Bilder är inte självklart bra för den som har dyslexi

Eva Wennås Brante har i sin studie ”Möte med multimodalt material” (2014) studerat huruvida ett informationsmaterial i både text och bild ger en ökad läsförståelse jämfört med  enbart text. De unga vuxna deltagarna som hade dyslexi bortsåg i större utsträckning än kontrollgruppen från att betrakta bilderna.

– Den grupp med dyslexi som bara såg text fick bättre resultat på läsförståelsefrågorna, jämfört med de som fick samma text i kombination med bild. Det är alltså inte självklart att en illustration ökar lärandet, säger Eva Wennås Brante.

Men hennes resultat visade också, att det som framförallt drog till sig deltagarnas uppmärksamhet var kontraster, både i form av språkliga formuleringar och bildernas innehåll.

En kontrastrik bild, som får läsaren att stanna till ett ögonblick, innan läsandet av texten börjar får, framför allt för de med dyslexi, en bra effekt. De tre bilderna som användes i studien var en impressionistik, en abstrakt och en surrealistisk.

Bilder används ofta för att grafiskt lätta upp en text. Det inte till hjälp för deltagarna med dyslexi som ofta uppvisar ett mer splittrat läsbeteende. Wennås Brante konstaterar att: ”flertalet av deltagarna med dyslexi inspekterar den surrealistiska bilden innan de börjar läsa texten, till skillnad mot förfarandet vid övriga bilder…. En tidig inspektion av bilder påverkar förståelsen positivt.” Intetsägande bilder verkar ge motsatt effekt då det bara stör koncentrationen.

– Resultaten från studien visar alltså att en erbjuden bild som inte aktivt processas av läsaren påverkar läsförståelsen negativt för gruppen med dyslexi.

Till avhandlingen: Möte med multimodalt material – vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild?