I ett samhälle som vilar på demokratisk grund bör alla medborgare ha tillgång till alla typer av texter. Exempel är nyheter, samhällsinformation, faktalitteratur och skönlitteratur. Om inte information, nyheter och litteratur är begripliga kan vi som medborgare inte utöva våra demokratiska rättigheter, delta i samhällslivet eller det ofentliga samtalet. Av olika anledningar är texter inte alltid tillgängliga för alla medborgare. Det kan röra sig om att man har en funktionsnedsättning av något slag som gör det svårt att läsa. Det kan också vara så att man är ovan att läsa vissa texter eller att läsa texter på det svenska språket. En demokratisk rättighet borde vara att få tillgång till en version av såväl nyheter och samhällsinformation som faktatexter och skönlitteratur som är läsbar och begriplig. Att ha tillgång till begriplig information är lagstadgat i Sverige idag. År 2000 lanserades begreppet 24-timmarsmyndigheten, efter ett regeringsbeslut i december 1999. Det innebar att senast år 2010 skulle det ofentliga samhället vara tillgängligt för alla dygnet runt via nätet – och tillgänglighet förutsätter begriplighet.
Sådana mer tillgängliga texter kan anta olika skepnader. Det kan innebära att de är skrivna på klarspråk eller i olika versioner av lättläst språk, att de är upplästa eller att deras layout underlättar för läsaren att navigera i dem antingen de finns i pappersformat eller på nätet. I det här dokumentet ger det vetenskapliga rådet vid Centrum för lättläst utifrån sina utgångspunkter en belysning av begreppet lättläst.
Dokumentet går igenom vad lättläst kan vara och vilka som kan ha behov av detta utgår från såväl aktuell forskning som beprövad erfarenhet och är populär-vetenskapligt hållen. I de kunskaper och erfarenheter vi bygger på ingår den kompetens som finns dels inom det vetenskapliga rådet, dels inom Centrum för lättläst. Dokumentet inleds med en kort översikt över läsandet idag och genomgång av begreppen klarspråk, plain language och lättläst.
Vidare beskrivs hur läsning går till och vilka problem som kan uppstå. Därefter behandlas olika aspekter som påverkar hur lätt eller svår en text är att läsa och förstå. Sedan följer en genomgång av läsnivåer som de beskrivs i undersökningar av läsförmåga och läspraktiker där läsande ingår. Dokumentet avslutas med en beskrivning av hur läsarutprövningar kan genomföras.