Projektet Orden på jobbet har varit på Transportarbetareförbundets kongress i Örebro för att presentera projektet.
Den 5 juni,2017 presenterades Dyslexiförbundets Arvsfondsprojekt Orden på jobbet på Transportarbetareförbundets kongress i Örebro. Vi, ordförande Bengt-Erik Johansson, biträdande projektledaren Victor Estby och Begripsam AB:s Tommy Hagström, fick möjlighet att stå på scenen och under en halvtimme presentera projektet inför hela kongressen. Vi passade på att visa projektets första informationsfilm om att läsa, skriva och hantera siffror på arbetet. Både vår presentation, projektet och filmen fick mycket beröm. Transportarbetareförbundet finns representerat i projektets referensgrupp och har ett stort engagemang i frågor om läs- och skrivsvårigheter.
Vi fick kontakt med flera aktiva transportare när vi under resten av dagen delade ut information om projektet, förbundet och om dyslexi och dyskalkyli. Och många exemplar av tidningen Läs & Skriv gick åt. Här medverkade även förbundets nya projektkoordinator Janet Eltebo. Flera stycken var intresserade av att bli ambassadörer för projektet. Tommy Hagström, som ingår i projektets forskningsteam, intervjuade en rad personer med funktionsvariationer och fick omfattande enkäter ifyllda. På eftermiddagen lämnade vi kongressen med ny energi
Orden på jobbets ambassadörer. Från vänster: Mige Lundahl, Helsingborg, Ulrika Ekman, Västerås, Peterr Smoljar, Dalarna, Lars Jusonius, Lysekil, Lena Andersson Ljusdal, Fredrik Johansson Göteborg samt Eva von Bahr Malmö. Bild Ylva Bjelle.
Orden på jobbet höll måndagen den 27 november en mycket uppskattad konferens.
Sju av Orden på jobbets ambassadörer fanns på plats. De kommer från Dyslexiförbundet runt om i Sverige. Till våren drar de igång studiecirklar om dyslexi och dyskalkyli i arbetslivet tillsammans med ABF ute i landet.
I konferensen deltog även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är ett samarbete, som vi verkligen vill utveckla. Inte minst inför arbetet med den handlingsplan som projektet ska ta fram. Här ska vi samla kunskap och verktyg till arbetsgivare.
Fackförbunden Kommunal, Transport och IF Metall var med på konferensen. De mobiliserar nu för att sprida kunskap om Orden på jobbet och studiecirklarna i sina respektive förbund.
Projektledningen: Bengt Erik Johansson, Torbjörn Lundgren, Janet Eltebo och Ylva
Under devisen ” För ett mänskligare arbetsliv” deltofg Dyslexiförbundets arvsfondsprojekt Orden på jobbet på Personal&Chefsmässan i Kista 2016 tillsammans med ADHD på jobbet. Ett arvsfondsprojekt som Riksförbundet Attentions drev. Tillsammans ville vi lyfta Human Resources, det vill säga de mänskliga resurserna. K
Text och siffror är en arbetsmiljöfråga. Det finns många generella lösningar, som skulle förbättra arbetsmiljön för anställda med dyslexi.
För att inte behöva läsa och skriva väljer många personer med dyslexi och dyskalkyli ett yrke där man får ”jobba med händerna” eller ”med människor”. Men idag finns det inga arbetsplatser där man inte läser, skriver eller räknar.
Vi har låtit undersöka hur läsning, skrivning och sifferhantering praktiskt går till på dagens arbetsplatser. Anställda inom omsorg, transport och verkstadsindustri har djupintervjuats. Vi har gjort det i samarbete med fackförbunden Kommunal, Transport och IF Metall. Studien, som genomförts av Begripsam AB, visar att alla behöver läsa och skriva för att klara sina arbetsuppgifter. Den visar också att text och siffror flyttat från papper till skärm.
Den som sökt sig till omsorgen förväntas nu dagligen dokumentera sitt arbete. Tiden för dokumentation är lika för alla anställda, oavsett hur snabbt man kan göra det. Dokumentationssystemen saknar rättstavningsfunktion. Många skriver först i word, för att få rättstavningskontroll och klistrar sedan in sin text i systemet. Det är tidskrävande och kostsamt för både anställda och företag. Generella lösningar lyser med sin frånvaro.
