Dyslexiförbundets portal om tillgänglighet och projekt
Begripsam har sin bas inom de tre organisationerna FUB – för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Autism och Aspererförbundet och Dyslexiförbundet FMLS.
Inom FUB finns Klippan där personer som har utvecklinsstörning är engagerade. Några personer från Klippan är också aktiva i Begripsam och i Klippans nyhetsbrev för december 2013 berättas om projektet.
Fungerande medier bygger på kunskapen om att vi konsumerar information med alla sinnen. Else Nygren doktorerade i början av 1990-talet med avhandlingen ”Från papper till datorskärm”. Där visar hon hur mycket information vi tar till oss, utan att vi behöver läsa.
Hennes resonemang illustreras i bilden och i filmen. Det vi bearbetar medvetet ligger ovanför sträcket. Under sträcket ligge det vi automatiserat. Det vi inte behöver anstränga oss för att förstå.
Tillgänglighet skapas alltså till stor del genom att trycka ner så mycket som möjligt under sträcket.
Else Nygrens forskning ger en förklaring till att personer som har svårt att läsa, ändå kan tillgodogöra sig förvånansvärt mycket av innehållet.
Förutsättningen är att kringinformationen – det invanda mönstret, bilder och den grafiska formen – finns kvar. Elses forskning har därför varit vägledande för det arbete vi utför i projektet Begripsam och fungerandemedier.se Det ledde i sin tur till att kommunikation sker med hjälp av olika medier – språk, skrift, bild och film – på olika plattformar – böcker, papperstidningar, webbsidor, filmsalonger och mobiltelefoner.
Kombinationen av medier och plattformar skapar spännande möjligheter – men ibland också kognitiva hinder.
Portalen vänder sig till:
Inger Rålenius har dyslexi och är både deltagare i vår utbildning och den som håller kontakten med deltagarna på dyslexisidan. Hon berättar här om sitt arbete som informatör och rådgivare på Skrivknuten, som är dyslexiförbundets verksamhet. Hon berättar också om hur hon hanterar sina läs- och skrivsvårigheter idag och hur det varit tidigare i livet.
Funka var inledningsvis samarbetspartner i projektet och deras ideolog Stefan Johansson ledde deras del i arbetet som bland annat handlar om:
Det här är grundläggande frågor och arbetet inleddes med metodstudier och inventeringar av olika slags verktyg.
Många läsare har svårt med text. Då kan det gå lättare om man får den uppläst. För många är kombinationen text och ljud det bästa sättet att läsa. För att skapa tillgänglig information behövs då denna möjlighet på alla webbsidor. Det är ett billigt sätt för myndigheter och andra att nå fram med den informationen man har.
Lyssna på fungerandemedier.se
På fungerandemedier.se tar vi inte ställning för den ena eller andra produkten. Men vi har sedan starten fått tillgång till ReadSpeaker.
I de flesta motsvarande tjänster finns som här en funktion som markerar orden i samma takt som texten läses upp. Det gör det lättare att följa med för den som både vill läsa och lyssna.
Begripsam syftar till att gör hemsidor, tjänster, produkter och processer bättre genom att tidigt involvera personer med olika förutsättningar och förmågor. Ett 20-tal personer deltar i projektets centrum. Det består av personer som har asperger, autism, dyslexi, utvecklingsstörning, ADHD och ingen är den andra lik. Ändå är det mycket vi tycker likadant om.
De som medverkar kommer under tre år att utbildas om hur de själva fungerar, hur kompisarna i gruppen fungerar, och hur medier fungerar. Vi testar också olika produkter och tjänster. Testerna sker parallellt med att produkterna utvecklas så att vi kan påverka hur de bör se ut och i denna film samtar vi om testerna vi gjorde vid första utbildningstillfället i november 2013.
Fil.lic. Hans Persson vid KTH i Stockholm berättar om nuläget och hur de kognitiva och språkliga frågorna ligger till. Tyvärr gick Hans bort under vårt samarbete i projektet.
Den 18.11.2013 skriver Språkrådet:
”Ett nytt projekt, Begripsam, vill se begriplig information och tillgängliga webbplatser för personer med kognitiva funktionshinder….”
Standardisering står enligt Nationalencyklopedin för : ”systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem.”
Standardisering tar enligt samma källa främst sikte på att underlätta kommunikation genom att:
Standardisering förutsätter medverkan från berörda parter i samhället – användare, tillverkare, myndigheter och övriga intressenter, vilket kräver fristående standardiseringsorgan med allsidig sammansättning.
På den här sajten utgår vi i första hand från användarnas perspektiv. Därmed blir begriplighet en central aspekt. Man ska inte bara kunna använda system, produkter och tjänster, man ska också förstå hur de ska användas.
De kognitiva aspekterna – det vill säga de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras – har idag lyfts inom de nationella och internationella standardiseringsorganen. Det handlar alltså om hur vi tänker och hur vi använder vårt språk – muntligt och skriftligt.
Hos folk i allmänhet skiljer sig förmågorna mellan individer. Någon har lätt att tänka abstrakt, en annan kan stava rätt, en tredje har lättare att uppfatta tre dimensioner och en fjärde att orientera i en okänd miljö. Den som är bra på det ena kan vara mindre bra på det andra. Vi har helt enkelt våra starka och svaga sidor. Om man då utgår från den som har extra svårt med något – från den som har en funktionsnedsättning – så blir det oftast bra för alla.
Det är utgångspunkten för det standardiseringsarbete vi tar upp här.
I länken Varför ska man delta… förklaras på ett enkelt sätt värdet av standardisering. Det görs i ett antal filmer från Skarådet.
Standardisering står enligt Nationalencyklopedin för : ”systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem.”
Standardisering tar enligt samma källa främst sikte på att underlätta kommunikation genom att:
Standardisering förutsätter medverkan från berörda parter i samhället – användare, tillverkare, myndigheter och övriga intressenter, vilket kräver fristående standardiseringsorgan med allsidig sammansättning.
På den här sidan utgår vi i första hand från användarnas perspektiv. Därmed blir begriplighet en central aspekt. Man ska inte bara kunna använda system, produkter och tjänster, man ska också förstå hur de ska användas.
De kognitiva aspekterna – det vill säga de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras – har idag lyfts inom de nationella och internationella standardiseringsorganen. Det handlar alltså om hur vi tänker och hur vi använder vårt språk – muntligt och skriftligt.
Hos folk i allmänhet skiljer sig förmågorna mellan individer. Någon har lätt att tänka abstrakt, en annan kan stava rätt, en tredje har lättare att uppfatta tre dimensioner och en fjärde att orientera i en okänd miljö. Den som är bra på det ena kan vara mindre bra på det andra. Vi har helt enkelt våra starka och svaga sidor. Om man då utgår från den som har extra svårt med något – från den som har en funktionsnedsättning – så blir det oftast bra för alla.
Det är utgångspunkten för det standardiseringsarbete vi tar upp här.
I länken Varför ska man delta… förklaras på ett enkelt sätt värdet av standardisering. Det görs i ett antal filmer från Skarådet.