Om fubkoll.se

Att leva i informationssamhället” är ett treårigt utvecklingsprojekt inom FUB med medel från Allmänna arvsfonden. Målet var att utveckla en webbplats för publicering av multimedial information där design, dialog och innehåll i första hand ska rikta sig till personer med utvecklingstörning med låg eller ingen läskunnighet. Interaktionsdesignen är därför viktig i detta fall. Det betyder att gränssnittet som är den del av webbsidan som användaren ser måste utformas på ett speciellt sätt. Den som designar webbsidan måste synliggöra funktioner och ge webbsidan en lämplig grafisk profil så att användaren kan interagera med webbsidan. Informationen som ges måste vara begriplig för användaren.

Under projektets första år genomfördes en målgruppsanalys och tester när det gäller behov av interaktionsdesign och begriplighet när det gäller dialogform styrsätt m.m. för personer med utvecklingsstörning som också deltog i dessa tester. Denna grupp måste kunna navigera med olika styrsätt såsom mus, piltangenter, kontakter, Flexiboard eller med fjärrkontroll. Detta gör webbsidan tillgänglig även för personer med flerfunktionshinder. Utvärderingen under år två visade att de allra flesta fann att det var mycket lätt eller lätt att flytta sig runt och förstå hur man skulle finna önskad information.

Arbetet andra året startade med att det grundläggande interaktions- och grafikdesignarbetet gemomfördes. Därefter följde en process av teknisk utveckling och programmering i Drupal. Parallellt med utvecklingsarbetet påbörjades arbetet med att skapa och testa olika typer av innehåll på webbplatsen som döptes till FUBkoll och fick adressen www.FUBkoll.se. Under projektet har FUBkoll Stockholm stått modell för hur webbplatsen ska utformas. Det är också den webbsida som använts för att testa både funktionalitet och innehåll.

Utvärderingen under år två gjordes med drygt trettio personer med utvecklingsstörning i olika grader. Utvärderingen visade att det multimodala, möjligheten att ta till sig information med fler sinnen, ökade begripligheten. Detta uttrycks bland annat när en person som kan läsa förstår bokens innehåll bättre när den läses upp. Det innebär alltså att det ena mediet påverkar det andra. Det innebär att begriplig information utnyttjar fördelarna med multimedia, så som information presenteras i FUBkoll.

Webbplatsen riktar sig även till personer som inte läser och då är det nödvändigt att all information kompletteras med tal. Talet ska förstärka en ikons eller bilds information. Utvärderingen visade att för de som inte läste eller läste långsamt, var det absolut nödvändigt med ljudstöd för att kunna förflytta sig till önskad information. De som läste ansåg också att det underlättade och förenklade informationen.

Textmaterial kan behöva kompletteras med bilder som belyser texten och gör den mer begriplig och intressant. Längre textmängder läses upp via webbsidan Läsaren, det är uppläst skriven svenska. De böcker som fanns under utvärderingsperioden har inlästa digitala röster. Andra texter läses upp med talsyntes. Kortare texter visas men läses inte upp ordagrant. Det är texter som berättas med ett talspråk och som ska ge ett koncentrat av den skrivna svenska texten. Den bearbetade berättande texten ska ge information som motsvarar ett berättat budskap.

Antalet knappar har begränsats till nio kategorier vilket bygger på kunskapen om att personer med utvecklingsstörning inte kan hålla allt för många enheter i minnet. För personer som har svårigheter att hantera så många som nio olika kategorier i minnet, ska man dessutom kunna minska antalet kategorier.

Innehållet på webbplatsen skulle tillgodose behov hos unga och vuxna personer med utvecklingsstörning. Att finna roliga, stimulerande och spännande aktiviteter på fritiden är något som anhöriga brukar sakna. Idag finns utbudet som gäller fritidsaktiviteter i textform och det kräver läsförmåga. En hel del information om aktiviteter finns på webbsidor som också kräver skriv- och sökförmåga för att man ska finna den. Annan information skickas via e-post som i sin tur kräver e-postadress och tillgång till dator. Våra enkäter under projektår två visade att många saknade tillgång till egen dator. Det är ytterligare ett skäl till att personer med utvecklingsstörning inte nås personligen via e-post.

