Anita och Stefan, från Begripsam leder samtalen om hur utformning av scheman ska ske.
Scheman – så vill vi ha dem
ADHD – Lycka och förbannelse – Studietillfälle 2
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas NPF och är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Gemensamt är att det har att göra med hjärnan och hjärnans sätt att fungera. NPF syns inte men konsekvenserna av funktionsnedsättningarna kan vara väl så synliga. Till NPF hör ADHD, (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och ADD.
ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. En person som har svårigheter med att fokusera och bibehålla uppmärksamheten, men inte är hyperaktiv får diagnostisen ADD.
Hos personer med ADHD/ADD förekommer ibland även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom tal- och språkstörningar, Tourettes syndrom-, Asperger- och/eller tvångssyndrom. Dyslexi och dyskalkyli är inte heller ovanligt i kombination med ADHD/ADD.
Kärnsymptomen vid ADHD/ADD är bristande förmåga att bibehålla uppmärksamhet,.Vid ADHD även bristande impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD/ADD är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla skolbarn har det och funktionsnedsättningen finns kvar i vuxen ålder, även om många hittar strategier och sätt att hantera sina svårigheter så att de inte är lika tydliga för omgivningen.
Symtom på ADHD/ADD
Uppmärksamhet
Uppmärksamhetsproblem innebär att man har svårigheter att rikta, bibehålla och även skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter. Den som har ADHD/ADD kan få höra att han/hon har koncentrationssvårigheter, är slarvig, glömsk eller lättstörd. Svårigheten att bibehålla uppmärksamheten medför att många lätt blir uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är särskilt intresserade av.
Om intresset för en uppgift är stark, blir det lättare att upprätthålla den motivation som krävs för att hålla ovidkommande intryck stången. Detta gäller alla människor men i högre grad hos någon med ADHD/ ADD. En person med ADHD kan växla mellan att vara hyperfokuserad på en uppgift och släppa allt annat för att gå upp i en annan uppgift. Personen kan lätt bli distraherad och helt tappa tråden i det som han/hon håller på med. En person kan till exempel byta fokus mitt i ett samtal och nya intryck kan få honom/ henne att plötsligt byta aktivitet utan att slutföra det som pågick.
Korta arbetspass kan göra det lättare att orka prestera och upprätthålla uppmärksamheten. I Begripsamprojektet lärde vi oss att det bör vara en bensträckare efter cirka 30 minuter. En av svårigheterna när man har ADHD/ADD är den bristande förmågan att visualisera de olika steg som behöver tas för att nå ”ända fram”. Många personer kan därför behöva variation i studieuppgifterna. Att bryta ner arbetet i mindre delar och ge positiv förstärkning, kan därför öka chanserna för en person att faktiskt avsluta sitt arbete.
Bristande impulskontroll
Impulsiviteten kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner. Man kan försämrad förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer, som kräver reflektion och eftertanke. I studiesituationer kan det hända att en person inte tänker sig för utan svarar utan att ha fått frågan eller avbryter mitt i lärarens/studieledarens presentation.
Överaktivitet
Överaktivitet handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Man tror idag att den ojämna tillförseln av signalsubstanser gör att hjärnan får svårt att bibehålla sin vakenhet. En person som är påfallande rastlös, pillar med saker, gungar på stolen, lämnar sin plats, kan i själva verket göra sitt bästa för att hålla sig vaken. Många med ADHD vittnar om att de måste röra på sig annars känns det som att de kommer att somna.
Överaktiviteten både ger och tar energi på ett inte alltid förfinat sätt och kan upplevas som störande för omgivningen. En elevs svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Vid insomning på kvällen kan överaktiviteten leda till sömnproblem som i sin tur resulterar i att personen fått för lite sömn. I studiemiljön kan det vara klokt att använda hjälpmedel, exempelvis anpassade sittunderlag och taktila hjälpmedel att hålla i händerna.
Kognitiva svårigheter
Kognitiva svårigheter kan beskrivas som tankeförloppsstörningar. De vanligaste kognitiva störningarna är störningar i exekutiva funktioner vilket medför stora svårigheter i studier. Vi kan se det som störningar i förmågan att ta initiativ och komma igång med en uppgift. Att förstå orsak/verkan och stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande. Att ha en förmåga att minnas bakåt och föreställa sig framtiden. Svårigheter med att ha svag tids- uppfattning kan leda till försämrad planerings- och organisationsförmåga samt förmåga till automatiskt agerande.
