Här föreläser han om webbsidor och vad som gör att informationen inte alla gånger når fram. Han gör också en kalkyl på vad det kostar företag och myndigheter att informera vioa olika medier.
Begriplig information?
Public Servicedagen 2011
Under dagen togs måna infallsvinklar upp kring TV och radio i förhållande till nya medier som spel och facebook. Debatten gick hög, men alla var i grunden eniga om att vi står inför helt nya vägar att ta till oss informatikon och kunskap. Att envägskommunikationen inte längre räcker och att vi inte riktigt vet vad som väntar bakom hörnet.
Den holländske framtidsspanaren Vincent Everts, höll ett av föredragen. Han uppdaterade åhörarna om den senaste mobila tekniken, internet och dess påverkan av människors konsumtionsmönster. Everst slog fast att mobilen blir fjärrkontrollen i våra liv och att de fasta datorerna redan år 2014 kommer att passeras av de mobila klienterna.
Det är fascinerande och skapar möjligheter, inte minst för dem som har någon form av kognitivt eller språkligt funktionshinder. Men skapar det också problem? För att avgöra det måste man kombinera entusiasmen för det nya, med kunskaper om hur människor med och utan funktionshinder fungerar.
Så blev den dyslektiska begåvning ett hinder, när texten – som kräver att man snabbt kan koppla bokstaven till ljudet för bokstaven – infördes. Kanske är också intresset för koncentratins- och uppmärksamhetsproblem – ADHD – ett resultat av den ”ickestruktur” Internet medfört.
En annan fråga är vad det innebär att människan väljer minsta motståndets lag, som mediaforskaren Katarina Graffman menar i filmen här ovanför. Vi vet att kunskap utvecklas genom att man tar utmaningen mot det som är svårt. Vi vet också att man måste läsa texter som ligger lite över den egvna förmågan, för att behålla och utveckla den läsfärdighet vi har. Vi måste alltså ta utmaningen och kanske vi måste uppmanas eller pressas till det.
Och! Detta gäller oss alla, oavsett om vi har någon form av kognitivt eller språkligt funktionshinder, eller ej.
Entusiasm i all ära, men med eftertanke.
Datorer till alla elever
Satsningen började år 2005 och har byggts upp successivt. Både lärare och elever måste vänja sig och man har gått steg för steg. I år – våren 2011 – är alla lärare och elever på gymnasiet med. Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet diskuterar med några utvecklingsledare, en logoped och och en specialpedagog på gymnasieförvaltingen hur de ser på satsningen.
Samtal om kognition, språk och standarder
Blinda och synskadade har länge varit med i internationellt standardiseringsarbete. Därför är det idag en självklarhet att bilder som visas på ofentliga webbsidor ska ha en alttext. En text som förklarar vad bilden föreställer. Men det är inte lika självklart att man ska förstå vad det står eller hur man ska hitta det man söker. Det är ett arbete som behöver utföras och här resonerar specialpedagog Anita Hildén från medieprojektet med Hans persson som nu doktorerar kring tillgänglighet i förhållande till vårt sätt att tänka.
Samtal om brukarmedverkan och iterativt arbetssätt
Framgångsrika arbetssätt, när man vill utveckla teknik, webbsidor och information, tar sin utgångspunkt i personer med olika typer av svårigheter. Det menar Hans Persson som snart doktorerar på temat tillgänglighet. Ett exempel är kaffebryggaren som utgick från äldre med nedsatt förmåga att hantera kastrull och vatten. Nu använder alla kaffebryggaren.
Arbetssättet, att under hela utvecklingsprocessen ha med personer med egna erfarenheter, kallas iterativt arbetssätt. Specialpedagog Anita Hildén från medieprojektet och Hans Persson är eniga om att en kommun har tillgångar i daglig verksamhet, komvux och andra verksamheter, där personerna finns som kan vara med och testa.
