Ett dokument om lättläst

Dokumentet har utarbetats inom Centrum för lättlästs vetenskapliga råd och sammanställts av en grupp forskare från olika discipliner och med olika perspektiv. Det ska främst tjäna som ett allmänt kunskapsunderlag för dem som arbetar vid Centrum för lättläst och dagligen framställer texter som är lättlästa och lättillgängliga. Men det vänder sig också till en allmänhet som av olika skäl kan önska en relativt grundlig orientering om lättläst.

I ett samhälle som vilar på demokratisk grund bör alla medborgare ha tillgång till alla typer av texter. Exempel är nyheter, samhällsinformation, faktalitteratur och skönlitteratur. Om inte information, nyheter och litteratur är begripliga kan vi som medborgare inte utöva våra demokratiska rättigheter, delta i samhällslivet eller det ofentliga samtalet. Av olika anledningar är texter inte alltid tillgängliga för alla medborgare. Det kan röra sig om att man har en funktionsnedsättning av något slag som gör det svårt att läsa. Det kan också vara så att man är ovan att läsa vissa texter eller att läsa texter på det svenska språket. En demokratisk rättighet borde vara att få tillgång till en version av såväl nyheter och samhällsinformation som faktatexter och skönlitteratur som är läsbar och begriplig. Att ha tillgång till begriplig information är lagstadgat i Sverige idag. År 2000 lanserades begreppet 24-timmarsmyndigheten, efter ett regeringsbeslut i december 1999. Det innebar att senast år 2010 skulle det ofentliga samhället vara tillgängligt för alla dygnet runt via nätet – och tillgänglighet förutsätter begriplighet.

Sådana mer tillgängliga texter kan anta olika skepnader. Det kan innebära att de är skrivna på klarspråk eller i olika versioner av lättläst språk, att de är upplästa eller att deras layout underlättar för läsaren att navigera i dem antingen de finns i pappersformat eller på nätet. I det här dokumentet ger det vetenskapliga rådet vid Centrum för lättläst utifrån sina utgångspunkter en belysning av begreppet lättläst.

Dokumentet går igenom vad lättläst kan vara och vilka som kan ha behov av detta utgår från såväl aktuell forskning som beprövad erfarenhet och är populär-vetenskapligt hållen. I de kunskaper och erfarenheter vi bygger på ingår den kompetens som finns dels inom det vetenskapliga rådet, dels inom Centrum för lättläst. Dokumentet inleds med en kort översikt över läsandet idag och genomgång av begreppen klarspråk, plain language och lättläst.

Vidare beskrivs hur läsning går till och vilka problem som kan uppstå. Därefter behandlas olika aspekter som påverkar hur lätt eller svår en text är att läsa och förstå. Sedan följer en genomgång av läsnivåer som de beskrivs i undersökningar av läsförmåga och läspraktiker där läsande ingår. Dokumentet avslutas med en beskrivning av hur läsarutprövningar kan genomföras.

Här finns dokumentet i sin helhet

Om projektet Begripsam

Här kommer de som själva har kognitiva och språkliga nedsättningar till tals i samarbete med produkt och tjänsteutvecklare.

De tre organisationerna Autism- och Aspergerförbundet, Dyslexiförbundet FMLS  och Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) beviljades i juni 2013 dryga sex miljoner kronor från Arvsfonden för att arbeta med projektet Begripsam. De anslagna medlen gäller tre år och ska ge röst åt personer som själva har funktionsnedsättningar.

Ett tjugotal personer med dyslexi, adhd, autism, asperger och utvecklingsstörning får under tre års tid få möjlighet att utbilda sig. De samtalar om hur de, utifrån sina egna erfarenheter, önskar att samhället ska utformas. De medverkar vid utveckling av nya metoder och få kunskap om hur utveckling av tjänster och produkter går till.

–         Vi samarbetar med Runö folkhögskola och förhoppningen är att vi under de tre åren ska finna formerna för en folkhögskolelinje där personer med egna nedsättningar kan få lära sig mer om sig själva och andra, så att de med sina erfarenheter kan företräda målgrupperna, säger Torbjörn Lundgren som är initiativtagare och en av projektledarna.

Ett annat syfte är att man, i samarbete med forskare och personer som i sitt yrke arbetar med frågorna, ska lyfta in begriplighetsaspekter i svenska och internationella standarder.

–         Det känns naturligt eftersom trenden är att våra behov ska tillgodoses av standardprodukter, vilket är bra. Men då måste vi ju också kunna påverka hur produkter och tjänster utformas.

Projektet involverar många människor och det kan kännas stort och svåröverblickat. Men det centrala är att förbundens medlemmar kommer till tals.

–         Positivt med detta projekt är att vi kan ersätta dem som deltar, vilket är ovanligt. Det känns bra eftersom det kan ge projektet stadga, då deltagarna får större möjlighet att prestera vad projektet förväntar sig, nämligen att de utifrån sina egna erfarenheter tänker till hur deras hinder ska kunna överbryggas.

Projektet är en stor utmaning, eftersom något liknande aldrig tidigare gjorts. Alla som deltar blir alltså pionjärer. Sättet att arbeta kommer att tas tillvara. Tanken är att det ska leda fram till en folkhögskoleutbildning.