Personer med kognitiva svårigheter kan också få svårigheter med att skapa struktur i vardagen, att motivera sig själv och att rikta sin uppmärksamhet.
”Den ojämna utvecklingen av de exekutiva funktionerna, att styra sig själv, ligger till grund för många av problemen med ADHD. De exekutiva funktionerna kan delas upp på följande sätt:
1. Inhibition: Förmågan att stanna upp och hålla tillbaka sitt tänkande eller beteende.
2. Självreflektion: Förmågan att bli medveten om sig själv och sitt beteende.
3. Tidsresor i tanken: förmågan att minnas bakåt och föreställa sig framtiden.
4. Prata med sig själv: Förmågan att ha en inre dialog.
5. Hålla koll på känslor: Förmågan att inte låta känslorna gå överstyr.
6. Tankens lekplats: Förmågan att bygga upp modeller och simuleringar.”
(Ransch m.fl. 2013)
Perception
Information inhämtas från omgivningen och genom våra sinnen bearbetar och tolkar hjärnan informationen för att sedan handla utifrån detta (perception). Om hjärnan har begränsningar när den ska organisera och bearbeta sinnesintryck får man ”fel” information vilket gör att tolkningar av sinnesintryck blir annorlunda vilket kan försätta personen i svåra situationer.
Många personer med ADHD/ADD beskriver problem med röriga och stökiga miljöer under sina studier. Detta gäller såväl ljud och ljus som rörelser. Skrap från stolar, andra personers prat eller något som rör sig utanför fönstret kan medföra att förmågan att ta in det läraren förmedlar reduceras. Det kan också vara väggar med affischer, störande dekorationer eller onödigt stark belysning. De kan ha svårt att automatiskt sortera bort sinnesintryck och koncentrera sig på undervisningens innehåll. En avskalad miljö med minskad mängd sinnesintryck och en liten undervisningsgrupp kan underlätta mycket.
Alternativa verktyg
Tidigare kallade man de tekniska verktygen för kompensatoriska hjälpmedel eller alternativa verktyg, men uttrycket som används idag är mestadels alternativa läromedel. Ändringen har kommit dels på grund av att uttrycket kompensation setts som något negativt och dels för att verktygen mer och mer är produkter som alla använder och ger alternativa möjligheter att lösa en uppgift. Möjligheten att söka på internet trots att man stavar fel har förenklats med Googles fråga ”menade du…” och för översättningar mellan olika språk används Google Translate. Smarta telefoner erbjuder ett flertal applikationer, så kallade appar, som förenklar studier.
Hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting, till personer som har behov av det för att kunna delta i studier.
Personer med ADHD/ADD måste få hela sin studiesituation anpassad för att ges möjlighet till delaktighet utifrån egna förutsättningar. Det handlar om situationer där han eller hon ska ta ansvar för att passa tider, hitta rätt lokal och ta med sig rätt material. Det handlar också om att fungera i sociala situationer och samtidigt ta till sig en mängd information. Ofta kan en studiekamrat vara till stor hjälp genom att till exempel påminna inför studietillfället och kanske hålla sällskap till lokalen.
Studiecirkel om kognition – inledning om cirkeln
Välkommen till en studiecirkel om kognition.
Vi behandlar hur vi alla tänker, men vi tar främst upp hur personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar bearbetar sinnesintryck – alltså ADHD, Autism, Dyslexi, och intellektuell funktionsnedsättning. De sex tillfällena är tänkta att ge deltagarna en allmänkunskap i ämnet och vi tror att alla kommer att få aha-upplevelser, som de har användning av i kontakt med människor. I en grupp på 20 personer har ju 1-3 deltagare någon form av kognitiva svårigheter, som det kan vara bra att känna till.
Studiematerialet består till stor del av material från Begripsam, en verksamhet där personer med olika kognitiva förutsättningar träffas och delger varandra sina erfarenheter. I filmerna berättar de om hur det är att leva med olika nedsättningar.
