Begriplig samhällsinformation

Regering och riksdag hade i början av 2000-talet som mål att Sverige skulle vara tillgängligt år 2010. Även offentlig information skulle vara tillgänglig för alla. Men så blev det inte. Även om många myndigheter, landsting och kommuner genomfört insatser som förbättrat situationen så återstår mycket att göra.

I många verksamheter kommer ofta problemen med otillgänglig information i skymundan av att man har haft större fokus på bristandefysisk tillgänglighet. En kommun som vinner pris för att de förbättrat gatumiljöer och entréer till byggnader kan fortfarande ha en webbsida som är otillgänglig.

Afasiförbundet som står bakom projektet har gått samman med fyra organisationer för att under söka hur man på ett systematiskt sätt kan förenkla samhällsviktig information. De organisationer som medverkat i projektet har medlemmar som, av olika anledningar, har mycket svårt att hantera information.

Den bild organisationerna har är att mycket av inf ormationen helt enkelt inte fungerar. Istället för att bara kritisera ville vi bli mer konstruktiva och delaktiga i att förbättra situationen. Vi tror att de brister som finns enklare kan rättas till om den offentliga sektorn får hjälp att förstå hur de ska göra samhällsviktig information mer tillgänglig.

Projektet har drevits av Afasiförbundet tillsammans med följande organisationer:

    • Afasiförbundet
    • Dyslexiförbundet, FMLS
    • Föreningen för barn, ung och vuxna med utvecklingsstörning, FUB
    • Riksförbundet Attention
    • Sveriges Dövas riksförbund

Resultat för olika grupper.
Generellt kan vi se att projektets användartester visar att det finns stora variationer inom varje grupp. Personlig läggning, kunskap och tidigare erfarenheter är viktigare faktorer än funktionsnedsättningen. Motivation gör ibland ” det omöjliga möjligt”. Det gör att personer som har mycket svårt att förstå nästan all information kan ha ganska lätt att förstå lika svår information inom ett ämnesområde de är mycket intresserade av. ”Om jag är intresserad är det inga problem”. (Kvinna med afasi,35år)

Vi kan också se vissa generationsskillnader samt att det kan vara skillnad om man är nyskadad eller fått sin skada/nedsättning för länge sedan (personer med afasi). Att slippa läsa uppskattas av många – men långt ifrån alla. Personer som av olika skäl har svårt att läsa undviker gärna situationer där de behöver läsa.

Finns det ett alternativ till texten så vill många gärna använda sig av det alternativet. Men vi ser också många exempel på personer som har stora lässvårigheter. I princip alla testdeltagare, såväl kontrollgrupp som de med stor läsproblematik, förstod ochuppskattade den allra enklaste texten bäst, texten enligt konceptet lättläst svenska. ”Nu blev det ju mycket bättre (skratt)!” (Kvinna med afasi, 35 år)

För målgruppen personer med dyslexi ser vi i användartesterna att det första intrycket när testpersonen tittar på en text är viktigt för hur personen sen klarar att ta till sig informationen, det vill säga, ser texten enkel eller svår ut, lång eller kort, tät eller luftig? En tolkning kan vara att en del av testpersonerna har dåligt självförtroende när det gäller att läsa.

Vi ser också att speciellt den här målgruppen har stor nytta av begripliga sammanfattningar om de måste läsa texter men att många välkomnar alla alternativ till text eller vill kunna se både film och text. ”Jag föredrar film framför text och ljud, ja hellre läsa en lyssna”. (Kvinna, 26 år)

I testerna var det en långsam process att läsa, många ljudade sig igenom texterna ”Det tar väldigt lång tid för mig att läsa”. (Kvinna, 26 år) Sammanställningen av användartesterna visar att

    • målgruppen personer med dyslexi är den grupp som tydligast klassar alla andra format som bättre än text: ”Jag ser mycket hellre film än läser texter. Även att lyssna är bättre än att läsa”. (kvinna, 24 år) 
    • detta är den enda målgruppen som föredrar teckning som informationsformat ”Man vet ju mer med bilder”. (Kvinna, 53 år

Personer med utvecklingsstörning
Det här är en målgrupp som har svårt med samhällsinformation. Projektets tester visar att nästan inget blir så begripligt att testpersonerna klarar att besvara kontrollfrågor na korrekt

Det här är också en målgrupp som kraftigt överskattar hur lätt något är. ”För mig är inget svårt”. (kvinna, 52 år)

Vi ser också att det är en grupp som faktiskt har utvecklat individuella och smarta sätt att hitta på webben, exempelvis att använda bildsökningar.

