Om människors förmågor

Människor har olika förmågor. En del har lätt att hitta i en stad, andra har svårare. En del är bra på att minnas detaljer, andra har svårare för det. En del har lätt att känna igen ansikten, komma ihåg hur ord ser ut, eller att lägga ihop siffror och dra slutsatser. Att bilda sig inre föreställningar, eller att koppla en uppgift till andra iakttagelser och därmed se likheter och olikheter, är också funktioner vi har. Det vi tar upp är främst kognitiva funktioner, alltså sådana som har med vårt tänkande att göra och de skiftar mellan olika människor.

Om man har ordentligt svårt för någon funktion, så kallas det funktionsnedsättning. Sådana kan ofta kompenseras. Många har nedsatt syn och har därför svårt att läsa, se på längre håll, eller att bedöma avstånd. De hindras då av sin nedsättning – det kallas att man har ett funktionshinder. Men det är mycket vanligt att denna typ av nedsättning kompenseras. Den som har det utrustas helt enkelt med glasögon, som slipas utifrån individens specifika behov. På så sätt anpassar vi alltså omgivningen, för dem, så att funktionsnedsättningen inte leder till något funktionshinder.

En nedsatt funktion behöver alltså inte bli hindrande för individen, om samhället (omgivningen) anpassas efter människors olika förmågor. Om man alltså ska skriva en text, eller förmedla ett budskap, om man är webbredaktör, eller om man är researrangör, då bör man utgå från vilka behov och förutsättningar läsaren, mottagaren eller resenären har.

Glasögon anpassas individuellt, men om vi bygger webbsidor eller ordnar betalningssystem för kollektivtrafiken, då är det enda vettiga att bygga systemen så att alla kan ta del av det och komma med på tåget.

Blicken vänds då mot dig som utvecklar produkter och tjänster och mot dig som upphandlar. Hur skicklig är du i ditt jobb? Har du kunskap om hur folk fungerar, som du behöver för att kunna producera och upphandla tillgängliga varor och tjänster? Din viktiga frågan blir då kanske: Hur ska jag tänka för att det jag tar fram, ska bli användbart för alla.

Grunden är människornas förutsättningar. Att utifrån människors skiftande förmågor finna passande lösningar, med hjälp av den uppsjö tekniker vi idag har till vårt förfogande.

För att hjälpa dig att få den nödvändiga kunskapen om hur vi fungerar publicerar vi här under fliken Mänskliga förmågor olika beskrivningar av hur skiftande vi människor faktiskt fungerar.

I filmen har vi träffat Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap och språk. Resonemanget handlar om de kognitiva och språkliga förmågor vi människor har till vårt förfogande. Förmågor som är viktiga att ta hänsyn till när man vill skapa tillgänglig kommunikation,  information och pedagogik.

Att läsa och skriva på hjärnans villkor

Tomas sitter i en fåtölj och berättar

Om man ska skriva måste man ha syftet klart för sig. Men man måste också veta vem man skriver för, menar Tomas och konstaterar sedan att vi läser längre artiklar på nätet än i dagstidningar. Hur långa ska då artiklar på nätet vara. Vill man som läsare skrolla i texterna? Och hur är det med bilder, liknelser och metaforer?

Det är några frågor Tomas går in på i denna film. Med stor kompetens och erfarenhet, i kombination med inblickar i vad forskningen säger, förmedlar Tomas i filmen och i texten ”36 steg till bättre texter” nyttiga tipps.

Läs också artikeln

Autoöversättning – hur bra är det

Resultaten är ganska entydiga; översättningstjänsten fungerar inte tillräckligt bra för att erbjudas på det sätt som sker idag.

Bakgrunden till undersökningen är att allt fler webbplatser inom offentlig sektor börjat integrera gratis översättningsverktyg i form av Google Translate i sina egna gränssnitt. Tanken är god – med ett enkelt knapptryck kan all information på webbplatsen presenteras på ett stort antal språk. Användartesterna vi genomfört visar att problemen överväger.

Fungerandemedier har (2010) valt att ha automatiska översättningen. Men det tål att diskuteras.

Här hittar du undersökningen

Asperger och Autism, Skola och Medier

Speciallärare Anita Hildén samtalar med Kerstin Alm, före detta utredare och konsulent i Handikapp och habilitering. Det handlar främst om vad man bör tänka på när man utvecklar eller tillhandahåller olika medier eller när man undervisar personer med Aspergersyndrom.