Innehållet i FUBkoll ska alltså både vara tillgängligt och motiverande för de personer som använder FUBkoll. Webbportalen FUBkoll kan bli en självständig aktivitet som en person med utvecklingsstörning kan använda för att söka och ta del av information som berör relationer till samhälle, mellan livsmiljöer och för personliga upplevelser.

I dag kräver sökfunktioner god läsförmåga vilket leder till att en person med svag läsförmåga inte klarar att söka information på egen hand. De träffar man får är textbaserade och det kan ibland bli väldigt många. Information måste sammanställas av andra personer och presenteras på en webbsida lik www.fubkoll.se. Webben ställer större krav på läsförmåga jämfört med text i en bok.

Under det tredje projektåret förbättrades och vidareutvecklas FUBkolls grundfunktioner utifrån erfarenheter från utvärderingen tillsammans med personerna med utvecklingstörning. Vidare byggdes arkitekturen i FUBkoll ut så att man kan erbjuda både FUB riksförbund och lokala FUB föreningar att lägga upp en egen FUBkoll med eget innehåll. De lokala www.fubkoll.se/lokalförening ser lika ut och ligger centralt på samma server.  Ett fungerande adminstratörsgränssnitt har också utvecklats som gör det enklare för administratörer att lägga upp material. Riksadministratören har möjlighet att skapa lokalföreningar samt tilldela funktionen administratör för dessa lokalföreningar.

Under våren 2011 har några av FUB:s lokalföreningar som visat intresse har fått utbildning i att administrera sitt eget lokala ”FUBkoll”. Utbildningen har förlagts på hemorten och på två platser har även personal samt arbetstagare vid daglig verksamhet varit med på utbildningen. Inför varje utbildningstillfälle har de via telefonsamtal och mejl fått information om förberedelser samt handledningar till samtliga program. Projektet har bekostat videokameran FLIP som använts vid kurstillfället. . Under utbildningen har samtliga lokalföreningar sett möjligheterna att på egen hand lägga in mer innehåll på sin webbplats.  Vid avslutad utbildning har man haft ett antal nya innehåll på sin lokala del av FUBkoll.

FUBkoll har provats och utvärderats av 7 lokalföreningar eller aktörer. Dessa har gruppvis svarat på en enkät om funktionalitet samt innehåll i FUBkoll. Att komma på vilket innehåll man ska ha i en lokalförenings egna FUBkoll  diskuterades mycket under kurstillfällena. Utvärderingen visar att de flesta uttryckte att handgreppen att skapa material var enkla. Handledningarna fungerade bra, de fungerade även bra för personer med lindrig utvecklingsstörning.

Slutsatsen utifrån projektets synvinkel är en rekommendation att FUB tar ett framtida driftansvar och erbjuder alla lokalföreningar möjligheten att skapa ett eget FUbkoll, en lokal webbsida. Kunskapen som projektet har genererat kommer att publi

Med i medier

Med i Medier samarbetat med medieföretag för fler, bättre och mer nyanserade skildringar av personer med funktionsnedsättningar.

Projektet startade i februari 2006 och pågick i tre år. Man skapade möten genom utbildningar, kunskapsutbyten, dialogmöten, konferenser, seminarier och workshops. Med i Medier har stött forskning och initierat examensarbeten om medias bild av människor med funktionsnedsättning.

I samarbete med Lunds universitet har Med i Medier tagit fram ett verktyg för innehållsanalys och medverkade även i det europeiska projektet Media and Disability. (se länkarna).

 

Multimedia

Muntligt tal, text, bild, film, animation, ljudupptagninar, MTV, grafisk form, cyberspace – termerna är många. Även plattformarna utvecklas – hemsidor, e-post, facebook, chatt, tvitter, skaip, sms, bredbands-TV.

Det ena flyter in i det andra och naturligtvis påverkas sätten att kommubicera och informera.

Filmens sätt att berätta påverkas av TV:s dramaturgi, med korta sekvenser. Nyhetsförmedlingens långa tidnigsartiklar styckas upp i mindre delar, med faktarutor och länkar till ytterligare information, när de publiceras på webben.