Sammanställningen av användartesterna visar att:

    • målgruppen personer med utvecklingsstörning skattar originaltexten som enklare än övriga målgrupper
    • film och ljud fungerar bäst för att förmedla information till den här gruppen ”Det är trevligt att lyssna”. (man, 48 år

I rapporten finns också övriga målgrupper redovisade.

Rapporten finns här: slutrapport_begriplig_samhallsinformation_0

Modell över projektet.

Modell för hur begriplig samhällsinformation kan tacklas

Portalen dyslexi.org får nytt utseende

Torbjörn Lundgren och för Ester Hedberg samtalar om hur sajten  fungerandemedier.se. (och dåtidens dyslexi.org) fick sitt utseende. Det var ett framsynt sätt. Videon är från 2010. 

Portalen var en del i ett större projekt, där Dyslexiförbundet FMLS, och FUB – för barn och vuxna med utvecklingsstörning, utvecklade kunskapen om mediers tillgänglighet.

Ett åttiotal av Dyslexiförbundets medlemmar skapar material och byggde lokala hemsidor på portalen som var en del av förbundets hemsida. Den portalen utgick från förbundets målgrupp – personer som har svårt att tillgodogöra sig längre texter på traditionellt sätt trots normal intellektuell förmåga i övrigt.

En motsvarande portal – fubkoll.se – drevs inom projektet av medlemmar från Riksförbundet FUB. Den portalen vände sig till dem som har intellektuella svårigheter och inte kan läsa. Du finner mer om FUBkoll i sökorden här nedanför.

Syftet med de två portalerna var att utforska vad målgrupperna har för behov. Hur mycket man kan lösa för båda grupperna gemensamt på ett övergripande sätt, och vad som skiljer i behoven.

Vi som tog initiativet till www.fungerandemedier.se och nämnda delprojekt samarbetar också med andra och vi vill engagera fler.

Utan Arvsfondens stöd skulle detta arbete inte kunna utföras och portalen www.fungerandemedier.se skulle inte finnas.

Allmänna Arvsfonden finner du här

Om tidningsläsning

Bild på boken Myter och sanningar om läsning

Docent Jana Holsanova berättar att vi inte scannar av ett uppslag i tidningen och sedan läser, utan att vi hela tiden varvar scanning och djupare läsning. Tidningsläsning skiljer sig alltså ganska ordentligt från läsning av till exempel en roman. Det är också så att läsare beter sig olika. Det gäller inte bara personer med  lässvårigheter. För en del är det svårare att läsa tidningar än annan litteratur.

I filmen visas uppslag ut Janas Holsanovas bok Myter och sanningar om läsning. Ett tack till Norstedts förlag/Språkrådet som gett oss rätten att vis dem och till Jens Tärning, Norrköpings Tidnignar, som stått för princip och illustration.

Till: Jana Holsanovas sida

Begriplig samhällsinformation – ICE – In case of emergency

ICE är ett viktigt nummer som man lägger in i sin mobiltelefon. I projektet Begriplig samhällsinformation har detta presenterats på olika sätt.

Genom att leta upp ICE-kontakten kan räddningspersonal komma i kontakt med nära anhöriga även om den person de ska hjälpa för tillfället inte är kontaktbar. Informationen finns på många webbplatser. Projektet hittade den på landstings- och kommunwebbplatser, samt på en del nationella sjukvårds- och kriswebbplatser.

Utöver den ursprungliga originaltexten producerade projektet:

    • Bearbetad ”begriplig” text
    • Lättläst text Dessa finns, tillsammans med originaltexten, i pdf-filen. Därutöver producerades
    • Film
    • Animation (flash)
    • Teckenspråk Dessa finns i filmfönstret (flashfilmen är här omgjord till vanlig film.) Slutligen producerades ljudbeskrivningar.
    • Inläst ljud (Högtalarikonen)
    • Syntetiskt ljud Diagrammet visar skillnaden mellan originaltext och film.

