För att kunna få diagnosen utvecklingsstörning måste man ha nedsatt intelligens och svårt att fungera i vardagen. Det gäller på flera plan:
• praktiskt t.ex. hygien ,städning, ekonomi
• socialt t.ex. att umgås, bedöma andras pålitlighet
• skolmässigt t.ex. läsning, skrivning och andra skolprestationer.
Dessutom måste problemen finnas före 18 års ålder.
Nivåer av utvecklingsstörning
När man pratar om nivåer av utvecklingsstörning använder man begreppet begåvningsnivåer. Begåvningen kan ses som ett redskap att bearbeta information, lagra kunskap och erfarenheter och använda kunskaper. Minnet spelar roll för hur bra man kan göra detta. Alla människor växer och utvecklas. Begåvningen utvecklas fram till mellan 16 och 20 års ålder.
Hos personer som har en utvecklingsstörning kan begåvningen se väldigt olika ut. Man kallar det för grav, måttlig eller lindrig utvecklingsstörning. Man pratar också om A, B och C-nivå. Titta på filmen är ovan för att få veta mer om nivåerna.
Anna Kettner, tidigare ordförande för SL med egen erfarenhet av ADHD har varit senior advicer. Projektet Begripsam, som utbildar personer med kognitiva funktionsnedsättningar att själva vara med i sådana projekt och informatörer på Ågesta folkhögskola, har funnits med i flera användartester under projektet.
Andra personer med egen erfarenhet av kognitiv funktionsnedsättning har funnits med i utformandet av texter till bruksanvisningar, i att skapa användarvänliga symboler med mera.
Kontakter med intresseorganisationer och folkhögskolor som arbetar med att utbilda informatörer är tips om bra kanaler för att hitta användare och få tillgång till informatörer.
”Till dig som inte har adhd” är en personlig liten film skriven av Jessica Hjert Flood på Nestor förlag. Det här är den första text som vi gestaltar under sidan ”Värld att begrunda” www.varldattbegrunda.se. Vår förhoppning är att filmen delas vidare, sprids och väcker en tanke, nyfikenhet, förståelse, igenkänning, och kanske öppnar upp för någon form av diskussion. En puff vidare till något annat.
Vår förhoppning är att det i framtiden kommer finnas fler liknande angelägna filmer från vår värld på denna sida, säger upphovsmännen.
Filmen är regisserad och producerad av Simon Borka Gunnarsson och Markus Frantz och fotad av Michael Petersen.
Kunskapen om människors skiftande förmågor, i kombination med teknisk kompetens, skapar nya möjligheter. Hur konstigt det än kan låta är det ingen självklarhet att man ska förenkla och skala bort det som är svårt, när man vill göra något begripligt. Kombinationen av de olika möjligheterna – det komplexa, multimodala – i interaktion med människors olika förmågor och nedsatta förmågor, kan bidra till att göra saker begripligare för oss alla. Det komplexa ger oss fler möjligheter, vilket gör att en eventuell funktionsnedsättning kan överbryggas.
Universell utformning innebär att man tar hänsyn till människors olika förmågor och ger individen verktyg att själv välja på vilket sätt de bäst kan hantera en situation. En oförmåga kan därmed ofta kompenseras genom att individen får möjlighet att utnyttja övriga förmågor.
Den som utvecklar produkter och tjänster eller som i sitt yrke ska undervisa andra, kan sträva efter att skapa tillgänglighet, men det är bara användaren, som i den aktuella situationen, kan avgöra om det är tillgängligt eller inte, för just honom eller henne.
Interaktionen, eller samspelet, mellan dagens teknik och fördjupad kunskap om människors olika förmågor, utmanar därmed kreativiteten hos dig som förmedlar ett budskap, tillhandahåller produkter och tjänster, upphandlar eller arbetar med standardisering.
Kanske den största utmaningen ligger i att lösgöra sig från det du tidigare tagit som självklart. För det är ju så, att man måste omvärdera sitt förhållningssätt i takt med att förutsättningarna förändras. Annars kan man inte behålla sin ursprungliga ambition.
Nu börjar det bli dags att lägga till aktuellt material och då krävs det bra verktyg för texthantering
Tips:
Moln-plats med OneDrive. Just nu kan du utöka utrymmet på gratis-OneDrive från 15 MB till 30MB genom att installera OneDrive-appen i iPhone och sedan synka bildarkivet med OneDrive! Gäller tom sista september (vad jag vet!)
