Kategori: Okategoriserade

Publicerat

Svårt att begripa lättlästa myndighetstexter

I uppsatsen Myndigheten, texten och läsaren analyserar Camilla Forsbergs lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästamyndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik.

Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna.

Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ’svårigheter’. Trots att begreppet inte har en enhetlig innebörd verkar det finnas det en samsyn mellan myndigheter om hur en lättläst text ska skrivas. Analysen visar att de lättlästa texterna är uppbyggda på liknande sätt och att de främst följer rekommendationer för lättläst när det gäller ordvariation, LIX-värde, läsartilariation, LIX-värde, läsartilltal, textbindning, radlängd och typsnitt. Analysen visar även att olika lättlästa faktorer kan motverka varandra och att de lättlästa texterna som publiceras på webben inte är anpassade efter mediet.

De lättlästa myndighetstexterna är kontextberoende och ställer relativt höga krav på läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av olika medierande redskap. Texterna riktar sig till många läsare med olika behov och blir troligen inte lättlästa i sin helhet för någon. Myndigheterna uppfyller därmed medborgares rättigheter enligt språklagen, inte deras behov.

Asymmetrin mellan myndigheter och medborgare blir större trots att myndigheterna följer rekommendationer för lättlästa texter. De lättlästa texterna är språkligt mindreauktoritära men de underliggande strukturerna finns kvar vilket gör att den textuella praktiken inte kongruerar med den sociala praktiken. Detta får till följd att myndigheters lättlästa texter idag främst måste bearbetas utifrån det som uttrycks implicit.

För att få en uppfattning om vad som gör en text lättläst behöver även andra faktorer än yttre språkliga och grafiska faktorer undersökas och klarläggas; bland annat relationen mellan språkets form och funktion, läsarens kunskap om myndighetsdiskurs, parternas uppfattning om sina roller och uppgifter, läsarens litteracitetsförmåga samt innebörden i begreppet lättläst och syftet med de lättlästa myndighetstexterna.

Till Camilla Forsbergs avhandling

Publicerat

Kan man mäta begriplighet? 9 filmer!

16 september 2013 träffades 43 personer på Runö folkhögskola.

Det var forskare, specialpedagoger, arbetsterapeuter, logopeder, tjänsteleverantörer, representanter från olika myndigheter, personer verksamma med standardisering och personer med egna kognitiva nedsättningar.

Under dagen, som var en del i projektet Begripsam, presenterades olika ingångar till ämnet. Tyngdpunkten lång på dialogen som delades in i fyra områden som bör lyftas när det gäller tillgänglighet för personer med olika kognitiva förutsättningar.

Hela dagen filmades och filmerna presenteras här:

Film nr 1. Här presenteras deltagarna och 10 minuter in i filmen beskriver de två projektledarna Kerstin Ivarsson Ahlstran och Torbjörn Lundgren projektet Begripsam.

Film nr 2. Produkter, tjänster och standarder ska byggas så att användarna vill och kan använda dem. Jan ”Gulan” Gulliksen

Film nr 3. Vad har forskningen att säga om begriplighet? – forskningsöversikt, föreläsare Johan Borg

Film nr 4. Aktivitetsdiamanten – ett förhållningssätt till universell utformning, förläsare Per Olov Hedvall

Film nr 5. Språk, teknik, pedagogik – ett annat perspektiv på universell utformning, föreläsare Stefan Johansson

Film nr 6. Snabbkurs i wcag

Film nr 7. Text och icke text – hur svårt får det vara? Första dialogsamtalet utifrån wcag-standarden under ledning av Torbjörn, Stefan och Anita Hildén

Film nr 8. Konceptuell tillgänglighet – Andra dialogen under ledning av Torbjörn, Stefan och Anita Hildén

Film nr 9. Kognitiv belastning – tredje dialogen under ledning av Torbjörn, Stefan och Anita Hildén Filmerna hittar du här nedanför. De finns både textade och otextade.