Läsning och skrivning – en oundviklig del av yrkesarbete
Bild:Clipart
Anna-Lena Eriksson Gustavsson har studerat de krav arbetslivet ställer på människors skriftliga kompetens och hur dessa hanteras av den enskilde individen. Studien är från 2003 men mycket av det hon säger är lika aktuellt idag som då. Hela artikeln finns i filen. Här kommer sammanfattningen:
Det råder inga tvivel om att läsning och skrivning är en del av det dagliga arbetet. Studien visar dock att deltagarna inte var medvetna om betydelsen av läs- och skrivförmågan innan de kom ut på arbetsmarknaden. De var inte heller medvetna om omfattningen och nivån på de krav som ställdes på den skriftspråkliga kompetensen.
Ett annat resultat är att läs- och skrivsituationer och läs- och skrivkrav i arbetet har ökat i omfattning och i nivå under de år de varit yrkesverksamma. Arbetslivets utveckling och förändring leder till nya arbetsuppgifter, som i sin tur ställer nya krav på läs- och skrivförmågan. Detta är en ständigt pågående process. Ett exempel på detta är att manuella arbetsmoment förändras med hjälp av dator- och robotteknik. Exempelvis berättade en deltagare att hans manuella lackeringsarbete ersattes av arbetsuppgifter som innebar övervakning av en datorstyrd lackeringsprocess.
Ett viktigt resultat av studien är kunskapen om de handlingsstrategier som industriarbetarna använder för att möta de dagliga läs- och skrivkraven. De använder både så kallade undvikande och bearbetande strategier och en del av dessa har utvecklats redan under den första läs- och skrivträningen i grundskolan. Tidiga upplevelser av att läsning och skrivning är svårt finns ofta kvar ända upp i vuxen ålder.
Även om läs- och skrivutvecklingen är en livslång utvecklingsprocess visar resultaten på betydelsen av att varje individ, i ett tidigt skede av sin skriftspråksutveckling, måste få tydlig och välstrukturerad handledning, för att på ett konstruktivt och kreativt sätt kunna använda skriften under utbildning, arbete, på fritid och som medborgare i ett demokratiskt samhälle, hela livet. Den upplevelse av begränsning och hinder för utveckling, på grund av en låg läs- och skrivförmågenivå, som flera av studiens deltagare beskriver, främjar inte individens välbefinnande och möjligheter att aktivt använda sina förmågor och utvecklas vidare i olika avseenden.
Studier av gymnasieelevers behov av fortsatt handledning i läsandets och skrivandets konst, och också deras upplevelser av och uppfattningar om läsningens och skrivningens roll i studier och i ett kommande yrkesliv, ser jag som viktiga forskningsuppgifter i framtiden.
Skriften är ett nödvändigt redskap i dagens samhälle, och läsning och skrivning är en del av livet. Kunskap om hur vi på bästa sätt ska utveckla en god läs- och skrivförmåga och möta livets läs- och skrivkrav är grunden för individens välbefinnande och samhällets fortsatta utveckling.
Vad är läs- och skrivsvårigheter – språk och tanke
Bild: Clipart
Vad är lässvårigheter?
Lässvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Det gemensamma för dem som har svårt att läsa, är att de har svårt att tillgodogöra sig textbaserad information; kunskapen i böcker och tidningar, informationsbrev, reklam och läromedel. Svårigheterna gäller såväl tryckt som IT-baserad text.
Konsekvenser av lässvårigheter
För en person som har lässvårigheter blir ofta möjligheterna att välja studieväg och yrkesbana utifrån intresse begränsade. Deltagandet i samhällslivet kan också påverkas negativt. Ytterst blir då lässvårigheterna ett hot mot det demokratiska systemet, eftersom en stor grupp av befolkningen står utanför.
Vem har lässvårigheter?
Lässvårigheter förekommer hos många grupper. Förståndshandikapp är vanligen förenat med lässvårigheter. En grupp som alldeles uppenbart kan ha svårt att läsa, utgörs av de som är synskadade och helt enkelt inte ser texten. Man kan också ha lässvårigheter för att man läser på ett språk som inte är ens modersmål. Döva som kommunicerar med teckenspråk brukar ha problem med svenskan – de hör inte ljuden som vi representera med bokstäver i alfabetisk skrift. Svenskan är helt enkelt inte deras modersmål. Många
människor har dålig skolunderbyggnad och läser inte tillräckligt bra för att klara av de stora krav på läsfärdighet som ställs på oss idag. Extremfallet av detta är analfabetism, när man inte fått möjlighet till skolgång. Det händer också att man tappar sin läsförmåga efter stroke, vid afasi. Till sist kan lässvårigheter bero på att man har en medfödd funktionsnedsättning som
gör det svårt att läsa och skriva – utan något samband med begåvning i övrigt och utan förekomst av andra funktionsnedsättningar. Detta kallas dyslexi och finns hos 5 – 8 % avbefolkningen.