Materialet är främst sammanställt som ett underlag för att förstå hur och varför personerna fungerar som de gör. Utifrån materialet kan deltagarna i studiecirkeln diskutera, vad det som presenteras innebär för dom.
Materialet är uppdelat på följande sätt:
Studietillfälle 1. Kognition är en tankeprocess
Studietillfälle 2. ADHD – lycka och förbannelse.
Studietillfälle 3. Autismspektrum är många olika saker
Studietillfälle 4. Dyslexi – mer än bara svårigheter med ord.
Studietillfälle 5. Intellektuell funktionsnedsättning
Studietillfälle 6. Funktioner istället för diagnoser.
Till studietillfällena finns det ibland mer material än man hinner gå igenom på en träff. Men det är inte svårt att använda filmer och texter mellan träffarna. Alla texter går också att lyssna till.
Några utgångspunkter för cirkelsamtalen.
Deltagarna i Begripsam delger er som deltar i cirkeln inblickar i hur det är att leva med olika kognitiva nedsättningar. Deras sätt att fungera kan du inte förändra. Samtalen i cirkeln bör därför fokusera på dig som cirkelledare, på dig som lärare och på dig som utvecklar produkter och tjänster. Hur ni bör tänka för att göra tillvaron lättare för personer som har olika nedsättningar.
I samband med en film kanske ni kan dra er till minnes situationer då ni mött personer som påminner om det ni ser. Hur reagerade ni då och hur skulle ni ha reagerat om ni då hade vetat det ni vet efter att ha tagit del av deras erfarenheter?
Hur kan ni som cirkelledare, verksamhetsutvecklare, administratör m.m.bli bättre i er profession efter att ha smält den kunskap ni får ta del av genom filmerna.
Genom att sätta fokus på den egna verksamheten och de egna föreställningarna, tror vi att samtalen kan bli kreativa och utvecklande, både för verksamheterna och er som personer.
Autismspektrum är många olika saker – Studietillfälle 3
Agneta Söder från Begipsam berättar och för en dialog med delatagarna om vad autismspekturm är och hur det påverkar oss i vardagen. Deltagarna i Begripsam belyser i sin tur hur det är att leva med det och hur man hanterar olika situationer.
En typ av autismspekturm är Aspergers syndrom, det beskriver Vikor och Frida i varsin film som finns här nedanför. Där finns också en film där Anita Hildén samtalar med Kerstin Alm om vilka behov man har pedagogiskt.
Kognition är en tankeprocess – Studietillfälle 1
Kognition är en tankeprocess, vi tar emot information, bearbetar den och bestämmer hur informationen ska användas. Vi använder sedan vårt minne för att lagra, hämta och bearbeta upplevelser, erfarenheter och färdigheter.
Vi omsätter färdigheterna när vi förflyttar oss i tid och rum. Problem löser vi med våra exekutiva funktioner, alltså med våra förmågor att planera tid, ta initiativ, övervaka våra handlingar, planera och organisera. Att förstå antal, siffror, språk och att kunna läsa text hör också till de kognitiva förmågorna.
Svårigheter med någon av dessa funktioner kan bero på kognitiva funktionsnedsättningar. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan till exempel ha ADHD, afasi, autism, demens, dyslexi, förvärvad hjärnskada, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning.
Om man har någon av ovanstående diagnoser, kan man ha svårt att:
-
- förstå abstrakta saker
- att minnas
- att planera
- att lösa problem
- att förstå språk
- att läsa
- att skriva
- att organisera saker
- att orientera sig
- att koncentrera sig
- att komma igång med saker
- att avsluta något
Diagnoserna i sig är det svårt att göra något åt, man är den man är. Men vi kan underlätta för den som har kognitiva funktionsnedsättningar genom att ta hänsyn till de nedsatta funktionerna när vi ordnar utbildningar, tar fram produkter eller tjänster. Ofta blir då resultatet bättre även för dem som inte har specifika nedsättningar.
”Ta chansen och utsätt ert system/er tjänst för detta”
Är ni nöjda med det arbete som Begripsam har utfört för Konsumentverket?
– Samarbetet med Begripsam har varit oerhört värdefullt i det arbete som vi har utfört för att ta fram webbplatsen ”Hallå konsument”.
På vilket sätt har ni haft användning av det arbete som Begripsam har utfört? Har ni ändrat på någonting i samband med Begripsams granskning.