Med rättstavningskontroll i systemen slipper individen lägga ner kraft på att uppfinna egna lösningar. Det skulle också vara kostnadseffektivt att förse alla system och datorer i arbetslivet med talsyntes, ordprediktion och liknande. Som generell åtgärd skulle arbetsmiljön förbättras. Programmen finns också som licenser för hela system. Men idag får anställda lösa detta själva, med den egna mobiltelefonen som arbetsverktyg.
Studien i korthet:
Det finns i stort sett inga arbetsplatser där man kan undgå att läsa, skriva och räkna
Läsa-skriva-räkna situationerna skiftar mellan yrkesgrupperna. De kan vara fragmentariska, som inom transport eller mycket dokumentation inom omsorgen.
Åtgärder är nästan alltid kopplade till en individ. Kunskapen om hur en person löst situationen, sprids därför inte till andra med liknande behov.
Individer använder egen tid och egen utrustning för att lösa brister i sin arbetsmiljö
Arbetsgivare och fack är passiva, eller frånvarande, i dessa frågor
Kollegor hjälper ofta till. Det skapas inofficiella stödsystem, ofta med arbetsledarens passiva acceptans
Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens system för att förse anställda med hjälpmedlen är inte anpassade efter dagens behov
Många saknar tillgång till och kunskap om de tekniska möjligheter som finns.
Vi kommer gärna till din arbetsplats och berättar mer!
Orden på jobbet varit den 25 september 2018 hos Kommunnalarbetareförbundet på Scandic Opalen i Göteborg och pratat om projektet, appar, egna erfarenheter. Sara från Icap var med och pratade om arbetsplatsanpassnimgar
Bild:I fikapausen frågade vi IFMetalls damer, som alla bidragit till att dyslexifrågan diskuteras mer och mer inom IFMetall. Från vänster: Anette Lack, kommunikatör på förbundskanliet, Anna Jensen Naatika, förbundssekreterare, Tanja Krank, IFMetall Karlstad och Kicci Lönndahl, cnc-operatör och regionalt skyddsombud i Västmanland.
En onsdag i april samlades nästan 100 personer för att delta i Orden på jobbets slutkonferens i Spårvagnshallarna i Stockholm. Ett arbetsliv för alla var rubriken
Tre fackförbund har ingått i Orden på jobbets referensgrupp; IF Metall, Kommunal och Transport. Genom projektet har frågor om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och räknesvårigheter/dyskalkyli nu även börjat diskuteras inom dessa fackförbund.
En av föreläsarna på slutkonferensen var Kicci Lönnedahl, CNC-operatör och fackligt ombud från IF Metall i Värmland.
– Jag har nog blivit mer öppen om min dyslexi, sedan jag deltagit i Orden på jobbets film och olika evenemang. Om Kicci klarar, så klarar jag också, tänker folk när de ser mig.
– Vi har satt in hörslingor i våra lokaler, för att förbättra tillgängligheten för många. På konferenser finns också läslinjaler och stressbollar för alla som vill ha. Nu pratar vi mer om dyslexi, berättade Kicci Lönnedahl.
På IF Metalls förbundskontor i Karlstad startade Tarja Krank sin högre fackliga utbildning för något år sedan. Hon ville undersöka hur det såg ut inom IF Metall med kunskap om läs- och skrivsvårigheter. Cirka 20 procent av LO:s medlemmar beräknas ha någon form av läs- och skrivsvårighet. Tarja Krank räknade fram hur många det kan gälla för IF Metalls del.
– Inom IF Metalls stora organisationslyft där 35 500 utbildningsinsatser planeras borde det röra sig om över 7 000 personer.
Mer kunskap, centrala strategier och handgriplig verkstad är saker som både Tarja Krank och Kicci Lönnedahl önskar. Ökad kunskap och verktyg är också på gång i ytterligare en film, som är under produktion inom projektet Orden på jobbet.
På slutkonferensen presenterades också en rapport om dyskalkyli i arbetslivet (Läs här!).
Eva-Lena Habel från företaget Iris berättade hur de arbetar med arbetsplatsanpassningar och vad det finns för hjälpmedel och möjligheter i arbetslivet.
– Skaffa allt och testa prylarna före köp. Låt de anställda välja. Vi är ju olika, sa Eva-Lena Habel.
Andreas Delvert och Susanna Petersson representerade Arbetsförmedlingen i Karlstad och berättade om olika former av stöd.
– Arbetsförmedlingen gör aldrig av med hela budgeten för hjälpmedel, så sök! uppmanade Andreas Delvert.