Dyslexiförbundet har – bland annat i projektet *Språka loss * som drevs under åren 1999-2003 – främst fokuserat på personer med läs- och skrivsvårigheter som inte beror på utvecklingsstörning, syn- eller hörselskador. Det betydde på intet vis att de andra grupperna skulle vara oviktiga – tvärtom. Men behoven hos målgrupperna varierar och alla skulle förlora på det om vi behandlade läsarna som en enhetlig samling och utgick från något slags ”genomsnittsbehov”.
Hur visar sig lässvårigheter?
Svårigheter att känna igen ord, med den säkerhet och snabbhet som kännetecknar en ”normal-läsare”, är vanligt bland personer med lässvårigheter. Man brukar säga att själva ordavkodningen är ovanligt mödosam. Väldigt mycket energi går åt till att dechiffrera texten
för att komma åt innehållet och man får inget ”flyt”. Ord som ”dela” och ”leda” kan förväxlas och en del har svårt med riktningar: ”bra” kan bli ”dra”. Ett annat vanligt problem för många som har lässvårigheter/dyslexi, är att de har svårt att följa raderna i texten. Man kommer in på den rad man redan läst eller en rad för långt ner.
För att innehållet i det man läser ska verka rimligt, måste man då ta om textstycken många gånger. Det i sin tur gör läsningen tidsödande. Är man student och har lässvårigheter, hinner man kanske inte med allt material man borde läsa. Riktigt svaga läsare kan ha blivit så vana vid att text inte är begriplig, att de passivt läser vidare – utan att förstå. Ordförrådet är en del av språket som fortsätter att utvecklas under hela vår livstid. Det är visat
att de flesta nya ord vi lär oss efter högstadieåren tillförs via läsning och inte genom samtal. Det betyder att den som läser lite riskerar att få ett begränsat ordförråd, vilket fungerar som en broms vid läsning av ny text. En negativ spiral uppstår således lätt; lika lätt som en positiv lässpiral skapas hos dem som läser utan svårigheter.
Lässvårigheter kan komma att dominera hela självbilden hos en person. För att hantera situationen utvecklar många ett undvikandebeteende, där livet inrättas efter lässvårigheterna. Som på en snitslad bana försöker man ta sig runt alla sammanhang, där man måste läsa – man låter bli att söka ett lockande jobb, man ber någon annan göra ärenden åt sig, man tackar nej till föreningsuppdrag och slänger myndighetsbrev oöppnade. Inte för att man är ointresserad, utan för att undgå förnedring. … och nu då?
Forskare har visat att lässvårigheter/dyslexi ibland är förenat med talanger utöver det vanliga inom andra områden – kreativ fantasi, konstnärlighet, sinne för teknik och konstruktioner. Det är en utmaning för ett samhälle, som är så uppbyggt på skriftlig kommunikation som vårt, att upptäcka och tillvarata dessa sidor.
Utvecklingsstörning är i grunden inte en språklig funktionsnedsättning. Det är mer en fråga om tänkandet. Att med utgångspunkt från sina sinneserfarenheter ordna sina upplevelser till en verklighetsuppfattning. Den som har en utvecklingsstörning kan alltså vara stark på det personer med dyslexi har svårt för och tvärt om.
På samma sätt kan man titta på koncentrationssvårigheter/ADHD, afasi, och andra specifika förmågor och oförmågor. Den stora utmaningen
Den stora utmaningen är därför att försöka skriva text, men också att presentera textens innehåll, på ett sådant sätt att personer med skiftande förutsättningar kan ta del av den.
Den stora utmaningen är att förmedla ett budskap så att så många som möjligt kan ta del av tankarna. Kunskap om vårt språk och vårt tänkande är därför central baskunskap för alla som arbetar med informationsspridning och teknikutveckling.
Språkförmåga
Bild: Clipart
Rätten till ett språk är en fråga om demokrati.