Din hjärna är ett fantastiskt verktyg för att uppfatta och förstå världen omkring dig. När du skapar webbplatser och andra grafiska gränssnitt kan du dra nytta av hur hjärnan fungerar, konstaterar Max Walter i denna artikel som tidigare varit publicerad i Datormagazin 12/2009 http://www.datormagazin.se
Hjärnans olika delar sköter olika delar av det mänskliga systemet. Precis som en dator hanterar hjärnan mycket information. Den hanteringen kallas för kognition och kan delas upp i olika kognitiva funktioner. De kognitiva funktionerna hanterar olika information, bland annat uppmärksamhet, perception, minne, begreppsbildning, resonerande och problemlösning. De första av dessa kommer att beröras närmare i den här artikeln. Vi kommer även att ta upp begrepp som mentala modeller och affordance.
Max Walter är användbarhetskonsult på IT-konsultbolaget Metamatrix och har skrivit flera datorböcker för nybörjare. Tack till Max Walter och Datormagazin som utan kostnad låter oss publicera artikeln här.
Företaget Rule Communication arbetar, med medel från PTS, på att skapa ett tillgängligt nyhetsbrev. Detta gör de genom att använda ett användarcentrerat arbetssätt. Det har i sin tur Simon Österman följt i sitt examensarbete på KTH.
Rapporten presenteras detta arbete. Torbjörn Lundgren har också i ett separat dokument kommenterat arbetet utifrån det synsätt som Begripsam har.
Den 9-11 september 2014 hölls ett startuppmöte för ISO/TC 173 WG-gruppen kring kognition i San Francisco.
För Begripsams del åker Hans Hammarlund, på medel från SKA-rådet. Inför detta viktiga möte där synen på kognition bliev en väsentlig utgångspunkt producerade vi en presentation på engelska, som beskriver det sätt vi arbetat på.
Ordförande i denna kommité var Karl-Erik Westman från Myndigheten för delaktighet. Med honom hade vi från Begripsam också diskuterat vårt deltagande i detta arbete.
Begreppet autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Autismspektrumet omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning.
Liknande symtom
Barnpsykiatern Leo Kanner publicerade i början på 40-talet en artikel där han beskrev en grupp barn med liknande beteendemönster som med ”uttalad brist på känslomässig kontakt med andra människor och intensivt insisterande på enformighet i självvalda och överdrivna rutiner”. Han kallade tillståndet tidig infantil autism.
1944 publicerades barnläkaren Hans Asperger sin första artikel om en grupp barn och ungdomar med ett avvikande beteendemönster. De drag som lyftes fram hos barnen var bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal, samt en begåvning från medel till över det normala.
Redan här uppmärksammades likheterna mellan Kanners autism och Aspergers syndrom, och de båda forskarnas artiklar och den uppmärksamhet de fick blev startskottet för den kommande kunskapsutvecklingen om autism.
I början på 60-talet startade världens första frivilliga organisation för föräldrar och yrkesverksamma inom området autism i England. Från början låg tyngdpunkten på Kanners autism, men man uppmärksammade också barn vars svårigheter inte alldeles överstämde med Kanners autism, men som hade liknande avvikelser och problem.
Varför ett spektrum?
Den brittiska forskaren Lorna Wing och hennes kollega Judith Gould intresserade sig för variationerna av de avvikelser som Leo Kanner beskrivit. På 70-talet genomförde de en studie i en av Londons stadsdelar, på barn som uppvisade svårigheter som påminde om Kanners autism. De fann barn som överensstämde med Kanners autism, men ett än större antal som hade drag av autistiskt beteende, men som på flera punkter avvek från Kanners autism. Tilläggsproblematik och begåvningsnivå varierade mellan barnen, men de hade samtliga allvarliga begränsningar i sin förmåga till socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga.
Wing och Gould drog slutsatsen att Kanners autism och Aspergers syndrom är undergrupper i ett större spektrum med likartade svårigheter som påverkar social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga, som kan förekomma på alla begåvningsnivåer och som ibland hänger samman med svårigheter inom andra områden, som motorik och olika psykiska och fysiska funktioner.