Överst personer med utvecklingsstörning, sedan döva, Dyslektiker, afatiker, NeuroPsykiatriska Funktionsnedsättningar coh slutligen kontrollgruppen.

Samtliga grupper tyckte att filmen var betydligt enklare att förstå än texten – även kontrollgruppen.

Se vidare: http://www.funkanu.se/Projekt/Begriplig-samhallsinformation/

ICA Jerry – med Mats Melin

Att synliggöra personer med funktionshinder är en viktigt attitydförändring. Fördomar finns hos betraktaren. ICA-reklamen, där praktikanten Jerry uppträder, sätter fokus på detta. För att förstå människors skiftande förutsättningar måste vi ifrågasätta våra egna föreställningar. Det gäller i vardagen, men också om man vill skapa begriplig information och kommunikation.

Man måste frigöra sig från schablonbilder av den tänkta målgruppen. Framgångsrikt arbete med begriplighet bygger på att man inhämtat en nyanserad bild av dem man vill kommunicera med.

Internationell klassificering av funktionstillstånd (ICF)

Skriftens framsida

Skriftens framsida

Grunden för modern syn på funktionshinder finns i ”Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa”.

Dokumentet är framtaget inom Världshälsoorganisationern WHO. Man nöjer sig där inte med att ställa en diagnos, utan går vidare och ser på hur individens olika kognitiva förmågor. Detta ledde år 2000 till propositionen Från patient till medborgare, ett synsätt som också finns i FN:s olika dokument där man säger Ingenting om oss utan oss.

Klassifikationen ICF finns i två versioner. En fullständig och en som inte går på djupet i detaljnivå.

Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. Eller som Socialstyrelsen uttrycker det på sin sida:

Syftet med ICF är att

    • ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer
    • skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder
    • möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid
    • skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.

Dyslexiförbundet och här på fungerandemedier.se håller vi oss till detta synsätt. Vi ser alltså ordet funktionsnedsättning som väsentligt i det samhälleliga samtalet och avvisar ordet funktionsvariationer som en del föredrar.

Du hittar de två versionerna av ICF och Socialstyrelsens beskrivning här

Här en lite längre text om ICF:

Funktioner i stället för diagnoser

Av tradition grupperas personer, som har speciella svårigheter i förhållande till omgivningen in i olika diagnoser. Så utvecklades IQ-tester för att kunna förutsäga vilka barn som inte skulle klara skolans krav. Indelningen i diagnoser utgår alltså från samhällets behov av underlag, för att kunna besluta om resurser.

Att mäta en individ utifrån det som anses ”normalt” blev i praktiken ett sätt att exkludera dem som hade specifika förutsättningar. De var inte normala!?

Vi alla fungerar sinsemellan lite olika. Det varken kan eller vill vi förändra. Man är den man är. Tankefelet när man utvecklade IQ-testerna var att man inte ifrågasatte skolans arbetsformer.

Om man istället lägger ”normalitetsbegreppet” åt sidan och säger att vi alla är unika, att vi alla har olika uppsättningar av kognitiva funktionsner – att en del av oss blir konstnärer, medan andra blir språkvetare, uppfinnare eller byggnadsarbetare. Då måste vi veta mer om var och ens kognitiva förutsättningar och anpassa omgivningen därefter.

Diagnoser bygger alltså på kluster av funktionella nedsättningar. Men genom att gå djupare och se till individens funktionella förmågor och oförmågor – till styrkor och svagheter – då får vi en bättre förståelse av hela problemet.

Lösningen på en persons nedsatta förmåga visar sig då ofta inte ligga i att förändra individen, utan att förändra omgivningen. Ofta blir resultatet bättre även för dem som inte har specifika nedsättningar.

Alla människor har en uppsättning funktioner som påverkar vår förmåga att manövrera i tillvaron. Våra förmågor är inte statiska. Vi har fallenhet för det ena eller det andra, men vi kan också träna upp enskilda funktioner. Det mest praktiska är att ha en stark funktionell förmåga på ett område och att få total uppbackning från omgivningen för att ytterligare utvecklas.