Det är med språkets hjälp vi omsätter det vi observerar till tankar. Därigenom skiljer sig språket från övrig kunskap och kompetens. Det är inte ett ämne vid sidan av andra i skolan, utan grunden för vår uppfattning av omvärlden och oss själva.
Att sätta ord på sina erfarenheter är en mänsklig aktivitet, som har både biologiska och kulturella aspekter. Vi fick för 200 000 år sedan en platt bröstkorg, vilket de flesta apor inte har. Det gav oss förutsättningen att kunna prata och gå samtidigt. Adamsäpplets placering blev också en annan, vilket gjorde att vi kunde få fram orden. Slutligen växte pannloberna kraftigt. Den del av hjärnan som är central för att vi ska kunna organisera upp tillvaron, vilket krävs för att kunna formulera en sats.
Vi får intryck av omgivningen, som vi omsätter till tankar, med hjälp av ord och satser, som vi testar riktigheten i genom att delge andra våra slutsatser. Denna process är individuell. Oavsett om vi har någon funktionsnedsättning, eller ej, så måste vi själva göra denna loop. Det är därigenom vi formar oss själva och får ett ”jag”.
Språket är alltså centralt, inte bara för kommunikationen, utan också för vår självbild.
Men det räcker inte med rätt förutsättningar. Vi skaffar oss också språkvana. Erfarenhet gör att vi kan bli flexibla i vår användning av språket. Även personer med dyslexi, ADHD, utvecklingsstörning eller andra språkliga och kognitiva funktionsnedsättningar utvecklar dessa förmågor. Men det kan ske i en annan takt och på lite annorlunda sätt.
Ska man åstadkomma begriplig information och tillgängliga medier bör man känna till mottagarens förutsättningar. Om individen har svårt med abstrakt tänkande, kan man behöva ge konkreta exempel. Har han eller hon dyslexi, kan den intellektuella förmågan många gånger vara hög, men förmågan att läsa rätt nersatt. Har individen koncentrationssvårigheter /uppmärksamhetsproblem ADHD så kan förenklingar i intellektuellt hänseende få motsatt verkan.
Det är alltid fel att språkligt krångla till ett enkelt innehåll. Men om det som ska förmedlas är svårt, så är det inte möjligt att trolla bort svårighetsgraden, genom att hålla sig till ”enkla” ord och uttryck. Innehållet kanske istället ska berättas på olika sätt, så att individen får en bredare förståelse. Det kan berättas med andra medel än med skrift. Man kan som IKEA rita handledningar.
Logopederna Ulla Föhrer och Eva Magnusson har djupintervjuat 40 personer med dyslexi och liknande svårigheter.
Välkommen till en värld med oanade möjligheter – Design För Alla Testet
Design för Alla-testet lanserades på Konstfack i Stockholm den 18 sept 2011. Tillsammans med företagare, designers, politiker och andra intressenter firades att Design för Alla-testet nu sett dagens ljus. Nu finns det tillgänglig för alla.Testet har kommit till i samarbete mellan Handikappförbundet, Unicoum – Nordisk Design för Alla Center och Allmänna Arvsfonden.Under lanseringsseminariet presenterade professor och initiativtagaren Lena Lorentzen testet.I filmen berättar hon och andra om vilka möjligheter företag och produktutvecklare kan dra av Det.
Christer Eriksson, som i 30 år utvecklat gym-redskap, berättar vad testet betytt för deras utveckling. Hans genomgång handlar om fysisk tillgänglighet, men testet kan lika bra användas för att utveckla merier och information.
– Jag ser vår metod som en genväg till innovativa lösningar. Det är ett enkelt verktyg som alla kan använda, även de som inte har tidigare erfarenheter av att arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Vi hoppas att användandet av testet gör att företag och designer tänker mer i termer av inkludera och får upp ögonen för de positiva möjligheterna som finns i form och funktion när man jobbar tätt ihop med användarna, säger Lena Lorentzen.
Testet kommer att vara gratis att använda och finnas tillgängligt i början av oktober på webbplatsen som vi länkar till här.
Om text på webben
Man ska ha luft och korta stycken för att behålla läsarens intresse på en webbsida. Tomas är journalist, författare och föreläsare.