Wing och Gould myntade då begreppet autismspektrum för att försöka beskriva att avvikelserna inom spektrumet kan uppvisa ett stort antal variationer, med gemensamma bakomliggande likheter.
Wings triad
Det var också Lorna Wing och Judith Gould som i slutet av sjuttiotalet utvecklade den så kallade symtomtriaden, vanligen kallad Wings triad, som beskriver de avvikelser inom framförallt tre områden som personer med diagnoser inom autismspektrumet uppvisar.
Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel
Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation
Nedsatt föreställningsförmåga, vilket innebär begränsningar i beteende, fantasi och intressen.
Teori under utveckling
Autism och närliggande tillstånd har med stor säkerhet funnits mycket längre än man använt termen autism. Det finns dokumenterade studier från tidigt 1800-tal som beskriver enskilda barn med ett autismliknande beteende. Så långt tillbaka trodde man att barnen var besatta eller att det handlade om någon form av trolldom.
Teorierna om autism har genomgått en stark utveckling sedan dess. I slutet av 1800-talet hävdade ledare forskare på området att beteendeavvikelserna var symtom på en barndomspsykos, som ofta benämndes barndomsschizofreni.
De psykoanalytiska teorierna dominerade sedan under lång tid teoribildningen. Man menade att autism var en emotionell störning snarare än en fysisk avvikelse och kunde förklaras av föräldrarnas bristfälliga uppfostran och känslomässiga engagemang i sitt barn. Långt in på 60-talet diskuterades bristande anknytning mellan mamma och barn som en möjlig orsak till barnets avvikande sociala beteende. Något som lett till självförebråelser hos föräldrar till barn med autism.
Lyckligtvis har växande kunskap om hjärnans utveckling och funktioner gett upphov till den insikt man har idag om de bakomliggande orsakerna till autism, nämligen att det handlar om funktionsavvikelser i det centrala nervsystemet, som i sin tur kan bero en mängd olika sjukdomar, kromosomavvikelser och andra orsaker.
Även om kunskapsutvecklingen gått framåt finns det fortfarande en mängd obesvarade frågor som gäller de komplicerade neuropsykologiska sammanhang och processer som tycks ligga bakom de olika tillstånden i autismspektrumet.
Tanken på Kanners autism som en del av ett bredare kliniskt spektrum av tillstånd med olika tilläggsproblematik, men med gemensamma bakomliggande avvikelser är en teori som delas av de flesta auktoriteter på området.
Diagnosmanualer
Det finns två internationella manualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrumet, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen. Den sistnämnda används vanligen inom den svenska sjukvården. Manualerna har fastslagna kriterier för olika diagnoser, så att diagnoserna kan ställas på samma grunder, världen över. Det är fortfarande till stor del Kanners beskrivningar och Wings triad som ligger till grund för de kriterier som finns i båda manualerna.
Diagnoserna inom autismspektrumet ligger under den gemensamma rubriken Genomgripande störningar i utvecklingen (eller Genomgripande utvecklingsstörning).
Autistiskt syndrom, även kallat Kanners syndrom, klassisk autism och infantil autism.
Aspergers syndrom, en form av autism hos personer som har en normal begåvning. Aspergers syndrom används ibland synonymt med autism hos personer med begåvning inom normalvariationen (som ibland också kallas högfungerande autism).
Atypisk autism eller autismliknande tillstånd innebär att personen uppfyller många men inte alla kriterier för autistiskt syndrom eller för Aspergers syndrom. Benämningen genomgripande störning i utvecklingen UNS (Utan Närmare Specifikation) används också ibland, men är inte så vanlig på svenska.
Desintegrativ störning, eller Hellers syndrom efter den forskare som först beskrev tillståndet. Tillståndet innefattar svår förlust av färdigheter efter 2 års ålder.
Retts syndrom är en funktionsnedsättning som kan medföra autismsymtom. Syndromet är placerat tillsammans med ovanstående diagnoser i diagnosmanualerna. De flesta forskare är dock ense om att Retts syndrom inte hör hemma inom autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.
Autistiska drag är inte en diagnos, utan används ibland som tillägg till annan diagnos när symtom inom autismspektrumet finns men inte så att kriterierna för en autismspektrumdiagnos uppfylls.