Presentationer under dagen:

vad_sager_wcag_om_kognition_stefan_johansson_0

peo_hedvall_uppstartsseminarium_begripsam_130916_0

Johan Borgs PowerPoint- presentation – Kognitiv tillgänglighet till elektronisk kommunikation

Publicerat

Läsvärda böcker om språket

Ju mer man tränger in i vad läsning är och hur det fungerar, desto mer övertygad blir man om detta. Varför är det då så. Jo, svaret finns i Tomas Dalströms bok Bäst i text Skrivboken/Läseboken, som handlar om hur det går till.

En central mening är följande: Att kommunicera handlar om att bygga broar från textförfattarens hjärna till läsarens.

Man måste helt enkelt ha hjärnkoll när man läser och skriver.

Under årens lopp har jag läst mycket litteratur om hur detta mysterium fungerar och när jag tyckt mig ha kollen, så visar sig svaret ändå vara en förenkling. Vi har helt enkelt svårt att förklara det för att det är så komplext. Till slut upprepar den ena boken oftast vad den andra sagt. Eller så behandlar det någon mindre del av ämnet. Men det finns undantag. En tidig sådan, som satt avtryck är Språk och påverkan – om argumentationens semantik av Jan Andersson och Mats Furuberg, en bok som kommit i många nya utgåvor.

En annan bok är Jana Holsanovas Myter och sanningar om läsning – om samspelet mellan språk, bild i olika medier. Jana Holsanova är kognitionsforskare och kan med hjälp av senare tids forskning och ögonrörelsekamera visa hur vi egentligen läser olika typer av texter.

Slutligen är det Tomas Dalströms Bäst i text Skrivboken/Läseboken som sätter avtryck. Det fascinerande med den är att han själv är skribent, att han arbetar med språket och har stor kunskap om hur hjärnan fungerar. Han kopplar alltså hantverket till våra kognitiva förmågor på ett mycket kreativt sätt, så att man får nya infallsvinklar på hur det komplexa läsandet går till.

Tomas Dalström har också kunskap om olika lässvårigheter som han allt som oftast flikar in i resonemanget. Därmed förklarar han skillnaderna i våra förmågor på ett klargörande sätt utifrån språket som ett verktyg vi använder för att göra oss förstådda.

Torbjörn Lundgren

Språk och påverkan – om argumentationens semantik (Thales 1996)

Bäst i text Skrivboken/Läseboken (Meating International Publishing 2013)

Myter och sanningar om läsning – om samspelet mellan språk, bild i olika medier. (Norstedts Språkrpådet 2010)

 

Publicerat

Vad är kognition – ett svårt ord?

Ord man inte förstår är oftast svåra. Ett sådant ord är kognition. Men det behöver inte vara svårare än andra ord bara man får det förklarat. På Begripsam-utbildningen i november 2013 förklarade Cecilia Olsson, som är pedagogisk handledare vad kognition betyder.

Publicerat

Regeringen har utsett Jan Gulliksen till Sveriges Digital champion

Digital champion är ett initiativ där EU-kommissionen uppmanar alla medlemsstater att utse en Digital champion som aktivt ska arbeta för en ökad digitalisering i samhället.

– Idén med att utse en Digital champion i varje medlemsland i EU är bra. Det går också hand i hand med den svenska digitala agendan. Att uppdraget går till Jan Gulliksen är naturligt då det ligger inom ramen för Digitaliseringskommissionens arbete, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

I uppdraget ingår att vara den digitala utvecklingens ansikte utåt. Det handlar om att övertyga fler om hur viktig den digitala världen är och vilken enorm potential som finns i den digitala tekniken

Digitaliseringskommissionen tillsattes i juni 2012 och arbetar för att uppnå det av riksdagen antagna it-politiska målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Genom att synliggöra digitaliseringen ska kommissionen skapa förståelse för nyttan med it. Kommissionen ska också identifiera vad som kan hindra eller försvåra för olika grupper i samhället att använda it.