De kommer under den 25 minuter långa filmen in på flera aspekter och  vi tar här upp några med tidsangivelser om var det kommer:

om visuell information 1,30

tydlig struktur 2,20

behov av tydlig förklaring 4,00

om att tolka ord konkret 5,30

om berättande 6,00

att förstå tid 7,00

om att uppleva och förstå 8,15

om förenklade texter 10,15

om metaforer 11,25

skämt 12, 00

uppläst text  12,15

”Eget arbete” 13,15

studieteknik 16,30

illustrationer  17,00

presentationers hastighet 18,50

om distraherande information 20,40

om bakgrundsljud 21,45

en sorts sammanfattning 22,40

Om retorikens betydelse

Brigitte Mral, är professor i retorik, vid Örebro universitet. Hon har skrivit boken ”Bildens retorik i journalistiken”, och hon intygar – ethos – att bokens teorier även kan användas av dem som arbetar med marknadsföring och information. Hon har skrivit boken tillsammans med Henrik Olinder, som arbetar med kriskommunikation vd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt med retorik vid Stockholms universitet.

Birgitte Mral säger att det finns två viktiga skillnader i hur vi tolkar en nyhets- respektive en reklambild.

– Meningen med en nyhetsbild är att vi ska tro att journalisten var på plats och fotograferade exakt det som hände. Vi är beredda att gå med på budskapet och att det är den enda bilden; inte att den som publicerar har gjort ett urval. När det gäller reklam vet vi att det är propaganda; att det är en entydig och ofta förskönande framställning av någonting. Och då reagerar vi med att inte riktigt tro på det – eller så väljer vi att göra det.

Retoriken har stor betydelse för begripligheten i ett budskap. Mediet kan skifta. Det kan vara text, bild, teater eller film, men om vi ska förstå ett budskap är retoriken central.

Tomas Dalström, journalist, författare och föreläsare har intervjuat Birgitte.

Du finner intervjun i länken här

Användbar IT

Stiliserad bild av datorskärm och små gubbar.

År 2004 inledde Satsa Friskt – som drivs av Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet – ett samarbete med forskare från institutionen Människa Dator Interaktion vid Uppsala universitet. Tillsammans med olika myndigheter arbetade de med utveckling av IT-arbetsplatser. Jan Gulliksen, professor vie KTH, har sammaställt erfarenheterna i skriften Användbar IT – Användarcentrerad IT-utveckling i den statliga sektorn.

Centralt i resonemanget är ordet användbarhet.Det definieras enligt ISO-standarden 9241 som graden av användbarhet. Vi kan aldrig uppnå ett användbart system. Vi kan bara göra systemen mer eller mindre användbara, konstaterar Gulliksen. Men det finns tre mätbara storheter:

  • Ändamålsenlighet, som anger hur väl användaren uppnår sina mål
  • Effektivitet, som anger de resurser som åtgår för att uppnå målen – ofta hur lång tid det tar.
  • Tillfredsställelse, det vill säga i hur stor utsträckning användaren upplever systemet som tilltalande.

Tillgänglighet betyder att systemen ska kunna användas av så många som möjligt, oavsett vilka särskilda behov som finns i den tilltänkta målgruppen. Ingen ska kunna diskrimineras på grund av funktionsnedsättning eller andra tillgänglighetsproblem som följer av IT. Det låter dyrt och komplicerat men Gulliksen visar i skriften att det inte innebär stora merkostnader. Det finns också utprovade metoder för hur man ska arbeta.

En viktig princip är att på ett tidigt stadium utgå från användarnas behov, men det är inte så lätt att få tillstånd projekt där användarna ges verklig befogenhet och möjlighet att påverkja.

Att förstå helheten

”Det är väl känt att verksamhet, organisation, människor (och deras kompetens) samt tekniken hela tiden påverkar varandra”, konstaterar Gulliksen. ”Man kan inte förändra någon av dessa aspekter utan att alla andra kommer att förändras.”

Kjellåke Henriksson, som arbetat med detta på Skatteverket tillägger:

”Vid utveckling av webbplatsen är vi alltid, tack och lov, skyldiga att använda de internationella reglerna om anpassning för personer med funktionsnedsättning. De har därför fungerat som murbräckor i arbetat med webbplatsen.

Användbarhet är som demokrati

Gulliksen avslutar skriften som i sin helhet finns i pdf-en här intill – med konstaterandet att användbarhet inte är något man åstadkommer genom korta, riktade insatser inom enskilda projekt.  Nej: ”Användbarhet är som demokrati – man måste vinna det varje dag”.’

Här finns skriften  Användbar IT

Det nya språket – Samtal om begriplighet

 

Under eftermiddagens sista timme samtalade man om det multimodala och dess förhållande till standardisering. Många olika röster och infallsvinklar företrädda med olika exempel på vad som försiggår på området.

Filmen är del 8 av seminariet Det nya språket.