Att leva med en lindrig utvecklingsstörning

Tomas höll sin presentation vid projekt Begripsams utbildningshelg på Runö folkhögskola i februari 2014.

I anslutning till has presentation hölls också Cecilia Olsson en övergripande presentation av vad utvecklingsstörning är och efter båda punkterna höll vi en diskussion och fråepunkt. Båda de punkterna finns i länkarna här intill.

Frida om praktiken på Begripsam-projektet

Begripsam är ett samarbete mellan Dyslexiförbundet, Autism- och Aspergerförbundet och Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Jag har själv Asperger och ADHD, och är sedan i höstas stolt deltagare inom Begripsam. I framtiden vill jag arbeta med utveckling av kognitiva hjälpmedel och med kognitiv tillgänglighet i samhället och på nätet, så det kändes helt rätt att göra min praktik inom Begripsam.

Största delen av praktiken har jag varit på Dyslexiförbundets kansli i Sundbyberg, där jag har haft Begripsams projektledare Kerstin Ivarson Ahlstrand som handledare. Det har varit en väldigt intressant och rolig period, där jag har fått lära mig mer ingående om projektets upplägg och syfte, vad det innebär att leda ett projekt och hur arbetet på ett förbundskansli kan se ut. Jag har fått prova på att vara rådgivare och informatör när Skrivknuten fick besök från en grupp skolelever, jag har fått skriva och redigera notiser till tidningen Läs & Skriv och till webben och jag har fått utlopp för min pysselådra när jag och Kerstin gjorde ett stort kollage över Begripsams arbete till väggen i projektrummet.

De sista dagarna av min praktik kommer jag att vara hos Autism- och Aspergerförbundet, och även om jag är helt övertygad om att det kommer att bli lika intressant och roligt där så känns det vemodigt att lämna alla härliga människor på Dyslexiförbundets kansli!

Frida Lundin

Mina reflektioner kring Begripsam

Själv har jag Asperger, vilket är en form av autismspektrumtillstånd. Jag anmälde mig till projektet då jag såg det som ett bra forum för att få vara med och påverka att till exempel webbsidor blir mer begripliga och tillgängliga för mig.

Jag behöver en tydlig, logisk och väl avgränsad struktur för att klara av att köpa en vara eller tjänst via Internet. När jag klarar av det själv så ökar mitt självförtroende och beroendet av andras stöd minskar. Hela inlägget hittar du i länken här intill.

Kognitiv tillgänglighet – tre rapporter

På Seminariet ”Kan man mäta begriplighet?” hösten 2013 presenterade Johan Borg en rapport om den forskning som finns kring Kognition och elektronisk kommunikation. Begripsam hade tagit initiativ till och beställt rapporten som skulle resultera i en vetenskaplig artikel och en populär skrift. Detta arbete finansierades av Post och Telestyrelsen PTS och du finner båda texterna här intill.

Under seminariet påtalades behovet av att även sammanställa den kunskap som finns kring så kallade ”grå forskning” – alltså kunskap som är praktiskt och erfarenhetsmässigt belagd, men inte fullt ut fyller kraven på forskning.

Någon månad senare hade vi fått finansiering även för en sådan studie gjord av Ann Lantz (KTH), Stefan Johansson (KTH, FunkaNu och Begripsam), Anita Hildén (Begripsam), Johan Borg (KTH, Abilia) och Jan Gulliksen (KTH).

Dessa två rapporter visade också behovet av en övergripande skrift som visar helheten av den kunskap som finns. Det resulterade i en tredje skrift ”Sammanfattning av vetenskaplig och grå litteratur”.

En tredje rapport. Vi nöjde oss inte med de två rapporterna. Vi ansåg också att resultaten borde diskuteras och problematiseras. Stefan Johansson och Anita Hildén resonerar i en tredje rapport om det.