– Webbplatsen ”Hallå konsument” ska vara en kontaktpunkt för konsumentfrågor i Sverige och tjänsten ska vara anpassad för så många användare som möjligt. Det ska vara en bred tjänst som funkar för Sveriges samtliga konsumenter. I det sammanhanget ville vi gärna ha ett samarbete med Begripsam.
Vi hade ett antal test- och avstämningstillfällen med gruppen och det resulterade i att vi skalade av tjänsten och förändrade utseende så att det blev ”renare”. Begripsam gav oss kommentarer som gjorde att vi gick mer på kärnan, blev mer konkreta. En sådan kommentar handlade om bilder: ”ha gärna bilder men bara när de tillför någonting”. En annan vanlig synpunkt var att man ville ha röstsökning, det vill säga att man kan söka information med sin röst, och uppläsning av informationen på sidan. Det håller vi på att arbetar med.
Har ni lärt er något nytt om er egen organisation/ert företag eller om er arbetsmetod efter mötet med testdeltagarna i Begripsam?
– Under arbetets gång när vi utvecklade ”Hallå konsument”, så gick vi mot en mer agil metod.* Genom samarbetet med Begripsam blev det tydligt att det var rätt att gå mot en mer agil metod.
(* Ordet agil används när man pratar om systemutveckling. I detta arbetssätt, arbetar man användarcentrerat och flexibelt. Plan och metod utvärderas och förbättras hela tiden.)
Hur upplevde ni som organisation/företag arbetet med testdeltagarna i Begripsam i sin helhet?
– Under testerna var det en väldigt bra – rak och tydlig – dialog. Kom fram synpunkter på såväl högt som lågt. Deltagarna i Begripsam ger väldigt konkreta kommentarer. Många av kommentarerna är riktiga ”ögonöppnare” som gör att man får syn på andra perspektiv. ”Ja, så kan man ju faktiskt också se på det!”
Är det någonting speciellt som du minns från möte med gruppen?
– Jag minns en av deltagarna som uttryckte så stor glädje över att få vara med, delta och bidra. Hen hade så stort engagemang och så stor glädje över att bli lyssnad på.
Vad skulle du säga om du skulle rekommendera någon annan att använda Begripsam som testpanel?
– Ta chansen och utsätt ert system/er tjänst för detta. Ta vara på möjligheten att få in synpunkter som annars inte så ofta blir hörda. Att använda Begripsam är en positiv möjlighet som det är synd att missa i ett utvecklingsprojekt. Det finns så mycket kunskap i den här gruppen som gör att det man utvecklar blir bättre för alla.
Hallå Konsument under luppen
Samarbete mellan Begripsam och Konsumentverkets projekt Konsumenten i Centrum började i december 2013. En del i Konsumenten i Centrum var att utveckla webbplatsen Hallå Konsument.
I början av 2014 hade vi ett möte där de berättade om syftet med tjänsten. Begripsams testpanel fick då möjlighet att berätta om sina behov och svårigheter, och om hur de vill att en bra webbsida ska vara utformad. Två centrala behov handlade om möjligheten att söka information och få alternativa förslag även om man har skrivit fel, och möjligheten till att göra röstsökningar.
Under maj 2014 tittade testpanelen på tillgängligheten på webbplatsen konsumentverket.se ”på eget bevåg” och under september så tittade testpanelen på en version av röstsökning från Konsumentverket, som tyvärr inte är implementerad i Hallå Konsument ännu. Konsumentverket förstår vikten av att kunna söka med rösten och hoppas att den ska komma med i en senare version av tjänsten.
Panelen testade också ett fyrtiotal olika så kallade pictogram åt Konsumentverket och vid två olika tillfällen fick delar av testgruppen vara med och testa olika klickbara prototyper av tjänsten.
Helhetsintrycket som Begripsam har fått av Hallå Konsument är att webbplatsen upplevs som enkel, ren och tydlig. Med en bra röstsökning kommer den bli ännu bättre!
Den färdiga tjänsten finns på Internetsidan www.hallakonsument.se.
Dyslexi – Mer än bara svårigheter med ord – Studietillfälle 4
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en orsak till den nedsatta funktionsförmågan. Begreppet omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än dyslexi.