Världshälsoorganisationen (WHO) har utifrån detta sätt att se på frågan arbetat fram ett system (ICF) som erbjuder “en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa”. Det arbetet började redan på 1980-talet och resulterade på 2003 i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Ordet “handikapp” utrangerades ur vårt språkbruk, genom ett formellt beslut på Socialstyrelsen.

I ICF beskrivs människan funktionstillstånd utifrån att alla människor har funktionella förmågor. En nedsättning i en förmåga kan saknas, vara lätt, måttlig, svår eller total. Individens möjligheter bedöms sedan utifrån följande fem kriterier:

Positiva termer                                         Negativa termer

    1. Kroppsfunktioner                             Funktionsnedsättningar
    2. Kroppstrukturer                                Strukturavvikelser
    3. Aktivitet                                                Aktivitesbegränsningar
    4. Delaktighet                                         Delaktighetsinskänkningar
    5. Omgivning som underlättar       Omgivning som hindrar

Kroppsfunktioner är våra fysiologiska funktioner, inklusive vårt sätt att tänka (våra psykologiska funktioner)

Kroppsstrukturer är vår kropps anatomiska delar – organ, lemmar och vår hjärnas olika delar

Aktivitet är den uppgift, eller handling, som en person förväntas utföra här och nu.

Delaktighet är personens möjlighet att själv påverka sin livssituation

Funktionsnedsättningar respektive strukturavvikelser är betydande avvikelser, eller förlust, i kroppens funktion eller struktur

Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid genom- förande av aktiviteter (ofta orsakad av att omgivningen inte anpassats efter individens förutsättningar)

Delaktighetsinskränkningar är när en person inte själv ges möjlighet att påverka sin situation

 

Omgivningsfaktorer är den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning, i vilken människor lever och verkar (här ingår också den pedagogik personen erbjuds.)

Man kan se detta som en helhetssyn på människan. Vi omsätter våra färdigheter när vi förflyttar oss i tid och rum. Problem löser vi med våra exekutiva funktioner, alltså med våra förmågor att planera tid, ta initiativ, övervaka våra handlingar, planera och organisera. Att förstå antal, siffror, språk och att kunna läsa text hör också till de kognitiva förmågorna.

Svårigheter med någon av dessa funktioner kan bero på kognitiva funktionsnedsättningar. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan till exempel ha ADHD, afasi, autism, demens, dyslexi, förvärvad hjärnskada, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning.

Under studieavsnittet talade vi om att kognition är en tankeprocess, att vi tar emot information, bearbetar den och bestämmer hur informationen ska användas. Vi använder sedan vårt minne för att lagra, hämta och bearbeta upplevelser, erfarenheter och färdigheter.  Under de följande studieavsnitten har vi talat om olika diagnoser.

I detta sista studieavsnitt ska vi diskutera vad som kan vara gemensamma svårigheter. Hur vi kan undanröja och underlätta för den som har svårt att:

    • förstå abstrakta saker
    • minnas
    • planera
    • lösa problem
    • förstå språk
    • läsa
    • skriva
    • organisera saker
    • orientera sig
    • koncentrera sig
    • komma igång med saker
    • avsluta något

Om man på förhand löser bedömer och åtgärdar rätt område, så kommer deltagarna troligen att fungera bättre. Det kommer förhoppningsvis att vara till hjälp även för deltagare som inte har några egentliga funktionsnedsättningar, men där någon funktion inte tillhör deras ”starka sidor”.

Att misslyckas med att begripa lagtext

Bild: Clipart

Varför måste lagtexterna vara begripliga för medborgarna och vem skrivs de egentligen för, frågar Margareta Westman. Hennes text visar hur viktigt sambandet är mellan läsaren, som uttolkare och texten.

Margareta Westman var professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden från 1985 till sin bortgång år 2000.

Denna text publicerades första gången i tidskriften Språkvård 1981 och senare i boken Språkets myller (Norstedts ordbok). Hennes efterträdare som föreståndare för Språknämnden, Olle Josephson, samlade där ett antal av de artiklar hon skrivit. Vi publicerar texten med godkännande av redaktionen för Språkvård och Norstedts ordbok.

Här nedanför finns artikeln

Att-misslyckas-med-att-begripa-lagtext.pdf (tempprojektbegripligtext.se)