Men idag är inte texten längre det enda mediet som kan föra information över kontinenter och historiska epoker. Vi har fått fotografi, film, radio, tv och med dator och internet växte olika tekniker samman. Troligen kommer framtidens historieskrivare att uppfatta de senaste 30 årens explosionsartade utveckling som en lika viktig omvälvning, som uppfinningen av textsystemet.
När texten sakta erövrade kontinenterna, slutade vi inte prata. Tvärt om utvecklades även talspråket. På samma sätt är det idag. Det blir dag för dag allt viktigare att kunna läsa och skriva. Men om man vill bli förstådd kanske text inte alltid är det bästa medier. IKEA har utvecklat ett bildspråk som spränger språkbarriärer och tv-nyheternas filmade inslag kan ibland påverka oss på ett sätt som text ofta inte kan.
Vi konsumerar inte bara text och information. Vi förväntas också kunna skapa innehåll. Det räcker inte längre med penna och papper. För att fungera fullt ut i samhället, måste vi ofta kunna hantera dator, filmkamera, redigeringsprogram, sociala medier och kanske också html-kod – åtminstone på ett övergripande plan.
Den snabba tekniska utvecklingen skapar därmed många nya möjligheter. Människor med olika förutsättningar kan få möjlighet att visa vad de är bra på. När information inte bara består av ord, utan även rörlig bild, animation och en god grafisk presentation, får vi mer än ett sätt att tillgodogöra oss innehållet.
Ny teknik förändrar också vårt sätt att tänka. Det möjliggör nya lösningar. På den tiden när vi bara skrev med papper och penna, var det till exempel viktigt att arbeta ut en disposition innan man började skriva. Risken var annars stor att skribenten fick göra om skrivarbetet gång på gång. Datortekniken gör det lättare att skriva en liten bit här och där, utan en klar disposition, allteftersom associationerna dyker upp och för tänkandet vidare.
Samtidigt kan de nya förväntningarna vara förvirrande. Många gånger ställer mängden information, sättet att manövrera sig fram i den och kravet på att snabbt kunna välja, ökade krav på vår hjärna. Det ökar den kognitiva belastningen, som det heter. Har man då någon en nedsättning i någon av specifik funktion, så kan det bli extra svårt och ibland helt ogörligt. Men så behöver det inte bli om den som utvecklar produkter och tjänster, eller upphandlar har kompetens att förutse detta.
I filmen resonerar projektledare Torbjörn Lundgren om hur media förändrar vårt tänkande. Han gör det utifrån professor Scherry Turkles bok ”Leva.online” och läraren Olle Hombergs bok ”Ungdom och media”. Torbjörn menar att medier ger oss nya möjligheter, som rätt använda kan skapa mycket större tillgänglighet.