En gemensam faktor för alla som har läs- och skrivsvårigheter är svårigheten att tillgodogöra sig skriven text.
Dyslexi
Dyslexi har neurologisk bakgrund och är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska. (fonologi avser språkets ljudmässiga form). Att ha brister i den fonologisk medvetenhet kan leda till svårighet att koppla samman språkljud med bokstäver. Det i sin tur kan leda till svårighet att avkoda och/eller stava ord.
Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Det i sin tur kan leda till svårigheter med läsförståelse vilket i sin tur kan leda till begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden.
Dyslexin kan också komma visa sig genom dålig stavning. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen
Dyslexi är ärftligt vilket innebär att man kan ärva de genetiska förutsättningarna för att utveckla dyslexi. Det är en dold funktionsnedsättning som kan bli ett handikapp om man inte får rätt bemötande. Till stor del kan svårigheterna överbryggas om man tidigt sätter in rätt hjälp.
Hur dyslexi uttrycker sig
Dyslexi kan vara mycket olika från person till person. En del har svårt att läsa och skriva och fram allt att stava. Man tappar bokstäver i slutet av ord, kastar om vissa bokstäver och vissa siffror. Man kan se svårigheter med dubbelteckning.
När man har svårt att läsa så tycker många att det är pinsamt och jobbigt att läsa högt inför andra. Man uttalar vissa ord fel och artikulerar kanske dåligt. Det kan leda till dåligt självförtroende och att man undviker situationer med läsning.
Andra med dyslexi läser (avkodar) ganska bra men har stora problem med läsförståelse. Många som läser långsamt uttrycker att avkodningen tar all energi och att innehållet går förlorat. Andra läser alltför fort och gissar. De måste många gånger stanna upp och läsa om när innehållet blir obegripligt. Att få höra en text bli uppläst ökar förståelsen väsentligt.
En del unga har svårt att lära in alfabetets bokstäver, årets månader i rätt ordning och att använda multiplikationstabellen. Några kan ha svårt med riktningarna höger och vänster samt tid och datum.
Minnet kan ibland vara begränsat och det kan leda till att det är svårt att upprepa och uppfatta långa ord. Det kan också leda till att man glömmer prickar och ringar över vokaler.
Stöd för svårigheter
Elever med läs- och skrivsvårighet/dyslexi behöver upptäckas tidigt och få stöd i skolan. De behöver få träning men framför allt lära sig att använda anpassningar och alternativa verktyg.
Med verktygen kan man ha möjlighet att tala in text i stället för att skriva, eller att skriva och samtidigt höra texten uppläst.
I stället för att enbart läsa med ögonen kan man få texten uppläst med en markör som följer textraderna. Längre texter som läroböcker och skönlitteratur finns inlästa. All skönlitteratur och många faktaböcker finns inlästa och kallas talböcker. De lånas kostnadsfritt via bibliotek och är en rättighet för personer med lässvårigheter.
För att underlätta och kunna kontrollera stavning finns rättstavningsprogram på svenska och många andra språk. De fungerar parallellt med ett skrivprogram.
Till surfplattor och smarta telefoner finns det många av funktioner och appar som underlättar läsande och skrivande. samt inlärning av nya kunskaper.
Med tidig upptäckt att man har dyslexi, ett bra stöd och anpassningar i skola och arbetsliv leder till att det kan gå hur bra som helst både i skolan och arbetslivet.
Intellektuell funktionsnedsättning – Studietillfälle 5
Utvecklingsstörning
Begreppet utvecklingsstörning används i lagar som Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Skollagen. Begreppet används också av Riksförbundet FUB för barn och unga med utvecklingsstörning. Uttalande från FUB:s förbundsstämma 2011:
Vi ombud – med och utan utvecklingsstörning – på FUB:s förbunds- stämma 2011, har beslutat att begreppet ”utvecklingsstörning” är det begrepp som skall användas i alla sammanhang, där denna funktions nedsättning benämns, beskrivs eller refereras till. FUB-rörelsen ska arbeta med att värna och stärka begreppet utvecklingsstörning.
