjälp av modern teknik, kan vi vrida perspektivet och se hur den enskilde individen ser ut och beter sig.

En slutsats är att våra hjärnor – och därmed vårt tänkande – skiljer sig lika mycket som utseendet i övrigt. Det finns gemensamma nämnare, men bland dina vänner har du säkert någon som är mycket bra på att hitta i en stad de bara varit i en gång. En annan har svårt att hitta även i en känd miljö. Någon skummar snabbt över ett textdokument och gör ett uttalande, medan en annan vill ha gott om tid för att läsa ordentligt. En tredje kan snabbt göra ett överslag vad ett telefonabonnemang skulle kosta, när en annan måste ta fram sin miniräknare eller ta hjälp av en vän. Ändå klarar sig de flesta ganska bra. Men för en del kan nedsättningen i en, eller några förmågor, vara handikappande. För en kan förmågan att översätta bokstaven till ljud, som är grunden för god läsning, vara avsevärt nedsatt. En annan har svårt att hantera abstrakta resonemang, eller att vara koncentrerad under en längre tid, utan att störas av ljud och rörelser i omgivningen.

Genom kunskap om kognitiva (inklusive språkliga) funktionsnedsättningar, blir det enklare att skapa produkter, tjänster och information, även för dem som inte direkt handikappas av sina mindre starka sidor. Men det är inte så att det ultimata för en målgrupp automatiskt är det bästa för en annan, det gäller därför att väga det ena mot det andra och helst skapa flera möjligheter så att mottagaren utifrån sina förutsättningar kan välja det som passar honom eller henne bäst.

På denna portal presenterar vi artiklar och filmer som tar upp olika aspekter på kognition, inklusive specifika funktionsnedsättningar. Därmed får du som skapar eller förmedlar information, program eller tjänster, bättre förutsättningar att lösa din uppgift. Men du kan också ha frågor vi inte tagit upp. Då kan du vända dig direkt till någon av organisationernas företrädare som du finner under organisationsfliken. Du kan också titta in på vår facebook grupp och där göra ett inlägg.

Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap. Han berättar i filmen om människans olika förmågor i förhållande till språk och kommunikation.

Här är en annan film där han också talar om detta

Publicerat

Om brukarmedverkan

Bild på skriften Brukarmedverkan

Trots att intresset för forskningsfrågor är stort inom Handikappförbunden är det bara en tredjedel av förbunden som har en forskningspolicy. Bara en femtedel av förbunden har haft styrelseuppdrag i en forskningsorganisation. Förbunden önskar större brukarmedverkan, men resurserna räcker inte till, visar Handikappförbundens projektet Från forskningsobjekt till medaktör, som Allmänna Arvsfonden finansierar. Läs mer i filen Forskning och brukarmedverkan.

I projektet Bättre tillsammans, som drevs av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med olika funktionshindersgrupper, undersöktes:

  • erfarenheterna av brukarmedverkan inom IT-området
  • metoder för användaroienterad IT-design
  • hur utbytet mellan forskare och funktionshindrade IT-användare kan stimuleras
  • hur man kan hjälpa barn med funktinsnedsättning att uttrycka sina önskemål om IT-användning

Man utformade också råd om användarmedverkan, till IT-branschen och den offentliga hjälpmedelsverksamheten.

Om Brukarmedverkan

Om forskning och brukarmedverkan – forskning_och_brukarmedverkan_0

 

Publicerat

Brukarstyrda projekt ger praktisk kunskap och erfarenhet

Många projekt som drivits, och drivs, av brukarorganisationer har stor betydesle för kunskapen om hur vi fungerar som människor. Därmed har de också betydelse för hur medier bör formas.

Här presenterar vi några sådana projekt. (i menyerna till höger om filmen)

Filmen visar ett exempel: Lokalt arbete i Dyslexiförbundets mediaprojekt.

Publicerat

Tankar och teorier om medier

Vi utvecklar kunskapen om medier, om språket och om vårt tänkande genom forskning. Men vi gör det också genom att praktiskt arbeta och dra erfarenhet. Vi skapar teorier om hur verkligheten fungerar. Teorier som i sin tur kan bekräftas eller vederläggas av forskning.

Forskare och författare kan ha olika uppfattning om hur skriftspråket fungerar, helt enkelt för att de betraktar språket ur olika aspekter. Den som har en funktionsnedsättning kan ha andra erfarfenheter än den som inte har det. Den som använder medier, kan ha andra åsikter och behov än den som utvecklar medier.

Därför behöver vi en öppen dialog om hur språket och andra medier fungerar och bör fungera. I stort och smått olika aspekter och teorier belysas och det finns många som har åsikter.

Här lyfter vi fram detta i form av krönikor, intervjuer och inlägg.

Bild: Clipart