Stoff som är svårt att förstå, kan med animationer, filmer och länkar till fördjupning, göras begripligt på ett annat sätt än när man enbart var hänvisad till text.

Möjligheterna att skapa begriplig information och tillgängliga medier ökar från dag till dag. Men hur påverkar det arbetet för den som skapar innehåll eller informerar? Och vad ligger bakom knuten? Vad är på gång och hur rustade är vi för att utnyttja de nya möjligheterna.

Det är frågor som kommer att tas upp här och belysas i relation till hur våra förmågor kan utnyttjas maximalt.

 

Bild: Clipart

Medias möjligheter utforskas och förverkligas


Bild: Dyslexiförbundets tidigare hemsida

Portalen dyslexi.org var ett utvecklingsprojekt, som syftade till att bli Dyslexiförbundets officiella hemsida. Målgruppen var därmed främst personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, men också andra som vill ta del av förbundets kompetens.

Dyslexiförbundet och dess förtroendevalda skulle under tre år (2007-2010)  tillgodogöra sig en modern mediestrategi, byggd på alternativ till skriven text. Någon tro om att text skulle bli överflödig fanns inte, men text skulle användas där den var som bäst lämpad. Därmed ville man skapa utrymme för alternativa uttrycksformer – främst film, ljud och en anpassad grafisk form.

Portalutvecklingen skulle ske parallellt med det FUB gjorde kring FUBkoll.se (se FUBkoll i länkarna här nedanför). Syftet var att se vad som var gemensamt för våra målgrupper och vad som skilde i behov mellan de som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, och de som har utvecklingsstörning.

Erfarenheterna från det praktiska arbetet inom Dyslexiförbundet och FUB skulle sedan  spridas,via www.fungerandemedier.se. Där skulle också forskning kring människliga funktioner och funktionshinder spridas på ett populärt sätt. Inriktningen var hur de språkliga och kognitiva områdena påverkar förmågan att använda olika medier. Målgruppen för den fungerandemedier.se skulle främst vara de som arbetar professionellt med information och medier.

Dyslexiförbundets främsta informationskanal var vid ingången av projektet den tryckta tidningen Läs &Skriv. Nu ville man finna former för att arbeta med Internet och utnyttja film, bild, ljud, och grafisk form. Man utgick från ett multikanalstänkande och i takt med att det blev tekniskt möjligt skulle innehållet kunna konsumeras parallellt via flera kanaler. Facebook blev tillgängligt för användare i Sverige den 26 september 2006.

Man skulle genom att producera innehåll, utveckla organisationens mediestruktur och på så sätt utveckla en praktisk erfarenhet av hur information kan göras mer tillgänglig. Bredbands-TV och mobila lösningar var under utveckling, vilket gjorde att man behövde söka sig fram i samverkan med andra aktörer.

Det var på amatörnivå möjligt att använda film och ljud i presentationerna. Förbundet skulle därför utbilda medlemmar i de lokala organisationerna för att finna ut hur tekniken skulle kunna anpassas till målgruppen. Förtroendevalda i förbundet – de flesta med egna läs- och skrivsvårigheter – skulle finna formerna för kommunikation med ljud, film, bild, layout och berättarformer. Det skulle göras i organisationens vardagliga organisationsarbete och inte som annars ofta sker i avgränsade försökssituationer. Tilläggas ska att detta skedde innan vi kunde använda mobiltelefonerna at fota och filma med.

Ett 80-tal medlemmar arbetade aktivt på lokalplan med att filma och lägga upp de egna hemsidorna. Kunskap och kompetens steg i organisationen och våren 2011 var portalen så långt framme att förbundsstyrelsen beslutat att den ska bli förbundets officiella.

 

Här i filmen beskrivs hur vi arbetade.

Vår ambition var att först presentera i film, vilket för målgruppen är lättare än text. Därmed skapas förförståelse så att man kan läsa en enklare text, som man också har möjlighet att lyssna till. Sen kan man gå djupare och djupare i materialet. Det finns också avhandlingar och rapporter publicerade. Även de möjliga att lyssna till om man föredrar det.

Detta synsätt har vi försökt behålla här på fungernademedier.se