– Som Digital champion ska jag verka för ökad digitalisering och se till att vi håller oss väl framme i den europeiska utvecklingen inom området, säger Jan Gulliksen.

 

Publicerat

Om höger och vänster hjärnhalva

Bild: Clipart

Tidigt i sin karriär upptäckte Goldberg att hjärnkirurgerna inte gärna opererade barns högra hjärnhalva. För vuxna gällde motsatsen. Att operera vänstra hjärnhalvan där väsentliga områden för språket finns ansågs kritiskt. Detta fick honom att ifrågasätta den traditionella synen på hjärnhalvorna.

Fuktionerna hos de båda hemisfärerna verkade förändras i takt med åldrandet. Och denna förändring inte begränsade sig till språktillägnandet.

”Detta väckte tanken på att skillnaden mellan de båda hjärnhalvorna kretsar kring skillnaden mellan kognitiva nyheter och kognitiva rutiner.”

Är det möjligt att höger hemisfär är särskilt skicklig när det gäller att bearbeta ny, obekant information och att vänster hemisfär har sin styrka i att ta hand om rutinbetonad, välkänd information? frågade han sig och 1981 publicerade han och hans vän Louis Costa en artikel där de, för första gången gjorde en koppling mellan höger hemisfär och kognitiva nyheter, respektive vänster hemisfär och kognitiva rutiner

”Att koppla nyheter till den högra hemisfären och kognitiva rutiner till den vänstra tvingar fram ett helt nytt sätt att se på hjärnan. Den traditionella uppfattningen om hemisfärernas roller i kognitivt hänseende har varit statisk och generisk. Vissa funktioner, som språket, ansågs undantagslöst vara kopplade till vänster hemisfär. Andra funktioner, som spatial bearbetning, antogs med stor säkerhet hänga samman med höger hemisfär.”

”Nyhet och rutin är dock relativa storheter. Det som är nytt för mig i dag kommer att vara rutin i morgon, om en månad eller om ett år. Därför måste förhållandet mellan de båda hemisfärerna vara dynamiskt, karakteriserat av en gradvis förskjutning av lokalisationen för den kognitiva kontrollen över en uppgift, från höger hemisfär till vänster. Dessutom kan det som är nytt för mig vara välbekant för dig och vice versa. Därför är det funktionella förhållandet mellan de båda hemisfärerna något olika hos olika människor.”

Goldberg lägger i denna artikel fram en mängd forskningsresultat som ger belägg för denna åsikt.

Vi vet också att många med dyslexi, och andra inlärningssvårigheter, har svårt att automatisera namn och benämningar. Att de tvingas bearbeta informationen många gånger med den högra hjärnhalvan innan de blir fast etablerade. Det är en nackdel när det gäller snabb utbildning, men behöver det bara vara så. Kan det kanske också ge fördelar? Det säger inte Goldberg något om, men hans resonemang väcker frågeställningar.

Ett stort tack till professor Elkhonon Goldberg, till Oxford University Press och Studentlitteratur, som alla utan kostnad låter oss publicera denna text. Den är översatt av Gunnel Wallgren och ingår i boken ”Den civiliserade hjärnan – Frontalloberna och människans exekutiva funktioner.”

Publicerat

Digidel – en kampanj om digital delaktighet

Digidel 2013

Digidel fångar upp och sprider erfarenheter och resultat av olika aktörers insatser för att nå målet att ytterligare 500 000 personer i Sverige ska bli digitalt delaktiga. Digidel är både ett upprop och en kampanj för att nå målet – ett upprop där de som vill bidra ansluter sig till det gemensamma målet och en kampanj som ska engagera nya aktörer och initiera och stimulera insatser för att nå målet.