På filmen beskriver Torbjörn Lundgren projektet på dialogseminariet ”Kan man mäta begriplighet” som hölls 3 sept. 2014. I filen finns ocksp PowwrPointen.

Adressen är projekt.begripsam@dyslexi.org

Mitt huvud är en torktumlare – Om ADHD och ADD

Kom närmare bakom bokstäverna och bakom orden och möt meningen före filmen är slut och denna mening har hunnit komma till punkt.. Se och känn in läget hos Per Fosshaug, Annika Sundbaum-Melin

Medverkar i filmen gör dessutom Experterna på ADHD professor Christopher Gillberg och Russel A Barkley.

Jag har ADHD

Det sägs att både Einstein, Bill Gates och Vincent van Gogh hade diagnosen adhd, listan kan göras lång. Alla har de en annan sak gemensamt, de har gjort något positivt av att vara annorlunda. Kanske deras vägar var krokigare, snårigare och längre – men det var den enda rätta vägen för att nå just deras mål. Är det något personer med adhd kan är det att jobba i motvind, och hitta lösningar andra inte ser.

Att få diagnosen adhd betyder ungefär att man inte tänker och fungerar som andra, vilket, till skillnad från vad många tror är något dåligt – faktiskt kan vara något bra. Förhoppningsvis vill du dela med dig av vad just du är bra på, och våga ta emot hjälp för det du har svårt för.

Precis som att alla människor är olika är alla med adhd inte lika. Vissa tycker bara det är skitjobbigt, andra älskar att vara annorlunda och skulle inte vilja byta med någon i hela världen. Det finns dagar där allting klaffar, nästa dag är som att börja om från noll igen.

Detta säger man på sajten atthaadhd.se

Du hittar mer om den i länken här nedanför.

Bilder är inte självklart bra för den som har dyslexi

Eva Wennås Brante har i sin studie ”Möte med multimodalt material” (2014) studerat huruvida ett informationsmaterial i både text och bild ger en ökad läsförståelse jämfört med  enbart text. De unga vuxna deltagarna som hade dyslexi bortsåg i större utsträckning än kontrollgruppen från att betrakta bilderna.

– Den grupp med dyslexi som bara såg text fick bättre resultat på läsförståelsefrågorna, jämfört med de som fick samma text i kombination med bild. Det är alltså inte självklart att en illustration ökar lärandet, säger Eva Wennås Brante.

Men hennes resultat visade också, att det som framförallt drog till sig deltagarnas uppmärksamhet var kontraster, både i form av språkliga formuleringar och bildernas innehåll.

En kontrastrik bild, som får läsaren att stanna till ett ögonblick, innan läsandet av texten börjar får, framför allt för de med dyslexi, en bra effekt. De tre bilderna som användes i studien var en impressionistik, en abstrakt och en surrealistisk.

Bilder används ofta för att grafiskt lätta upp en text. Det inte till hjälp för deltagarna med dyslexi som ofta uppvisar ett mer splittrat läsbeteende. Wennås Brante konstaterar att: ”flertalet av deltagarna med dyslexi inspekterar den surrealistiska bilden innan de börjar läsa texten, till skillnad mot förfarandet vid övriga bilder…. En tidig inspektion av bilder påverkar förståelsen positivt.” Intetsägande bilder verkar ge motsatt effekt då det bara stör koncentrationen.

– Resultaten från studien visar alltså att en erbjuden bild som inte aktivt processas av läsaren påverkar läsförståelsen negativt för gruppen med dyslexi.

Till avhandlingen: Möte med multimodalt material – vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? 

Varför syns inte funktionshindrade i statistiken?

 

Stefan Johansson, som forskar på KTH, arbetarde på FunkaNu och var en del i Begripsam, har undersökt internetvanorna hos personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar.  Han visar att det går att få fram hållbara siffror på hur målgruppernas vanor ser ut. Med resultaten som utgångspunkt diskuterades i Almedalen 2014 hur funktionshindrade kan inkluderas i olika levnadsundersökningar samt hur man kan öka delaktighet för att skapa jämlika villkor.

Medverkande: Stefan Johansson, KTH/FunkaNu/Begripsam, Jan Gulliksen Sveriges digitala champion, Ingrid Burman Handikappförbunden, Eva Nordin-Olsson Autism-Aspergerförbundet, Frida Lundin Begripsam, Hans von Axelsson Myndigheten för Delaktighet, Marietta de Pourbaix-Lundin (m) riksdagsman. Moderator: Mia Ahlgren, Handikappförbunden

Varför syns inte funktionshindrade i statistiken

Min resa – en planerare och dagbok

Nu finns boken ”Min Resa” att beställa från Autism- och Aspergerförbundet. Boken är ett konkret och praktiskt stöd för den som ska ut och resa med ett barn med funktionsnedsättning.

Om utvecklingsstörning

Cissi föreläser om utvecklingsstörning

Denna film föregicks av Tomas Karlsson som föreläste om sina egna erfarenheter av att ha utvecklinsstörning (en separat film). Efter Cecilias presentation blev det diskussion och frågor (också en separat film).

Ett samtal om utvecklingsstörning

Diskussionen och samtalet hade föregåtts av att Tomas Karlsson föreläst om hur det är att leva med lindrig utvecklingsstörning och sen hade Cecilia Olosson berättat om vad utvecklingsstörning är. De två föreläsningarna kan man se genom att klicka på länkarna här intill.