Andra begrepp som används synonymt med utvecklingsstörning är intellektuell funktionsnedsättning eller intellektuella funktionshinder, kognitiv funktionsnedsättning eller kognitiva funktionshinder. I medicinska journaler kan det ibland stå mental retardation. Andra ord som har använts i facklitteraturen är begåvningshandikapp och förståndshandikapp men dessa används inte längre.
Utvecklingsstörning innebär en samtidig nedsättning av intelligens, IQ 70 eller lägre, och svårigheter med adaptiv förmåga inom minst två av följande områden; praktiska färdigheter, sociala färdigheter samt akademiska färdigheter. Utvecklingsstörningen ska ha uppstått före 18 års ålder. Ungefär 25 procent av de som har IQ 60-75 har så bra adaptiva färdigheter att de inte kan få diagnosen utvecklingsstörning.
I Sverige delar man in utvecklingsstörningen i tre nivåer: grav, måttlig och lindrig utvecklingsstörning.
Det innebär inte att svårigheterna är desamma för alla som har en utvecklingsstörning utan det kan variera mycket beroende både på graden av utvecklingsstörning och på omgivningens krav eller anpassning till personens förmågor.
En utvecklingsstörning är en del av en person men inte hela personen. Därför är det är bättre att säga att en person har en utvecklingsstörning, inte en utvecklingsstörd person.
Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar en persons intelligens och förmåga att klara av sin vardag. Det medför svårigheter att ta emot och bearbeta information, att bygga upp egen kunskap och att använda sig av den kunskap man har.
Svårigheterna beror på nedsatt intelligens tillsammans med en nedsatt adaptiv förmåga. Adaptiv förmåga är att kunna anpassa sig till omgivningen och klara sin vardag, till exempel att sköta sitt hem och att hantera pengar. Gemensamt för alla personer med utvecklingsstörning är att man uppfattar och förstår sin omvärld på ett mer konkret sätt än andra.
Utvecklingsstörningen är olika hos olika personer, men alla behöver personligt stöd och hjälpmedel. Vad man klarar av beror också på vilket stöd och vilken träning man får. Man behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. (www.fub.se)
En person med lindrig utvecklingsstörning förstår och använder talat språk men kan ha svårt med abstraktioner som ironi. Personen kan i tankarna planera förändringar, men anknytning till den konkreta verkligheten sätter gränser för tänkandet.Personen kan skriva och förstå skriven text men måste på ett konkret sätt beskriva konkreta förhållanden.
I vissa situationer kan det vara svårt att förstå att det kan finnas flera orsaker som samverkar eller att olika handlingar kan leda till samma resultat. Ett exempel är Sofia som ska gå på bio med hela gänget. Bussen är försenad och Sofia förstår att hon kommer att komma försent till bion. Ska hon vänta på bussen eller ska hon ta en taxi? Om hon tar en taxi kommer hon i tid men det kostar mycket pengar. Om hon tar bussen kommer hon för sent men det blir inte lika dyrt. Det är svårt att bestämma vilket som blir bäst.
En person med utvecklingsstörning utvecklas under hela livet, får nya erfarenheter och behoven förändras. Det innebär att det stöd som ges, behöver omprövas och förändras kontinuerligt för att fungera bra och bidra till personens utveckling.
————————————-
Funktioner istället för diagnoser – Studietillfälle 6
Funktioner i stället för diagnoser
Av tradition grupperas personer, som har speciella svårigheter i förhållande till omgivningen in i olika diagnoser. Så utvecklades IQ-tester för att kunna förutsäga vilka barn som inte skulle klara skolans krav. Indelningen i diagnoser utgår alltså från samhällets behov av underlag, för att kunna besluta om resurser.
Att mäta en individ utifrån det som anses ”normalt” blev i praktiken ett sätt att exkludera dem som hade specifika förutsättningar. De var inte normala!?
Vi alla fungerar sinsemellan lite olika. Det varken kan eller vill vi förändra. Man är den man är. Tankefelet när man utvecklade IQ-testerna var att man inte ifrågasatte skolans arbetsformer.
Om man istället lägger ”normalitetsbegreppet” åt sidan och säger att vi alla är unika, att vi alla har olika uppsättningar av kognitiva funktionsnedsättningar – att en del av oss blir konstnärer, medan andra blir språkvetare, uppfinnare eller byggnadsarbetare. Då måste vi veta mer om var och ens kognitiva förutsättningar och sedan anpassa omgivningen därefter.
Diagnoser bygger alltså på kluster av funktionella nedsättningar. Men genom att gå djupare och se till individens funktionella förmågor och oförmågor – till styrkor och svagheter – då får vi en bättre förståelse av hela problemet. Lösningen på en persons nedsatta förmåga visar sig då ofta inte ligga i att förändra individen, utan att förändra omgivningen. Ofta blir resultatet bättre även för dem som inte har specifika nedsättningar.
Alla människor har en uppsättning funktioner som påverkar vår förmåga att manövrera i tillvaron. Våra förmågor är inte statiska. Vi har fallenhet för det ena eller det andra, men vi kan också träna upp enskilda funktioner. Det mest praktiska är att ha en stark funktionell förmåga på ett område och att få total uppbackning från omgivningen för att ytterligare utvecklas.
Världshälsoorganisationen (WHO) har utifrån detta sätt att se på frågan arbetat fram ett system som erbjuder “en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa”. Det arbetet började redan på 1980-talet och resulterade på 2003 i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Ordet “handikapp” utrangerades ur vårt språkbruk, genom ett formellt beslut på Socialstyrelsen.
I ICF beskrivs människan funktionstillstånd utifrån att alla människor har funktionella förmågor. En nedsättning i en förmåga kan saknas, vara lätt, måttlig, svår eller total. Individens möjligheter bedöms sedan utifrån följande fem kriterier:
Positiva termer Negativa termer
-
- Kroppsfunktioner Funktionsnedsättningar
- Kroppstrukturer Strukturavvikelser
- Aktivitet Aktivitesbegränsningar
- Delaktighet Delaktighetsinskänkningar
- Omgivning som underlättar Omgivning som hindrar
Kroppsfunktioner är våra fysiologiska funktioner, inklusive vårt sätt att tänka (våra psykologiska funktioner)
Kroppsstrukturer är vår kropps anatomiska delar – organ, lemmar och vår hjärnas olika delar
Aktivitet är den uppgift, eller handling, som en person förväntas utföra här och nu.
Delaktighet är personens möjlighet att själv påverka sin livssituation
Funktionsnedsättningar respektive strukturavvikelser är betydande avvikelser, eller förlust, i kroppens funktion eller struktur
Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid genom förande av aktiviteter (ofta orsakad av att omgivningen inte anpassats efter individens förutsättningar)
Delaktighetsinskränkningar är när en person inte själv ges möjlighet att påverka sin situation
Omgivningsfaktorer är den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning, i vilken människor lever och verkar (här ingår också den pedagogik personen erbjuds.)
Man kan se detta som en helhetssyn på människan. Vi omsätter våra färdigheter när vi förflyttar oss i tid och rum. Problem löser vi med våra exekutiva funktioner, alltså med våra förmågor att planera tid, ta initiativ, övervaka våra handlingar, planera och organisera. Att förstå antal, siffror, språk och att kunna läsa text hör också till de kognitiva förmågorna.
Svårigheter med någon av dessa funktioner kan bero på kognitiva funktionsnedsättningar. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan till exempel ha ADHD, afasi, autism, demens, dyslexi, förvärvad hjärnskada, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning.
Under studieavsnitt ett talade vi om att kognition är en tankeprocess, att vi tar emot information, bearbetar den och bestämmer hur informationen ska användas. Vi använder sedan vårt minne för att lagra, hämta och bearbeta upplevelser, erfarenheter och färdigheter. Under de följande studieavsnitten har vi talat om olika diagnoser.
I detta sista studieavsnitt ska vi diskutera vad som kan vara gemensamma svårigheter. Hur vi kan undanröja och underlätta för den som har svårt att:
-
- förstå abstrakta saker
- minnas
- planera
- lösa problem
- förstå språk
- läsa
- skriva
- organisera saker
- orientera sig
- koncentrera sig
- komma igång med saker
- avsluta något
Om man på förhand löser detta på bästa sätt, så kommer deltagarna troligen att fungera bättre och det kommer troligen att vara till hjälp även för deltagare som inte har några egentliga funktionsnedsättningar, men där någon funktion inte tillhör deras ”starka sidor”.
I den korta filmen här ovan visas hur en situation verkligen kan blir otillgänglig.