Ett liv med dyslexi – Inger Rålenius berättar

 Inger Rålénius som är rådgivare på Dyslexiförbundet berättar om sin dyslexi. Hon har svårt att läsa och skriva men hon har lätt att komma ihåg och förstå. Låter det som en paradox?

Redan när hon gick i tvåan så insåg hon att hon inte var som andra. Hon kunde inte läsa och skriva som sina kompisar. Hennes lärare rättade henne hela tiden. Hon fick inga guldstjärnor i skolan. Hon berättar att det blir som ett stort svart hål, där hon hamnar i undvikandebeteende.

Hon hade en styrka i skolan: Hon kom ihåg det som läraren berättade i skolan. Eftersom mycket av skoltiden gick ut på s.k. katederundervisning, där läraren stod och berättade framför tavlan, som klarade hon sig bra i skolan.

Hennes frågvishet har hjälpt henne mycket. Men ändå bestämde hon sig tidigt för att inte välja ett yrke där hon behövde skriva och läsa. Hennes funktionsnedsättning bestämde åt henne, för ringer ville till varje pris undvika att visa det hon inte kunde.

Det var först i 27-årsåldern som hon träffade en lärare som förstod hennes problem. Hon träffade också andra elever med läs- och skrivsvårigheter. Då stötte hon också för första gången på talböcker. Äntligen insåg hon att hon kunde bli precis vad hon ville.

Hon utbildade sig sedan till socionom och kurator. Det blev en positiv chock att komma till Stockholms Universitet, eftersom hon där fick hjälp med anteckningar, talböcker och anpassade prov, och all annan hjälp hon behöver. Varför kunde hon inte ha fått den hjälpen i grundskolan?

Inger Rålénius har varit på Skrivknuten på Dyslexiförbundet, där hon hjälper dyslektiker, föräldrar och lärare med rådgivning kring läs- och skrivsvårigheter, i 20 år.

Begripsam i samarbete med E-legitimationsnämnden

Begripsam drivs tillsammans med Riksförbundet FUB samt Autism- och aspergerförbundet.

Tjänsten ska göra det möjligt för medborgare från hela EU att logga in på svenska myndigheters e-tjänster, med sin egen e-legitimation. Myndigheten som kommer att tillhandahålla tjänsten heter E-legitimationsnämnden. Just nu tittar myndigheten på att förbättra användbarhet och tillgänglighet för tjänsten.

Begripsam kommer att hjälpa myndigheten med att granska den kognitiva tillgängligheten till tjänsten. Hur enkelt är det att förstå informationen i e-tjänsten och att använda den, utifrån var och ens kunskap och erfarenhet?

Så skapar vi en utbildning

I Begripsamprojektet har vi för avsikt att skapa en utbildning där deltagarna får lära sig hur de ska kunna påverka produkter och tjänster.Här berättar Cecilia Olsson hur det arbetet går.

Tillgängliga nyhetsbrev

Simon Österman arbetar på företaget Rule communication med ett projekt för att göra ett tillgängligt nyhetsbrev. I arbetet deltar Begripsams deltagare och i den här filmen visas hur deltagaarna resonerar.

Standardisering av kognitiv tillgänglighet

Bild på Hans Hammarlund som berättar

 

Standarder är till för att göra tillvaron enklare. Att påverka standarder är inte lika enkelt. Men det är vad vi i Begripsam ändå arbetar med.

Här berättar Hans Hammarlund om det arbete flera deltagare i Begripsam, genom sitt medlemsskap i Handikappförbunden är involverade i. Det arbetet är både nationellt och internationellt och handlar om två saker. Att ta fram riktlinjer kring kognitiv tillgänglighet som andra standardiserare bör tänka på när de förhandlar fram standarder. Att ta fram standarder kring tidshjälpmedel.

Sverige håller i det internationella arbetet och Hans berättar hur man kan påverka även om man har specifika svårigheter på grund av funktionsnedsättningar.

Här nedanför finns Hans presentation och den presentation han hade med sig till USA där Gunnel Janeslätt presenterar tidhjälpmedel. Även filmen med Anita Hilden finns här.

Hans Hammarlunds PowerPoint

SiS_Janeslätts PowerPoin

Hur går läsning till – ett exempel

Flicka läser i en bok
Flicka läser i en bok
Flicka läser i en bok

Vad tänker du på när jag säger ordet ”springa”? Kanske ”jakt” eller ”tävling” eller ”fötter”? Mest troligt kommer du att tänka på dem alla, men ett av orden kommer att aktiveras först. Fenomenet kallas ”priming” inom psykologin och innebär att ett nätverk av kunskap aktiveras i vår hjärna när vi läser eller lyssnar till en berättelse.

Den inledande frågan ”vad tänker du på..?” visar att det går att synliggöra nätverket av kunskap, men vanligtvis är vi varken medvetna om att viss information har aktiverats, eller att vi använder denna information för att snabbare förstå en berättelse.

Vi lyssnar till eller läser uttalandet:

Lisa sprang söderut. Hon var tvungen att springa genom skogen, eftersom det var där hon trodde att den första kontrollen skulle ligga. Peter hade redan hittat kontrollen. Han måste ligga i ledning. (Ord som refererar till någonting utanför berättelsen markeras med understrykning.)

Allt eftersom vi tar oss igenom meddelandet, aktiveras mer och mer information:

Vi läser –> följande ord aktiveras

Lisa –> den snyggaste tjejen i skolan, kärlek, Elisabeth

sprang söderut –> ute i naturen, mot solen, skolgymnastik, ont i fötterna, tävling

Hon –> refererar till Lisa, information redan aktiverade

springa genom skogen –> refererar till samma aktivitet som ”sprang söderut” informationen delvis redan aktiverad, vi vet till exempel redan att vi rör oss genom en snabb rörelse, i naturen

Varje nytt ord/begrepp som vi stöter på, aktiverar en mängd andra ord och begrepp. Nätverket av ord/begrepp som aktiveras är helt och hållet individuellt och är beroende av vår kunskap, erfarenhet och våra funktionersvariationer.

Aktivering av information hjälper oss att snabbare förstå ett meddelande. Det hjälper oss att ”förutsäga” vilken information som kommer senare i berättelsen. En del av den aktiverade kunskapen kommer vi senare att ha användning av – annat inte.

Priming utnyttjar det faktum vi att håller samman en berättelse genom att bygga sammanhållna kedjor av ord och begrepp. Detta kallas referensbindning. Om vi tar exemplet ovan: orden sprang söderut, springa, skogen, första kontrollen, hitta kontrollen och ligga i ledning bildar en kedja som rör textens centrala tema ”orientering”. Orden refererar antingen till samma begrepp eller i huvudsak till begrepp som har en semantisk relation. Utan referensbindningen skulle vi ha svårt att uppfatta texten som en enhet.

En van läsare lär sig hur referensbindning fungerar och utnyttjar den meta-kunskapen för att snabbare identifiera de centrala referenserna och det aktuella temat. Den vana läsaren lär sig vilka ord och begrepp som hör ihop. Med hjälp av den kunskapen kan läsaren skapa mer effektiva nätverk med information – nätverk som snabbar upp läsningen och läsförståelsen, och som innehåller färre överflödiga ord/begrepp.

Sara Rydin

Sara är språkteknolog och arbetar i dag på Dyslexiförbundet. Hennes stora intresse för språket bottnar i att hon vill förstå hur och varför ord, uttryck och texter får sin betydelse.