Kampanjledningen för Digidel 2013 är en sammanhållande kraft som kan ge en nationell röst åt initiativet, bidra med långsiktig planering, förmedla erfarenheter och kontakter i nätverket av partners som delar målsättningen. Kampanjledningen består av en grupp personer som accepterats av alla partners för att bidra till att kampanjen hålls samman och blir målinriktad. Kampanjledningen ska avspegla de aktuella partnergrupperna på ett för dem acceptabelt sätt; en anpassning ska också kunna ske med hänsyn till den aktuella situationen. Kampanjledningen ska uppfattas som en gemensam resurs snarare än som en styrelse i en formell organisation.

Grupper av medverkande aktörer

Grupper av aktörer är sinsemellan ganska lika med avseende på verksamhetsinriktning, resurser och uppdrag. Man kan tala om olika kretsar av partners där partnerna inom en krets är lika i flera avseenden, på ett sätt som två partner från olika kretsar inte är. Följande kretsar kan identifieras bland nuvarande partners: 1. Bibliotekskretsen 2. Folkbildningskretsen 3. Folkrörelsekretsen 4. Kretsen av övriga ideella organisationer 5. Näringslivskretsen 6. Statliga förvaltningskretsen, departement, statliga myndigheter, verk mm. 7. Kretsen av kommuner och landsting Kampanjledningen ska vara förtrogen med viktiga frågeställningar och perspektiv i de olika kretsarna.

Graden av formalitet

I diskussionen om ledning och organisation av kampanjen har många tvekat inför en formalisering av kampanjen i t.ex. en idell organisation med stadgar, valförfarande, styrelse mm. Samtidigt med tveksamheten mot en formalisering av kampanjen har det funnits starka uttryck för behovet av öppenhet både i format och i delaktighet i kampanjen. På längre sikt kan en ökad formalisering dock vara både lämplig och nödvändig. Medlemmarna har sett det som naturligt att en sådan formalisering får växa fram gradvis och anpassat till att kampanjen etableras, börjar visa resultat och framförallt att behovet av fastare former blir mer uppenbart.

OrganisationPartners i samverkan

Det är partnerna som utför den direkt måluppfyllande verksamheten i kampanjen. Genom att anmäla sig till kampanjen får en partner tillgång till andra som engagerat sig för målet. Behovet av kontakt kan t.ex. vara lokalt, i orten, eller t.ex. sakligt med hänsyn till målgrupp. Kontakter mella olika aktörer kan också etableras vid seminarier och konferenser. Det är viktigt att göra tydligt att olika typer av samverkan grundar sig på initiativ från partnerna själva. De samordningsinitiativ som det kan finnas behov av lokalt förväntas växa fram underifrån – den nationella dialogen  bidrar dock till förutsättningar för aktörer regionalt/lokalt att samverka praktiskt.  I båda fallen kan kampanjens webbsida uppmuntra till nätverkskontakter. Som framgår av det sagda etableras kampanjen som en nätverks-organisation där behovet av kontakt mellan olika partners är en viktig sammanhållande kraft. 

Kampanjledning

Uppgifter: 1. Planera strategiska insatser för att förstärka kampanjens målinriktade insatser från många samverkande aktörer i en nätverksorganisation. 2. I samhället kunna uppträda som kampanjen och nätverkets samlande kraft visavi insatser för att nå det gemensamma målet. 3. Stimulera anslutning av nya partners till uppropet och kampanjen; för ledamöterna inte minst aktörer inom den egna kretsen. 4. Utgöra en rådgivande grupp för kansliet och dess verksamheter. Kampanjen är inledningsvis ingen juridisk person; kampanjledningen representerar således inte en juridisk person och kan inte rättshandla för kampanjen; kampanjledningen rättshandlar endast i kraft av de mandat de enskilda ledmöterna bär från sina egna organisationer. Det innebär att ledamöterna i nuvarande skede inte kan/får kan handla på ett sådant sätt att kampanjen får förpliktelser mot någon annan part.

 

Kansli

.SE upprättar ett kansli som stöd för kampanjen. Kansliet kan motta arbetsinsatser och annat stöd från andra organisationer (t.ex. aktörer inom kampanjen). Den långsiktiga inriktningen av kansliets arbete bestäms av kampajledningen. De som arbetar i kansliet har sin uppdragsgivare antingen på .SE eller i någon annan partnerorganisation. Kansliets uppgifter framgår här.

