Dyslexiförbundets portal om tillgänglighet och projekt
Välkomstanförande och presentation av dagen. Ester Hedberg som varit projektledare presenterar bakgrund och hur vi arbetat. Panelsamtal med företrädare för olika myndigheter som berättar om sin medverkan eller sina erfarenheter av projektet Begriplig text- Samtal mellan deltagare som varit aktiva i projektet. Deltagarna i projektet svarar på frågor från publiken. Gabriella Sandström från Språkrådet, en …
Det behövs dialog om hur skrift och läsare fungerar. Här beskriver Torbjörn Lundgren tankarna kring ett nytt projekt.
Hur ska man skriva för att någonting ska bli lätt att läsa för personer med lässvårigheter? Hanna Sofia Rehnberg visar i artikeln att, trots att många säger sig veta hur man ska skriva för att någonting ska bli ”lättläst”, så finns det ingen forskning inom området.
Hur går det till att läsa. Avkodar vi bara ord efter ord, eller skapar vi som läsare vår egen bild. Det beskriver Sara Rydin i den här texten.
När man förenklar tar man ofta bort innehåll. Frågan är då vem som är hjälpt av det och vem som inte är det.
Detta dokument innehåller en översikt över begreppet lättläst utifrån en diskussion kring olika faktorer och sammanhang som påverkar hur en text uppfattas av läsaren.
Eva Wennås Brante har undersökt hur den som har dyslexi läser av text och bild tillsammans.
”Vad är svårt med svåra ord? En analys av Bolagsverkets facktermer på webben” är titeln på ett examensarbete från Språkkonsult-programmet vid Stockholms universitet.
På e-delegationens sida diskuteras riktlinjer om hur man bör skriva på webben. I diskussionen omnämns Begripsam.
Ingen tydlig avsändare, svårt att förstå vem texten riktar sig till och brist på helhetstänk. Det är några av Camilla Forsbergs slutsatser när hon analyserat så kallat lättlästa texter hos sex olika myndigheter.