Dyslexiförbundets portal om tillgänglighet och projekt
Motivation är central i allt kunskapsinhämtande. För personer med någon form av funktionsnedsättning är det ofta motivationen som avtar på grund av att omgivningen inte anpassats. Med den tekniska utvecklingen de senaste åren har nya möjligheter att kompensera skapats och därm,ed möjligheten att behålla motivationen och kanske förstärka den.
Denna film handlar inte specifikt om individer med funkitionshinder, men berör det i allra högsta grad.
Filmen är hämtad från UR
Författaren Lena Kallenberg föreläser
Vägen till barns läsning går i stor utsträckning via föräldrarnas läsvanor. Samtidigt läser LO-medlemmar generellt mindre än andra grupper.
På bokmässan i Göteborg, hösten 2010, talade bibliotekarien Rebecca Bachmann och författaren Lena Kallenberg om arbetet med boken på arbetsplatsen och det samarbete som kommit tillstånd mellan flera fackförbund, ABF, Sveriges Författarförbund och Svensk Biblioteksförening.
Det handlar om läsbefrämjande verksamhet och här presenterades också en undersökning om arbetsbiblioteken. Rapporten heter Världens utmaning eller hopplöst fall? – en lägesrapport om arbetsplatsbibliotek i Sverige år 2010. Den är skriven av Nina Frid och finns i pdf-filen här intill.
Här hittar du Nina Frids avhandling Arbetsplatsbibliotek_NY-1
När ”Myndigheternas skrivregler” gavs ut första gången, 1991, var den ett efterlängtat redskap för den offentliga förvaltningen. Gemensamma basskrivregler för staten var ett förslag från Språkvårdsutredningen redan 1985 i rapporten Klarspråk – en grund för god offentlig servic (Ds C 1985:3). På regeringens uppdrag tillsattes sedan en arbetsgrupp, som utarbetade den första upplagan av Myndigheternas skrivregler.
Sex upplagor senare har en del förändrats, både i skrivreglerna och i myndighetsstrukturen. Numera finns en myndighet med ansvar för att bedriva språkvård: Institutet för språk och folkminnen. Institutets avdelning Språkrådet blir därför en naturlig förvaltare av den offentliga förvaltningens gemensamma skrivregler, från och med nästa upplaga.
I denna upplaga har några nödvändiga justeringar gjorts, bl.a. i avsnitt 4.2.2 om ska eller skall, 5.3 om stor eller liten bokstav i myndighetsnamn, 5.6 om liten bokstav i EG:s grundfördrag och 8.7.2 om initialförkortningar av partinamn. Ett nytt avsnitt om stavningen av personnamn, 1.4, har tillkommit. Avsnitt 7.1, som tar upp sär- och sammanskrivningar, är omarbetat. Adressuppgifter och litteraturlistor är uppdaterade. De ändrade rekommendationerna har utarbetats efter samråd med bl.a. riksdagens språkvårdare och Språkrådet.
Lektor Idor Svensson vid Linnéuniversitetet håller i ett projekt där man tittar på hur personer med läs- och skrivhinder använder de nya apparna. Här berättar han om olika appar och om hur projektet är upplagt. Men redan nu menar Idor Svensson att apparna revolutionerar möjligheterna och att skolor som funderar på att införa en dator till varje elev kanske ska tänka sig för och istället satsa på mobiltelefoner.
Här hittar du ingångar till flera avhandlingar om dyslexi på Linneuniversitetet
Idag går allt fler vidare till högre utbildning. En funktionsnedsättning som dyslexi ska inte innebära några hinder för högskole- och universitetsstudier och antalet studenter med dyslexi har ökat med flera hundra procent de sista två decennierna. Men hur går det för studenter som kommer till en verksamhet där man ska konsumera och producera ord? Det motsägelsefulla mötet mellan högskolan och studenter med dyslexi analyserar pedagogen Marianne Björn Milrad i en ny avhandling. 2010
– Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelse för studenternas möjlighet eller hinder att delta i högre utbildning säger Marianne Björn Milrad. I avhandlingen har Marianne Björn Milrad gjort en kartläggning av hur det ser ut på svenska högskolor när det gäller stöd till studenter med funktionsnedsättning. Representanter från högskolorna som universitetslärare och samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt studenter med dyslexi har delat med sig av sina erfarenheter.
Fonologiska svårigheter, nedsatt arbetsminne och stavningssvårigheter är typiska för studenter med dyslexi.
Självförtroendet är å andra sidan inte så dåligt hos studenterna. Idor Svensson resonerar också, utifrån de studier som idag pågår vid Linnéuniversitetet, om könsfördelningen och vad man bör kräva av utbildningsanordnare för att göra utbudet tillgängligt.
Appar kommer och går. De utvecklas och uppdateras. Dyslexiförbundet uppdaterar ständigt informationen på dyslexi.org
Här kommer du till den informationen.
Vi får ofta frågan vilket teckensnitt som är mest lättläst för personer med lässvårigheter, dyslexi.
Generellt är de vanligaste teckensnitten mest lättlästa när det gäller brödtext. Det gäller läsare i allmänhet och ingenting talar för att det skulle vara annorlunda för personer med lässvårigheter. Men det visar sig också att för personer som har en bestämd uppfattning om att ett visst teckensnitt är lätt, så blir det också lättare att läsa med det. Och tvärt om. Anser man att ett teckensnitt är svårläst så bir det svårare att läsa.
Hur som helst vet vi att andra saker oftast är betydligt viktigare för denna målgrupp. Radavståndet ställer ofta till rejäla problem, då personer med dyslexi ofta har svårt att gå från höger marginal och hitta in på rätt rad till vänster. Det behövs alltså lite större radavstånd än vanligt, utan att för den skull splittra upp textens helhetsintryck.
Radlängden är en annan sak som ställer till svårigheter. Långa rader gör det svårare att hitta tillbaks till rätt ingång på raden.
Slutligen vet vi att många med dyslexi får lättare att läsa om kontrasterna inte är för skarpa. Svart mot vitt blir tröttande och har förklarats med att minnesbilden av ett ord inte försvinner tillräckligt snabbt när man flyttar till nästa. Det blir en dubbelbild som är distraherande. En svag toning på bakgrunden är för dessa personer till stor hjälp eftersom ”bilden” inte blir lika dominant. En del brukar lägga en färgad plasthinna över papper de ska läsa. På webbportalen dyslexi.org har man därför en liten toning på bakgrunden och möjlighet att själv anpassa till andra färger.
Men teckensnittet är ofta förekommande i diskussionen och därmed också förslag till vad som är bäst. I Holland har man taqgit fram ett förslag som presenteras här.
På webbplatsen studiostudio.nl kan man läsa mer om typsnittet dyslexie. De arbetar för att göra internationella versioner.
Här kommer mer text….
Stefan Johansson är tillgänglighetsexpert, med många års erfarenhet av hur man kan tänka kring begriplighet. Han arbetar på företaget FunkaNu. och har i olika försökj testat vad det är som gör att besökare kan ha svårt att förstå innehållet på en webbsida. I denna film, som är ett sammandrag av en mycket längre genomgång, ger han konkreta exempel på var det kan haka upp sig och vad man därför bör tänka på.