 

Samverkan

Arbetsgrupper, seminarier, konferenser m.fl. arenor för samverkan kommer att utgöra viktiga inslag i nätverkets arbete. Samverkansinitiativ av dessa och annat slag tas av nätverkets olika aktörer under arbetets gång. Därutöver har kampanjledningen och kansliet viktiga roller för att upprätthålla energin i den nationella samverkan och för att bidra till entusiasmen i kampanjen. Dokumentet godkändes på medlemsmötet 2011-03-21

Publicerat

Nya medier förändrar vårt tänkande

För ungefär 5000 år sedan fick människan tillgång till en ny teknik. Det var skriften, som gjorde det möjligt att skicka meddelanden betydligt längre än vad rösten någonsin kunnat göra. Länge förblev texten det enda medium man kunde använda för att kommunicera över tid och rum. Texten påverkade på så sätt människors möjligheter i grunden. Den förändrade också vårt sätt att tänka och idag vet vi att läsning påverkar hjärnans utseendet effektivitet.

Men idag är inte texten längre det enda mediet som kan föra information över kontinenter och historiska epoker. Vi har fått fotografi, film, radio, tv och med dator och internet växte olika tekniker samman. Troligen kommer framtidens historieskrivare att uppfatta de senaste 30 årens explosionsartade utveckling som en lika viktig omvälvning, som uppfinningen av textsystemet.

När texten sakta erövrade kontinenterna, slutade vi inte prata. Tvärt om utvecklades även talspråket. På samma sätt är det idag. Det blir dag för dag allt viktigare att kunna läsa och skriva. Men om man vill bli förstådd kanske text inte alltid är det bästa medier. IKEA har utvecklat ett bildspråk som spränger språkbarriärer och tv-nyheternas filmade inslag kan ibland påverka oss på ett sätt som text ofta inte kan.

Vi konsumerar inte bara text och information. Vi förväntas också kunna skapa innehåll. Det räcker inte längre med penna och papper. För att fungera fullt ut i samhället, måste vi ofta kunna hantera dator, filmkamera, redigeringsprogram, sociala medier och kanske också html-kod – åtminstone på ett övergripande plan.

Den snabba tekniska utvecklingen skapar därmed många nya möjligheter. Människor med olika förutsättningar kan få möjlighet att visa vad de är bra på. När information inte bara består av ord, utan även rörlig bild, animation och en god grafisk presentation, får vi mer än ett sätt att tillgodogöra oss innehållet.

Ny teknik förändrar också vårt sätt att tänka. Det möjliggör nya lösningar. På den tiden när vi bara skrev med papper och penna, var det till exempel viktigt att arbeta ut en disposition innan man började skriva. Risken var annars stor att skribenten fick göra om skrivarbetet gång på gång. Datortekniken gör det lättare att skriva en liten bit här och där, utan en klar disposition, allteftersom associationerna dyker upp och för tänkandet vidare.

Samtidigt kan de nya förväntningarna vara förvirrande. Många gånger ställer mängden information, sättet att manövrera sig fram i den och kravet på att snabbt  kunna välja, ökade krav på vår hjärna. Det ökar den kognitiva belastningen, som det heter. Har man då någon en nedsättning i någon av specifik funktion, så kan det bli extra svårt och ibland helt ogörligt. Men så behöver det inte bli om den som utvecklar produkter och tjänster, eller upphandlar har kompetens att förutse detta.

I filmen resonerar projektledare Torbjörn Lundgren om hur media förändrar vårt tänkande. Han gör det utifrån professor Scherry Turkles bok ”Leva.online” och läraren Olle Hombergs bok ”Ungdom och media”. Torbjörn menar att medier ger oss nya möjligheter, som rätt använda kan skapa mycket större tillgänglighet.