Det handlar om att kunna inordna den nya informationen i de egna inre scenarierna. Låt oss därför analysera några individens svårigheter:
- Jonas har svårt att förstå det bakomliggande resonemanget på grund av dess abstraktionsnivå.
- Eva begriper vad implicit är, men förstår det inte och har därför svårt att följa ett fortsatt resonemang.
- Stina förstår vad implicit är men har svårt att använda begreppet, därför att hon inte automatiserat det. Hon har alltså svårt att koppla förklaringen till ordet. ”Vad var det nu för något?”
- Örjan förstår, men har svårt att använda ordet på grund av problem med ordmobilisering . Han vet vad det heter men har svårt att komma på ordet när han behöver det i en aktuell situation.
- Mats skulle kunna förstå men når aldrig fram till förståelsen därför att han har svårt att förbli uppmärksam på ämnet tillräckligt länge.
- Özer slutligen har inga egentliga problem att förstå, men han saknar ett åldersadekvat ordförråd eftersom han lärde sig svenska först i tonåren.
Av dessa kommer troligen Eva inledningsvis att få bäst betyg i skolan, eftersom hon kan ge ett korrekt svar på frågorna som dyker upp i de skriftliga proven.
Risken är alltså att den som behärskar ett mindre antal begrepp på djupet och kan använda sig av dem i sitt tänkande, i skolsammanhang framstår som mindre kompetent än den som lärt sig ett stort antal benämningar. Ändå är förståelsen av begrepp den väsentliga komponenten i vår kunskapsprocess.
Texten ingår i Torbjörn Lundgrens bok Språk, kunskap och mänskliga förmågor (Studentlitteratur).
Han och förlaget har utan kostnad tillåtit oss att publicera den här: