Standardisering står enligt Nationalencyklopedin för : ”systematisk ordnings- och regelskapande verksamhet med syfte att uppnå optimala tekniska och ekonomiska lösningar på återkommande problem.”
Standardisering tar enligt samma källa främst sikte på att underlätta kommunikation genom att:
-
- skapa entydiga begrepp med definitioner och termer
- säkerställa utbytbarhet och kompatibilitet genom fastläggande av mått, dimensioner, storlekar och gränssnitt
- åstadkomma variantbegränsning genom urval av mått, dimensioner, storlekar och utföranden
- ge flexibilitet genom modulisering
- normera egenskaper, funktioner, kvalitet och säkerhet för varor, processer, system och tjänster
- precisera entydiga provningsmetoder
Standardisering förutsätter medverkan från berörda parter i samhället – användare, tillverkare, myndigheter och övriga intressenter, vilket kräver fristående standardiseringsorgan med allsidig sammansättning.
På den här sidan utgår vi i första hand från användarnas perspektiv. Därmed blir begriplighet en central aspekt. Man ska inte bara kunna använda system, produkter och tjänster, man ska också förstå hur de ska användas.
De kognitiva aspekterna – det vill säga de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras – har idag lyfts inom de nationella och internationella standardiseringsorganen. Det handlar alltså om hur vi tänker och hur vi använder vårt språk – muntligt och skriftligt.
Hos folk i allmänhet skiljer sig förmågorna mellan individer. Någon har lätt att tänka abstrakt, en annan kan stava rätt, en tredje har lättare att uppfatta tre dimensioner och en fjärde att orientera i en okänd miljö. Den som är bra på det ena kan vara mindre bra på det andra. Vi har helt enkelt våra starka och svaga sidor. Om man då utgår från den som har extra svårt med något – från den som har en funktionsnedsättning – så blir det oftast bra för alla.
Det är utgångspunkten för det standardiseringsarbete vi tar upp här.
I länken Varför ska man delta… förklaras på ett enkelt sätt värdet av standardisering. Det görs i ett antal filmer från Skarådet.