Kognitiv tillgänglighet 1

Kognitiv tillgänglighet 2

Sammanfattande rapport 

Autismspektrumtillstånd – en introduktion

Begreppet autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma begränsningar inom områdena social interaktion/samspel och social kommunikation och föreställningsförmåga.

I föreläsningen nämns en del begrepp som kan vara ovana. De förklaras i filmen, men kan förtydligas ytterligare. Här följer några längre förklaringar:

Förmåga till Mentaliering = förstå hur andra tänker och känner, också förstå att ens egna tankar och känslor skiljer sig från andras. De med autism har nedsatt sådan förmåga.

Svag sentral koherens = fokus på detaljer, svårt att se helheter. Konsekvens blir svårigheter att generalisera, och ta med sig erfarenheter från ett sammanhang till ett annat.

Bristande exekutiva funktioner = svårt att samordna information som ligger bakom ett målinriktad beteeende. Konsekvenser: svårt att inleda, genomföra och slutföra en uppgift. Också svårt att planera och organisera sin tillvaro; svårt hålla tillbaka impulser och att växla fokus utan att tappa tråden. Påverkar det mesta i vardagen, mycket energi på det vi andra gör automatiskt. BRA: visuellt stöd och hjälpmedel.

Dags att skapa ett universellt utformat samhälle!

 

Personer ute på stan med rullstolar och vita käppar

Handikappförbunden har fattat beslut om ett idéprogram och prioriteringar för de närmaste två åren, som innebär att man ska främja utvecklingen av ett universellt utformat samhälle.

Skriften ”Vägen mot ett universellt utformat samhälle” utgör ett underlag till Handikappförbundens strategi för detta arbete. De politiska krav man ställer har tagits fram i samarbete med medlemsförbunden.

Det är hög tid att starta en dialog om ett universellt samhälle, säger Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman.

Tillsammans med riksdag, regering, kommuner och landsting behövs en gemensam plan för att utforma ett samhälle som utgår från att människor är olika så att alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga.

Centralt i denna diskussion är artikel två i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning:

”universellt utformade” betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunnaanvändas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. ”Universellt utformade”ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs.

Här kan du ladda ner skriften och en folder om detta.

Universellrapport_hso_0

Universellfolder

Verktyg för att testa

Vid Begripsams utbildningstillfällen på Runö folkhögskola lär sig deltagarna mer om olika funktionsnedsättningar. Men också om hur man kan utvärdera produkter och tjänster.

Filmen här ovanför är en kort version av det samtal Stefan Johansson ledde kring detta på utbildnignen i februari 2014.

I filmen som finns i länken till höger finns en längre film som går djupare in på olika verktyg man kan använda för att få reda på uppgifter om tillgängligheten.

I den andra länken finns utvärderingen/inventeringen av olika verktyg för detta.

Bakgrund

En del av projektet Begripsam består i att utveckla metoder för ökat brukarinflytande. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att medverka på produkter och tjänster ska utvärderas eller utvecklas.

Denna metodinventering vi gör i projektet Begripsam syftar till att beskriva vilka metoder och verktyg det finns för så kallad datainsamling. Datainsamling betyder i det här fallet de sätt som används för att samla in uppgifter om vad personer med kognitiva funktionsnedsättningar tycker är svårt och vad som därför skapar bristande tillgänglighet för dessa personer. Projektet Begripsam arbetar med tillgänglig samhällsinformation men det kan tänkas att insamlingsmetoderna kan användas för en helt andra områden.

Språklig tillgänglighet

Handikappförbuden (HSO) ska vara en föregångare när det gäller tillgänglighet. Det gällerockså när de skriver. ”Vårt ansvar är att med språket sätta standarden för hur man talarom handikappolitiska frågor. Därför ska vi alltid utgå från principen klarspråk när viskriver.

Den här skrivhandledningen leder oss in i det sättet att skriva och hur vi skatänka när vi skriver.

Här finn skriften språklig tillgänglighet från Handikappförbunden 2010