Med på konferensen var också ABF:s nationella samordnare för funktionshinderfrågor Carin Thurfjell.
– Vi i ABF vill samverka med Dyslexiförbundet över hela Sverige. Genom ABF kan vi starta studiecirklar, temakvällar och allt möjligt positivt. Kontakta oss!
Konferensen avslutades med en paneldiskussion. Både Kommunals och IF Metalls representanter berättade att de fått upp ögonen för frågorna inom facket.
Orden på jobbets projektledare Janet Eltebo var nöjd med dagen.
– Projektet har synliggjort den stora okunskapen om dyskalkyli i arbetslivet. Här saknas forskning, men vi är glada för den kunskap och insikt som projektet har lyckats sprida. Dyslexiförbundet har sökt ett uppföljande projekt för Orden på jobbet genom finansiären Arvsfonden. Beslut väntas före midsommar.
Bild: Panelen diskuterar: Från vänster Lisa Gustafsson, moderator. Anna Jensen Naatika förbundssekreterare IF Metall, Per Holmström, första vice ordförande Kommunal, Henrik Stjernström, Arvsfonden, Stefan Johansson Begripsam AB och Torbjörn Lundgren, Dyslexiförbundet/projektledare för Orden på jobbet.
Konferansen livesändes och kan ses på Dyslexiförbundets Facebooksida.
År 2018 inventerade projektet Orden på jobbet hur mycket man måste läsa i arbetslivet.
Men dessförinnan hade vi gjort mycket. På Personal & Chefsmässan 2016 i Kista deltog vi under devisen ” För ett mänskligare arbetsliv” Det gjorde vi tillsammans med ADHD på jobbet, som var ett projekt som Riksförbundet Attentions drev med medel från Arvsfonden. Vi ville gemensamt lyfta de mänskliga resurserna.
– Text och siffror är en arbetsmiljöfråga. Det finns många generella lösningar, som skulle förbättra arbetsmiljön för anställda med dyslexi, sa Bengt-Erik Johansson, som då var ordförande i Dyslexiförbundet.
För att inte behöva läsa och skriva väljer många personer med dyslexi och dyskalkyli yrken där de får ”jobba med händerna” eller ”med människor”. Men idag finns det inga arbetsplatser där man inte läser, skriver eller räknar.
– Vi har med medel från Arvsfonden djupintervjuat anställda inom omsorg, transport och verkstadsindustri . Studien, som genomförts av Begripsam AB, visar att alla behöver läsa och skriva för att klara sina arbetsuppgifter. Den visar också att text och siffror flyttat från papper till skärm.
Den som sökt sig till omsorgen förväntas nu dagligen dokumentera sitt arbete. Tiden för dokumentation är lika för alla, oavsett hur snabbt man kan göra det. Dokumentationssystemen saknar rättstavningsfunktion. Många skriver först i Word, för att kunna använda rättstavningskontroll. Sedan klistrar de in sin text i systemet. Det är tidskrävande och kostsamt för både anställda och företag. Generella lösningar lyser med sin frånvaro.
Med rättstavningskontroll i systemen slipper individen lägga ner kraft på att uppfinna egna lösningar. Det skulle också vara kostnadseffektivt att förse alla system och datorer i arbetslivet med talsyntes, ordprediktion och liknande. Som generell åtgärd skulle arbetsmiljön förbättras. Programmen finns också som licenser för hela system. Men idag får anställda lösa detta själva, med den egna mobiltelefonen som arbetsverktyg.
Studien i korthet:
Det finns i stort sett inga arbetsplatser där man kan undgå att läsa, skriva och räkna
Läsa-skriva-räkna situationerna skiftar mellan yrkesgrupperna. De kan vara fragmentariska, som inom transport eller mycket dokumentation inom omsorgen.
Åtgärder är nästan alltid kopplade till en individ. Kunskapen om hur en person löst situationen, sprids därför inte till andra med liknande behov.
Individer använder egen tid och egen utrustning för att lösa brister i sin arbetsmiljö
Arbetsgivare och fack är passiva, eller frånvarande, i dessa frågor
Kollegor hjälper ofta till. Det skapas inofficiella stödsystem, ofta med arbetsledarens passiva acceptans
Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens system för att förse anställda med hjälpmedlen är inte anpassade efter dagens behov
Många saknar tillgång till och kunskap om de tekniska möjligheter som finns.
Här nedanför finner du i PDF vår rapport Text och siffror på arbetsplatsen. Den är på 27 sidor.
